Ny rapport om bibliotekens planer

Den här rapporten redovisar resultatet av en kartläggning av bibliotekens planer för verksamheterna som gjorts bland Sveriges samtliga folkbibliotek och läns- och regionbibliotek.

Syftet med kartläggningen är att skapa en kunskapsbank för Kungliga bibliotekets nya uppdrag att tillsammans med länsbiblioteken följa upp hur de planer för biblioteksverksamheterna som kommuner och landsting antar i enlighet med bibliotekslagen har utformats och hur de används. SFS 2011:942

Resultatet av kartläggningen visar att alla kommuner ännu inte har politiskt antagna planer för biblioteksverksamheten i kommunen trots att de sedan 2005 enligt bibliotekslagen är skyldiga att ha det.

De invånargrupper som bibliotekslagen särskilt föreskriver att de ska prioriteras, omnämns inte alltid i de existerande planerna .

Planernas utformning är ofta allmän och visionär istället för att innehålla tydliga uppföljningsbara mål.  Målen i planerna är inte alltid styrande om de ekonomiska förutsättningarna i kommunen saknas varför målen ibland kan uppfattas ha låg prioritet.

Företrädarna för biblioteken som besvarat undersökningen nämner en rad punkter som är viktiga att tänka på i arbetet med bibliotekens planer:

  1. Att planerna förankras politiskt och bland personalen
  2. Att planerna innehåller mätbara mål
  3. Att planerna följs upp och revideras
  4. Att de har ett medborgarperspektiv
  5. Att de prioriterar invånare med särskilda behov
  6. Att de ser till hela bibliotekssituationen i kommunen eller länet
  7. Att de är synkroniserade med andra planer
  8. Att ansvarsområdet för målen i planen är klart fördelade mellan olika nämnder
  9. Att omvärldsbevakning är viktig för planernas innehåll

De politiskt antagna planer som finns för biblioteksverksamheten i kommunerna är ofta av äldre datum. I genomsnitt är de antagna planerna tänkta att gälla i fyra år, men när de sedan slutat gälla är det inte alltid så att de uppdateras och revideras.  De äldsta nu gällande biblioteksplanerna som gäller fortfarande är från 2004 trots att medielandskapet förändrats betydligt sedan dess.

Folkbiblioteken samarbetar ofta med andra bibliotekstyper i kommunerna och länet samt organisationer som företräder det civila samhället.  Oftast är det frågan om studieförbund, kulturföreningar, handikappförbund och hembygdsföreningar. Folkbiblioteken samverkar också med andra kommunala funktioner, barnavårdscentralerna, förskolan, grundskolan och äldreomsorgen.

Eftersom 511 olika folkbiblioteksfilialer och huvudbibliotek är integrerade med skolbibliotek påverkar också biblioteksplanerna skolbibliotekens funktion i många kommuner.

Trots att de politiskt antagna planerna på olika punkter ibland lämnar övrigt att önska finns det dock många goda exempel på hur arbetet med bibliotekens planer stärkt bibliotekens roll i olika kommuner och synliggjort de kommunala bibliotekens alla olika funktioner för politikerna så att bibliotekens roll stärkts.

Ett länkgalleri till bibliotekens antagna planer för verksamheten har skapats och detta finns tillgängligt via följande länk.

Det här inlägget postades i Expertgrupp, Folkbibliotek, Okategoriserade, Sjukhusbibliotek, Skolbibliotek, UppdragPlaner. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *