Lån eller omlån, något att tänka på

omlan_2015En av de vanligaste frågorna som journalister ställer är om utlåningen på biblioteken ökat eller minskat. Utlåningen ses som ett faktiskt värde på om biblioteken blivit mer eller mindre populära hos användarna.

Men utlåningstal kan ibland vara lite luriga, beroende på hur de används. Det ingår omlån av redan lånade fysiska medier i utlåningsstatistiken. Användaren lånar sin bok och hinner inte läsa klart den på utsatt tid och lånar därför om boken, via ett fysiskt besök eller via webben.

Olika bibliotek har olika utlåningsregler och ibland också olika utlåningsregler för olika typer av medier. En tryckt bok kanske får lånas i en månad, medan en videofilm ska lämnas tillbaka inom två veckor. Bibliotek som har väldigt korta lånetider registrerar därför i genomsnitt fler omlån och det höjer deras totala utlåningsstatistik. Det finns också bibliotek där mediet automatiskt registreras som omlånat med jämna intervall så länge ingen annan person har ställt sig i kö på det.

Därför kan det vara av intresse att titta på hur många gånger medierna lånas initialt. I genomsnitt är 24 procent av den fysiska utlåningen på folkbiblioteken omlån och 70 procent är omlån på universitets- och högskolebiblioteken.

Totalt sett är cirka 68 procent av all fysisk utlåning på de offentligt finansierade biblioteken i Sverige initiala lån, drygt 52 miljoner utav den sammanlagda fysiska utlåningen som är närmare 77 miljoner. Andel omlån på olika bibliotek och mellan olika bibliotekstyper varierar mellan mindre än 10 procent till över 90 procent.

Vid en betraktelse av andelen initiala fysiska lån på folkbiblioteken i olika kommuner framkommer stora skillnader, allt mellan två initiala lån per invånare 2015 till över 11 stycken.

Det här inlägget postades i Expertgrupp, Folkbibliotek, Forskningsbibliotek, Okategoriserade, Sjukhusbibliotek, Skolbibliotek, UppdragPlaner. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *