Rapport om skolbibliotek som pedagogisk resurs

Länk till rapporten om skolbibliotek som pedagogisk resurs 2016

Rapporten visar på alla de viktiga uppgifter som skolbiblioteken har som gör att de fungerar som den pedagogiska resurs de är tänkta att vara, så att eleverna lättare ska kunna nå sina utbildningsmål.

Undersökningen har besvarats av de skolbibliotek i landet som är resurs­starkast och mest aktiva. Det vill säga de enskilda skolbibliotek som har minst 20 timmar avsatt bemanning per vecka för skolbibliotekets verksamhet.

Rapportens innehåll fungerar också som inspiration för beslutsfattare, skolledare, pedagoger och naturligtvis skolbibliotekspersonal för det fortsatta arbetet.

Utan skolbiblioteken skulle eleverna ha bristande tillgång till nivåanpassad läsning och läsfrämjande aktiviteter. De skulle få färre medie- och informationsfärdigheter. Lärarna skulle inte få det stöd som skolbiblioteken kan ge i form av informationsresurser och pedagogiska insatser rörande medie- och informationskunnighet.

Skolbiblioteken är därför särskilt viktiga för de elevgrupper som prioriteras i bibliotekslagen. Två av tre skolbibliotek gör insatser för elever med läsnedsättning. Hälften gör särskilda insatser för elever med annat modersmål än svenska.

Trots att det är de mest bemannade skolbiblio­teken i landet som tillfrågats i undersökningen framkommer det indirekt av de svarandes egna kommentarer att bemanningsgraden ibland är för låg för att de ska nå upp till sin fulla potential som pedagogisk resurs.

Resultaten visar på fyra grundproblem som skolbiblioteksverksamheterna står inför för att de fullt ut ska kunna utgöra en pedagogisk resurs för eleverna. De svarande rapporterar:

  1. För låg bemanning.
  2. Skolledarnas kunskap om och intresse för skolbibliotek.
  3. Lärarnas kunskap om och intresse för skolbibliotek.
  4. Fysiska resursbrister.

Närmare vart fjärde skolbibliotek har inte något samarbete med vare sig rektor eller annan skolledningspersonal. 16 procent av de svarande uppger också att rektor eller annan skolledningspersonal inte heller medverkar i styrningen av skolbibliotekets verksamhet.

Hälften av skolbiblioteken har inte en särskild plan för verksamheten och detta skulle kunna vara en orsak till att åtta av tio skolbibliotek saknar fastställda målbilder för elevernas informations­färdigheter.

I tre av fyra skolbibliotek har eleverna möjlighet att låna när personalen inte är på plats. En fjärdedel av skolbiblioteken har ett elevråd med elevrepresentanter.

Rättelse 2016-09-02: I rapporten förekommer en missledande formulering om skolbiblioteken i Lund. Egentligen förhåller det sig så att skolbiblioteken hör organisatoriskt till respektive skola med rektor som ansvarig. Merparten av skolbibliotekarierna är anställda direkt av respektive skola. För ett antal av tjänsterna gäller att skolbibliotekarierna är anställda av Folkbiblioteken i Lund, men deras tjänster är då tydligt formulerade i avtal där rektor står för medarbetarsamtal samt för att ansvara för verksamheten och utveckling. SBC hör sedan 1997 till Folkbiblioteken (Kultur – och Fritidsförvaltningen) med konsultativt uppdrag för skolbiblioteksutveckling i Lund.

Tullängsgymnasietsbibliotek_Åsa_Norlund

Tullängsgymnasiets bibliotek. Foto: Åsa Norlund. Ett stort tack till alla anställda på skolbibliotek som bidragit med bilder till rapporten!

Det här inlägget postades i Expertgrupp, Folkbibliotek, Okategoriserade, Skolbibliotek, UppdragPlaner. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Rapport om skolbibliotek som pedagogisk resurs

  1. Pingback: Tillbaka till verkligheten | Nationella skolbiblioteksgruppen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *