Folkbiblioteken två år efter valet

2016 års folkbiblioteksstatistik visar att olika kommuner satsar olika mycket på sin biblioteksverksamhet. Den genomsnittliga kostnaden per invånare var 420 kronor för folkbiblioteken, inklusive de folkbibliotek som samtidigt fungerar som skolbibliotek. Skillnaden mellan vad olika kommuner satsar kan dock vara så mycket som 600 kronor per invånare. En rad faktorer påverkar driftskostnaderna. Befolkningstäthet, lokalkostnader och andel integrerade skolbibliotek är exempel på sådana faktorer. Det ligger nära till hands att tro att det politiska styret i kommunerna påverkar satsningarna på folkbiblioteken, men troligt är nog ändå att det är det lokala intresset och engagemanget för biblioteksverksamhet som påverkar mest.

Kommunalvalen 2014 medförde att en tredjedel av landets kommuner styrs av blocköverskridande styre, dvs. minst ett parti från det andra blocket ingår. Två tredjedelar av kommunerna styrs med ett majoritetsstyre av något slag oavsett vilka partier som ingår.

Två år efter kommunalvalen verkar det som att olika politiska styren i kommunerna i genomsnitt påverkar något, men skillnaderna är inte statistiskt säkra och undantagen från medelvärdena är många. I alliansstyrda kommuner där de har majoritet varierar driftskostnaderna mellan 255 och 783 kronor per invånare. I kommuner där vänsterblocket är i majoritet varierar driftskostnaderna mellan 297 och 707 kronor per invånare.

Det enda som säkert går att säga är att ju mer pengar som satsas på personal, lokaler, öppettider och nyförvärv av medier, desto fler utlån görs. Det visar Dorotea, där styret inte hör till något block, de satsar 793 kronor per invånare och i genomsnitt görs 12 lån per invånare och år.

Det här inlägget postades i Expertgrupp, Folkbibliotek, Forskningsbibliotek, Okategoriserade, Sjukhusbibliotek, Skolbibliotek, UppdragPlaner. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *