Skolbibliotek

Skolbiblioteksmaterial
NYTT! Länk till skrift om skolbibliotek: Skola+bibliotek=skolbibliotek – formaliserat samarbete mellan skola och bibliotek. Där finns också andra skrifter om skolbibliotek.

 Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik
Senaste publicering av skolbiblioteksstatistik gjordes 2012, här finns länk till tabeller och rapport. Nästa insamlingsperiod för skolbiblioteksstatistik är planerad till 2015 avseende 2014 års verksamhet på landets skolbibliotek.

Annat om skolbibliotek än officiell skolbiblioteksstatistik:
Läs också mer om skolbibliotek på KB:s huvudwebb.
Skolbibliotek – en rörig tillvaro som berör
Skolbiblioteken uppmärksammas i media
Rapport: Rätt kompetens i skolbiblioteket?
Läs Wikin skolbibkommuner
Läs Wikin Kolla källan
Brukarundersökningen på skolbiblioteken i Lund bland elever i åk 4 och åk 9,
enkät och rapport Skolbiblioteken i Lund.
Skriften Skolbibliotekets roller i förändrade landskap

Personaltimmar_skolor_2012Vad finns på skolbiblioteken Vad gör och vad görs inte på skolbiblioteken

År 2011 trädde den nya skollagen i kraft. Där står följande om skolbibliotek:
”Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek”
Skollagen, 2 kap. 36 §
Ett motsvarande krav är nu också så formulerat i den nya bibliotekslag som gäller från 1 januari 2014. Flera kommuner och regioner arbetar nu aktivt med skolbiblioteksfrågan. Bland annat Jönköping har skapat en skolbiblioteksplan:
Jönköpings skolbiblioteksplan
Jönköping skolor idébibliotek
http://www.liu.se/uv/lararrummet/fortbildning/skolbibliotek?l=sv

Andra länkar som handlar om skolbibliotek:
Rapport SKL Det obegränsade rummet
Intervju på SR P1 Kulturnytt
Lärarnas tidning karta med skolor som saknar skolbibliotek
Skolverket
Skolinspektionen
Nationella skolbiblioteksgruppen
Sveriges regionala skolbiblioteksföreningar

Skolbiblioteksstatistiken är en del av Sveriges officiella statistik. Undersökningen är en del av Sveriges officiella statistik, enligt lagen om den officiella statistiken. Uppgifterna om skolenheterna är hämtade från Skolregistret och det är uppbyggt på skolenheter.  En skola består ofta av flera skolenheter och därför fick många skolor flera enkäter. Samtliga skolenheter på grundskolenivå och gymnasienivå tillfrågades. Både kommunala skolor, friskolor, särskolor och specialskolor ingår i undersökningen.

Här kan du ladda ned en pdf-fil som visar hur enkäten såg ut. Enkätens frågor har föregåtts av en diskussion, se bland annat inläggen nedan. Ett stort tack till alla som bidragit med synpunkter och förslag till frågor!

Har du några frågor om undersökningen? biblioteksstatistik@kb.se.
Cecilia Ranemo, utredare
010-709 36 39

42 kommentarer till Skolbibliotek

  1. Cecilia Ranemo skriver:

    Vilka frågor tycker du är viktigast att ha med i skolbiblioteksstatistiken? Skicka in din kommentar nedan!
    Alla synpunkter tas tacksamt emot.

    • Sara Lindwall skriver:

      I enkätens fråga om tillgång till böcker på andra språk och speciella medier för elever med lässvårigheter etc så vore det bra med ett till alternativ: Lånas in från annat bibliotek så snart någon behöver det.
      Jag jobbar delvis på en rätt liten skola där det finns få elever med annat modersmål och det är rationellare att ta en deposition från Internationella biblioteket eller från folkbiblioteket när behov uppstår än att ha ett fåtal böcker på en massa språk stående, som kanske inte utnyttjas mer än någon enstaka gång. Daisyböcker laddar jag ner och bränner när de efterfrågas (rätt ofta), men biblioteket har inget eget bestånd av dem som står där. Men som svarsalternativen är formulerade blir det risk för att det ser ut som om dessa resurser inte alls finns.

      • Cecilia Ranemo skriver:

        Alla skolbibliotek har möjlighet att låna in utifrån så frågan som kanske borde ställas är om skolbiblioteket använder sig av fjärrlån.

        • Sara Lindwall skriver:

          Ja det är nog en bra fråga! Inte tror jag att ett skolbibliotek som bemannas nån timme i veckan av tvångskommenderad lärare el dyl använder sig av möjligheten till fjärrlån.

        • Claudine Leman skriver:

          Jag håller med Sara Lindwall. Nästan obemannade skolbibliotek med outbildade bibliotekarier använder sig inte av fjärrlån.
          Men jag antar att flera gymnasiebibliotek är bemannade med utbildade bibliotekarier som använder sig av möjligheten att fjärrlåna.

  2. Spontana intrycket efter en snabb koll – positivt! Bra att ni har med definitioner på vad som INTE är ett skolbibliotek. Enda fundering idag är vid frågan ”Digitala läromedel”. Skulle det vara idé att ha med digital skön resp facklitteratur = ljud- och talböcker? Så man får med det som inte går att ladda ner via TPB? Eller – räknas de in i AV-medier?
    För övrigt – den verkar klart och tydligt uppställd, översiktlig och lagom lång. Bra jobbat!

    • Cecilia Ranemo skriver:

      En utmärkt idé! Egentligen skulle jag vilja dela upp i alla mediekategorier som finns, men en detaljerad uppdelning fungerade inte så bra i den förra enkäten. Mycket beroende på att så många saknar datoriserat bibliotekssystem och de som har sådant har inte statistikmodul eller kan inte använda den. Det var därför svårt att få säkra resultat och de som besvarade enkäterna fick stå och handräkna många medier. Det vill vi undvika i år, men jag lägger detta på minnet så får vi se hur vi kan göra.

  3. Maud Hell skriver:

    Några kommentarer:
    Hoppas dessa frågor fungerar! Lämnar några tankar nedan. Hur gör de som inte kan svara på frågorna? De kan kanske få hjälp av en skolbiblitoekscentral eller samordnare, om sådan finns. Samordnare blir alt vanligare i kommunerna, skulle kanske vara med som ett alternativ i frågan om skolbibliotekscentral? Borde man kanske göra en indelning av svaren, där man kan se vilka som inte kunnat svara själva? Många har inte tid eller kunskap nog att svara.

    Fråga 5: Skillnaden mellan svar 2 och svar 4 är svår att förstå. Innebär svar 2 att biblioteket ligger utanför skolan eller vad är det för skillnad? Bör preciseras.

    Fråga 7: Hur svarar man om en eller flera lärare har ansvar för skolbiblioteket, men inga speciellt avsatta timmar för detta? Sådana finns.

    Fråga 11: För att det två första frågorna ska vara intressanta måste antal språk och antal medier anges. Jfr t.ex. att man har en bok på arabiska och en på romani och inget mer??

    Fråga 15: Vad är digitala läromedel? Detta är ett luddigt begrepp.

    Fråga 17: Här borde man kunna ange omfattningen av bärbart – ex. en-till-en i vissa klasser eller en flexibel lösning med flyttbara eller utlånsdatorer, t.ex.

    Hoppas kommentarerna kommer till nytta!

    Maud Hell
    SBC & Barn & Unga, Lund
    Bibliotekarie och skribent

    • Cecilia Ranemo skriver:

      Stort tack! Jag skall titta på hur vi kan föbättra och definiera detta bättre.

      • Monica Nilsson (@edvardina) skriver:

        Håller med ovanstående inlägg om problemet med att svara på digitala läromedel. För mig innebär digitala läromedel även webbsidor då det finns flera lärportaler med interaktiv edutainment, …. daisy skivor m m

  4. Rita Kangas skriver:

    Några synpunkter…

    Ang. fråga 5: bibliotekspersonalen är i vårt fall anställd av folkbiblioteket, men jobbar enbart på gymnasiebiblioteket. Eleverna kan med sitt kommun-bibliotekskort låna böcker, via oss på gymnasiebiblioteket, på alla folkbibliotek i kommunen. Böckerna skickas mellan biblioteken två gånger i veckan. Övriga kommuninvånare kan varken se eller låna av gymnasiebibliotekets bestånd.
    Vilken ruta skulle vi kryssa i?

    Fråga 10: Det finns kanske elever som besöker folkbiblioteket under skoltid, antingen under håltimmar eller om lärarna skickat dit dem, men det vet vi väldigt lite om. Varken Ja eller Nej alltså.

    Fråga 11: Gymnasieeleverna kan med sitt bibliotekskort låna ur hela kommunens bestånd och har på så sätt tillgång till titlar på några av minoritetsspråken. Ska vi fylla i finns eller finns inte?

    Fråga 17: en del elever har fått egen bärbar dator men inte alla. Kanske under 2012? Svar både Ja och Nej alltså.

    • Cecilia Ranemo skriver:

      Utmärkt att du delger mig information om era organisatoriska förutsättningar! Vi behöver helt klart lägga till fler svarsalternativ på något sätt, eller klara definitioner.

      Är det någon annan därute som har något annan typ av organisation än den traditionella?

      • Anna Rydh Eriksson skriver:

        Vi delar katalog med folkbiblioteket men hör annars organisatoriskt helt till gymnasiet (har rektor som chef). Vi är alltså ingen filial utan ett ”fristående bibliotek” ibland får kommuninvånare låna, ibland inte. Tror att det är en rätt vanlig organisationsform. Skolorna bestämmer över sitt eget bestånd, är inte filialer, men delar katalog med folkbiblioteket.

  5. Lena Moser skriver:

    Jag tycker det ser ut som bra och relevanta frågor. Det kommer dock ta en viss tid att plocka fram svaren. Jag förstår dock inte formuleringen ”Tillgång till datoranpassad miljö för pedagogiskt arbete”. Vilka miljöer är särskilt anpassade för datorer?

  6. Cecilia Ranemo skriver:

    Vi fick in en kommentar via e-post:

    Det kan kännas lite svårt att svara på frågor om hur mycket ett skolbibliotek är öppet för eleverna:
    T ex
    Jag, skolbibliotekarien, har lektion i biblioteket med en klass. Stängt för övriga klasser. Är det öppet då?
    I skolbibliotekets lokal pågår läxhjälp, elever arbetar och använder kanske bibliotekets medier. Är det öppet då?
    Bibliotekets lokal används av lärare med en klass, datorerna används och kanske någon bok. Är det öppet då?
    Jag tror att detta skapar problem för fler än mig, när man ska svara på enkäten.

    • Cecilia Ranemo skriver:

      En kommentar via e-post till:
      Hejsan,
      Jag tycker att enkäten har bra frågor! På frågan om arbetslag blev jag dock osäker på hur jag själv skulle svara.
      Jag är utbildad bibliotekarie, jobbar heltid på en friskola, har en digital katalog osv. Men! Jag är med i ett arbetslag för övrig personal och missar alla viktiga diskussioner som lärarna har i sina arbetslag. Därför vet jag inte om jag skulle säga ”ja, jag är med i ett arbetslag” för våra träffar är mer som infomöten.
      Vore det en idé att ha separata frågor om skolbibliotekarier är med i arbetslag för övrig personal eller i lärararbetslag? Det säger något om hur integrerat biblioteket är i övrig verksamhet, tänker jag.

  7. Astrid Deppert skriver:

    Förutom att jag känner igen en del av det påtalade oklarheterna ovan så lägger jag till följande (förbättrings?)kommentarer:
    Först: Ni har självklart med frågor om skolenhetens skolform och antalet elever? :)
    Fråga 11:
    Jag kommer att svara ”finns/görs” i delfrågorna ”Undervisning i informationssökning/i sociala medier…” även om jag gör sådant mycket oregelbunden. Jag är ingen ensamägare till denna kompetens, allt fler lärare tar den delen av undervisningen själva.
    Jag svarar ”finns/görs” i delfrågorna ”deltar i kursplaneringar/arbetslagsmöten” även om jag mycket sällan deltar i. Dessutom har arbetslagen samma mötestid – samordning ur perspektivet ”skolbiblioteksanvändning” känns än så länge lika overkligt som bibliotekariekloning, för att inte tala om utökningen av pedagogisk bibliotekspersonal.
    Jag svarar ”finns inte/görs inte” för ”Tillgång till datoranpassad miljö för pedagogiskt arbete”, eftersom bibliotekslokalen förfogar över bord, stolar och printer samt är del i skolans trådlösa nätverk, men saknar t ex smart/whiteboard och storskärm (skolan är utrustad med bärbar dator till nästan alla elever).
    Fråga 12:
    Antalet utlån – jag förstår inte syftet när frågan är så ospecifierad?
    Fråga 14:
    Referensexemplar – vi har i praktiken inga referensexemplar, ok att svara ”0”?
    Fråga 15:
    ”Digitala läromedel” – Bör skolbibliotekets digitala läromedel ses i förhållande till skolans totala/övriga antal digitala läromedel? (eller jmf fråga 13)
    Frågor 16 och 17 bör slås ihop ?
    Jag uppskattar att enkätfrågorna får bemötas av den brokiga verkligheten INNAN de delas ut i skarpt läge. Och vilket lyft jämfört med Kulturrådets försök för några år sen!

    • Cecilia Ranemo skriver:

      Stort tack för allas kommentarer! Jag är på språng och hinner därför bara säga att vi har köpt skolregistret och det innehåller elevantal, lärarant. skolform, huvudman, etc. så det behöver vi inte fråga om. Däremot så är de få e-postadresserna som finns i skolregistret inte så användbara för denna undersökning, så därför letar vi nu efter alla dessa. Om ni råkar sitta på e-postadresser till hel kommun eller region, vi söker skolbibliotekspersonal och rektorer, så är vi väldigt tacksamma att få dem till oss. Då kommer enkäterna också rätt. biblioteksstatistik@kb.se

  8. Cecilia Ranemo skriver:

    Fler kommentarer via e-post:
    Mycket positivt med den här enkäten – ser fram emot den kommande januari! Synpunkter på enkäten:
    • Fråga 7-8: Jag har svårt att förstå att båda frågorna 7 och 8 skall vara med. Den ena frågan handlar om hur många timmar biblioteket är bemannat (underförstått även öppet samma tid) och den andra frågan handlar om hur många timmar biblioteket är bemannat och öppet. Kan det skilja sig åt på något sätt?
    • Fråga 10: Svarsalternativet ”Finns inte i kommunen” borde inte finnas med på den första delfrågan. Alla kommuner har ett folkbibliotek, i enlighet med lagen, oavsett om detta är privatiserat eller inte.
    • Fråga 11:
    1: Ett tips är att svarsalternativet ”Vi har inget skolbibliotek” sätts som en särskild rad, precis som i exempelvis fråga 8. Det ser mindre ”kluddigt” ut då, möjligtvis.
    2: En annan sak: Skall det finnas någon värdering i hur mycket varje sak görs? Jag deltar exempelvis i arbetslagsmöten, men inte regelbundet utan mer när det behövs.
    3: Punkten om att planera medieinköpen, jag förstår inte denna. Själv köper jag på uppdrag av ämneslärare som planerat inköpen in böckerna. Betyder detta att även jag planerat medieinköpen, eller är det bara ämnesläraren? Jag har här tolkat ”medieinköp” som ”läromedel” – om det inte är så behöver punkten förtydligas.
    • Fråga 18: Skall läromedel inkluderas eller exkluderas i denna post? Jag antar att det är olika på biblioteken, där vissa biblioteks budgetar inbegriper läromedel och andra (de flesta?) inte.

    • Cecilia Ranemo skriver:

      Inkommen via e-post:
      Hejsan,
      Jag tycker att enkäten har bra frågor! På frågan om arbetslag blev jag dock osäker på hur jag själv skulle svara.
      Jag är utbildad bibliotekarie, jobbar heltid på en friskola, har en digital katalog osv. Men! Jag är med i ett arbetslag för övrig personal och missar alla viktiga diskussioner som lärarna har i sina arbetslag. Därför vet jag inte om jag skulle säga ”ja, jag är med i ett arbetslag” för våra träffar är mer som infomöten.

      Vore det en idé att ha separata frågor om skolbibliotekarier är med i arbetslag för övrig personal eller i lärararbetslag? Det säger något om hur integrerat biblioteket är i övrig verksamhet, tänker jag.

