Mindre än en procent till folkbiblioteken

Det har hänt att en och annan politiker fått för sig att dra ned på folkbiblioteksverksam-heten för att få ihop den kommunala budgeten. Men i praktiken utgör ofta den kommunala biblioteksverksamheten en försvinnande liten andel av de kommunala driftskostnaderna. I genomsnitt är 0,65 procent av bruttokostnaden för kommunal driftsverksamhet de totala driftskostnaderna för folkbiblioteksverksamheten i kommunen. Ibland inkluderar det även skolbiblioteksverksamheten eftersom 445 av de 1145 folkbiblioteken år 2015 är integrerade folk- och skolbibliotek. Totalt sett betalar mer än hälften av kommunerna långt under rikssnittet för sin biblioteksverksamhet. Ibland så lite som 0,3 procent av sin totala driftsbudget. Tabellen visar andel kommuner som betalar olika stor andel av sin driftsbudget till folkbiblioteksverksamheten 2015:

bibliotekens-andel-av-driftskostnaderna

Beräkningarna grundar sig på uppgifter om 265 kommuner som lämnat uppgift till Sveriges officiella biblioteksstatistik till KB och uppgift om bruttokostnad för driftsverksamhet till SCB för verksamhetsår 2015.

 

Det här inlägget postades i Expertgrupp, Folkbibliotek, Forskningsbibliotek, Okategoriserade, Sjukhusbibliotek, Skolbibliotek, UppdragPlaner. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Mindre än en procent till folkbiblioteken

  1. Ulla Nyberg skriver:

    Cecilia – kan du se mer? Vilka är de 8 kommuner som har tillgång till 1% av kommunens driftbudget? Har de mer lån? Har fler databaser? Barnaktiviteter? Nöjdare personal? Lyckligare invånare?
    Kan man säga att bra biblioteksverksamhet kostar 1%?

    • Cecilia skriver:

      Hej!
      Jag har kollat lite på de tolv kommuner som har andel 0,95% och uppåt. Generellt sett är det kommuner med mycket olika förutsättningar. Storstadskommuner som är små till ytan, glesbygdskommuner, mellanstora städer, kommuner med integrerade bibliotek och inte, etc. Om man jämför dem med rikssnittet på olika nyckeltal så händer följande:
      – Generellt sett fler årsverken per 1000 invånare, särskilt för barn och unga
      – Generellt sett högre fysiskt bestånd per invånare
      – Generellt sett fler fysiska lån per invånare
      – Mer än hälften har betydligt högre andel besök per invånare
      – de flesta har också betydligt högre andel aktiva användare
      – Huvudbiblioteket har oftast öppet fler timmar i veckan
      – Oftast anordnar de fler publika aktiviteter och då särskilt aktiviteter för barn och unga.
      Sammantaget, pengar gör antagligen skillnad

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *