Svar på öppna svar från skolbiblioteken

I januari nästa år skickas återigen frågor till offentligt finansierade bibliotek om deras verksamhet året innan. I enkäterna finns flera textfält där de svarande kan skriva förklaringar eller framföra synpunkter. I förra årets undersökning framförde en del skolbibliotek kritik i sina enkäter. Det här är ett försök att svara på de ”öppna svaren” ifrån landets skolbibliotek.

”Den statistik vi har att tillgå överensstämmer inte alltid med det ni efterfrågar”. Skolbiblioteken hade inte tillfrågats om uppgifter på flera år och det kändes ovant att besvara de numeriska frågorna som enkäten innehåller. Det främsta skälet till kritiken var att många av de bibliotekssystem som skolbiblioteken använder inte innehöll alla de sorteringsmöjligheter som skulle behövas för att besvara undersökningens mest detaljerade frågor. Många av de svarande hade undgått informationen om att alla fält i den nya enkäten inte är obligatoriska att fylla i och att om detaljerade uppgifter saknas räcker det med att fylla i totalfälten, t.ex. ”Totalt antal licensierade databaser”.

”Kan inte se att det är så intressant att jämföra folkbibliotek och skolbibliotek när de har så olika förutsättningar”, var det också en del som ansåg. Men den jämförelsen är heller inte tänkt att göras. I den nya samlade statistiken kan man samredovisa alla kommunala bibliotek i en och samma enkät om man vill och det skulle inte vara möjligt om det var olika typer av enkäter. 2015 var det 12 kommuner som samredovisade folk- och skolbiblioteken i en enkät per kommun. En sammanlagd tidsbesparing för kommunen och det underlättar också uppföljningen av mätbara mål i biblioteksplanerna över kommunens samlade medieförsörjning. Den nya statistiklagen kräver också bland annat jämförbarhet och samstämmighet samt att uppgiftslämnarbördan ska minskas om det går.

”Hur ska jag kunna veta något om ekonomin” och ”Vi har inga lokalkostnader för de betalar skolan” var också en vanlig reaktion. Ytterst är det vanligen rektor som är skyldig att tillse att enkäten besvaras och alla frågorna behöver inte fyllas i av den person som fått enkäten via e-post. Varje skola har tillfrågats om en e-postadress dit enkäten ska skickas, men enkätlänken går att vidarebefordra till andra personer inom organisationen som har nödvändiga uppgifter.

”Eleverna laddar mest ned e-böcker från folkbiblioteket till sina plattor och den statistiken har jag inte tillgång till”. Det gör inget eftersom de uppgifterna då redovisas av folkbiblioteket i kommunen och på den nationella nivån slipper vi dubbelräkningar.

”Vissa frågor hade varit lättare att förklarar i ord än i siffror”. Javisst är det ofta så, men för att KB ska kunna sammanställa en nationell biblioteksstatistik över alla offentligt finansierade bibliotek krävs också siffror.

Vokabulären i enkätens olika frågor kändes också främmande för många. Det finns många fackspecifika biblioteksord som inte är självklara. Vad skiljer till exempel en ”löpande titel” från en ”titel” och vad är egentligen en ”titel” i förhållande till medieenhet i detta sammanhang? I enkäten finns ett frågetecken vid varje fråga och trycker man där kommer en längre förklaring upp om vad som avses. Om förklaringen är otillräcklig lägger vi på KB gärna till ytterligare förklaringar om ni meddelar oss vad som upplevs som otydligt, biblioteksstatistik@kb.se. Titta gärna redan nu i enkäten, så lägger vi till fler förklaringar. Länk till exempelenkäten

”Enda anledningen till att det ”bara” tog 2 timmar var att jag vägrade leta med ljus och lykta efter vissa av uppgifterna. Att höra att kollegor lagt över 3 timmar på denna enkät gör mig vansinnigt arg.” I slutet av enkäten finns det en fråga om hur lång tid den tog att fylla i. Uppgifterna skickas till Statistiska centralbyrån (SCB) som sammanställer uppgifter varje år om hur mycket Sveriges officiella statistik kostar uppgiftslämnarna att sammanställa. SCB räknar att det kostar kommunerna 645 kronor i timmen att fylla i en enkät, vilket inkluderar lön, sociala avgifter, lokaler, med mera. Det skiljer väldigt mycket på hur mycket tid som läggs ned på att fylla i enkäten. Det skiljer mycket mellan olika skolor och det skiljer också mycket mellan olika bibliotekstyper. Vi på KB måste också fylla i vår egen enkät och det tar vanligen minst en hel arbetsvecka om man räknar alla personer som är inblandade i alla uppgifter.

Nu har vi fått in uppgifter från fler skolbibliotek och kompletterat den interaktiva Sverigekartan där man kan se alla offentligt finansierade bibliotek som ingår i urvalsramen till den svenska biblioteksstatistiken.

Det här inlägget postades i Expertgrupp, Folkbibliotek, Forskningsbibliotek, Okategoriserade, Sjukhusbibliotek, Skolbibliotek, UppdragPlaner. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *