Sveriges officiella biblioteksstatistik 2017

Sveriges officiella biblioteksstatistik 2017 är nu publicerad. Du når resultaten på flera sätt:

Antalet bibliotek inom urvalsramen har ökat sedan föregående mätning från 2 239 till 2 268 biblioteksserviceställen som ligger på unika gatuadresser. Det beror på att ytterligare skolbibliotek som har minst halvtidsbemanning har funnits och tillförts undersökningen. Andra bibliotekstyper har minskat i antal serviceställen sedan föregående mätning, till exempel finns det 12 färre folkbibliotek på unika gatuadresser.

Minskningen för med sig att antalet fysiska besök har gått ned med 3 procent jämfört med det totala antal fysiska besök som rapporterades föregående år. I reella tal utgör minskningen 2,3 miljoner fysiska besök.

Det samlade fysiska beståndet av medier på biblioteken har också minskat med 3 procent. Det finns totalt sett 3 miljoner färre fysiska medier på biblioteken jämfört med föregående mätning.

I genomsnitt görs 7,0 fysiska lån per invånare på de offentlig finansierade biblioteken, jämfört med 7,5 och 7,8 åren innan. 5,8 av dessa fysiska lån gjordes på ett folkbibliotek. Totalt sett är 30 procent av alla lånen i landet ett omlån av ett redan lånat fysiskt medium.

Skolbiblioteken rapporterar ett högre nyförvärv av fysiska medier än tidigare och det ledde till att antalet fysiska medier per elev ökat från 20 till 21. Totalt sett går 555 tusen elever i grundskolan och på gymnasiet på skolor som har tillgång till ett av de 896 enskilda skolbibliotek som har minst halvtidsbemanning. Det utgör 41 procent av eleverna samlat. Därtill kommer de elever som har tillgång till ett av de 433 integrerade folk- och skolbibliotek som finns i kommunerna, uppgifter om antalet elever som använder dessa är dock osäkra. Folkbiblioteken rapporterar att 125 tusen elever har tillgång till integrerade bibliotek, men det är en underskattning. Det kan dock konstateras att fortfarande bara drygt hälften av landets 1,4 miljoner elever har tillgång till ett skolbibliotek med ungefär halvtidsbemanning. 77 kommuner saknar helt enskilda skolbibliotek som uppfyller bemanningsgränsen för att ingå i undersökningen, vilket är en minskning med 11 kommuner. Ytterligare skolbibliotek har tillkommit i urvalsramen i 14 av de kommuner som fått statsbidrag för personalförstärkning i skolbibliotek. Skolbiblioteken rapporterade även detta år att nyförvärvskostnaden för fysiska medier i genomsnitt är 99 kronor per elev.

En fjärdedel, 23 procent, av det rapporterade antalet titlar på fysiska medier är på utländska språk och 1 procent är på något av de nationella minoritetsspråken. Universitets- och högskole­biblioteken har tillsammans fler titlar på utländska språk än på svenska.

Antalet rapporterade aktivitetstillfällen på biblioteken har ökat. Totalt sett rapporterar biblioteken 293 tusen aktivitetstillfällen 2017 vilket är en ökning med 2 procent. På högskole-, sjukhus- och specialbibliotek är hjälp med kvalificerad informationssökning dominerande medan folk- och skolbiblioteken främst anordnar läsfrämjande aktiviteter. Totalt sett var 60 procent av alla aktivitetstillfällen på de offentligt finansierade biblioteken främst riktade till barn och unga. I genomsnitt anordnar biblioteken 29 aktivitetstillfällen per 1 000 invånare. Det är vanligare att kommuner som har många årsverken särskilt avsatta för barn och unga lånar ut fler fysiska barnmedier och anordnar fler aktivitetstillfällen till målgruppen.

Biblioteken har en viktig roll för att höja användarnas IT-kompetens och anordnade fler sådana kurstillfällen under året jämfört med tidigare, totalt 14,4 tusen, vilket är en ökning med 30 procent på två år.

Totalt sett är det mer än 1 101 biblioteksanställda som arbetar med organiserad undervisning i hur man söker, värderar eller refererar till information och använder biblioteket och dess tjänster på de offentligt finansierade biblioteken i landet. Under året deltog 249 937 personer i sådan undervisning.

Fler folkbiblioteksorganisationer rapporterar att de har meröppna bibliotek än vid föregående mätning. Det förekommer nu i totalt sett 87 kommuner, jämfört med 82 i föregående mätning. I 32 kommuner rapporterar inget folkbibliotek att de har öppettid efter klockan 18 eller lördag/söndag.

Kostnaderna för biblioteksverksamheterna uppgår 2017 samlat till 7,8 miljarder kronor, varav 4,3 miljarder är driftskostnader för folkbiblioteksverk­samheterna och 2,3 miljarder för universitets- och högskolebiblioteken. Kostnaderna för inköp av e-medier är totalt sett högre än kostnaden för nyförvärv av fysiska medier, 685 respektive 497 miljoner kronor. Kostnaderna för e-medier är den driftskostnadstyp som ökat mest, totalt 5 procent.

Samtidigt publiceras också skriften Nyckeltal 2.0 som ger exempel på hur de olika nyckeltalsberäkningarna i statistiken kan användas.

Det här inlägget postades i Expertgrupp, Folkbibliotek, Forskningsbibliotek, Okategoriserade, Sjukhusbibliotek, Skolbibliotek, UppdragPlaner. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.