  9. Kerstin Berggren skriver:

    Bra att vi kan komma med synpunkter i förväg!
    Fråga 4 och 5: Många skolbibliotek delar katalog med folkbiblioteket, för vissa är skolbibliotekets bestånd synligt i den gemensamma katalogen och för andra är det inte så, men ändå så betraktas inte skolbiblioteket som filial. Vilka alternativ väljer vi?
    Fråga 10: riktar den sig till de som svarar Nej på fråga 1? Om så, skulle alternativet ”Vi har skolbibliotek” finnas som sista alternativ.
    Fråga 11: medieinköp = läromedel?, om inte måste det förtydligas.
    Fråga 15: digitala läromedel, vad avses? Om skolan använder digitala läromedel i vissa ämnen, kan man förutsätta att skolbiblioteket ansvarar för dem?

  10. Cecilia Ranemo skriver:

    Jag har fått in synpunkter via e-post:
    Fråga 2) Definitionen av rimligt avstånd kan vara knepig. Kanske man kan precisera i minuters gångväg?

    Fråga 7) Fackutbildad skolbibliotekarie och fackutbildad gymnasiebibliotekarie är samma sak! Samma uppdrag, målgrupp inte viktig. Vi tycker det räcker att det står Fackutbildad bibliotekarie som alternativ. Begreppet Bibliotekspedagog är oklart, behövs inte, ibland menar man en fackutbildad med extra pedagogutbildning. Lärarbibliotekarien är en pedagog som troligen fått någon slags utbildning för att arbeta i skolbiblioteket.

    Fråga 8) Gärna ett elevperspektiv: hur många timmar per vecka har eleverna tillgång till ett – bemannat – skolbibliotek?

    Fråga 10) Om man skulle svara Ja på dessa frågor kanske det räcker, underförstått att man inte behöver något skolbibliotek. Omformuleras eller tas bort?

    Fråga 11) Frågeställningen om vad som görs i skolbiblioteket: för vissa delfrågor är det inte relevant med lokalen. Kanske skulle hela fråga 11 kunna delas upp i 2 block.
    Undervisning i informationssökning resp. Undervisning i sociala medier och webb: skulle kunna samlas, kanske ”undervisning i digitala lärverktyg”.
    Skriven plan för skolbibliotekets arbete som antagits på ledningsnivå. Istället ev ”skolbibliotekets verksamhet ingår i skolans arbetsplan”. Något om mål och uppföljning?
    Här finns ingen delfråga som berör det läsfrämjande arbetet/läsfrämjande aktiviteter.

    Fråga 16) Antal datorer med tillgång till bibliotekspedagogiska program? Vad menas konkret?

  11. Ann Catrine Eriksson, Länsbibliotek Sörmland skriver:

    Hej!

    Jag har tillsammans med gymnasiebibliotekarier från Sörmland, Västmanland och Örebro län tittat på förslaget till skolbiblioteksenkät. Vi är överens om att det är en jättebra enkät, särskilt fråga 7 om bemanning och kompetens är viktig!

    En viktig funktion som vi dock efterlyser i fråga 11 är lässtimulerande aktiviteter (bokpresentationer, temalästips, boksamtal, m m) relaterat till att skolbibliotekens viktiga uppgift att främja språkutveckling och stimulera till läsning.

    En annan fundering vi har rör fråga 1. Jättebra att funktionen skolbibliotek definieras! Kanske skulle man ännu mer kunna trycka på skolbibliotekets pedagogiska roll och använda någon del av skollagens definition ”ingår i skolans
    pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande”?

  12. Cecilia Ranemo skriver:

    Kommentarer via e-post från Lunds referensgrupp av skolledare:
    • Vi tycker enkäten bör inledas med att det är önskvärt att enkäten besvaras av rektor och skolbibliotekarie gemensamt.!

    • Fråga 1: ”skolenhet” är otydligt definierat. Måste förtydligas. Även om det eg är klart att det är en enhet som leds av en rektor som har egen ekonomi och egen personal, används detta uttryck så disparat att ett förtydligande här vore bra.

    • Fråga 1: Kommer definiering av skolbibliotek från prop 2009/10:165 att inleda enkäten som förtydligande vad som avses i nuläget med skolbibliotek? Detta i förhållande till ”boksamling”, då vi tror att det kan vara svårt för en skola som idag inte har skolbiblioteksfunktion att tolka skillnaden och att det därigenom skulle kunna leda till missvisande resultat i kartläggningen.

    • Fråga 2: Hur kan uttrycket ”rimligt avstånd” tolkas? Vi menar inte preciserat i antal m, men någon form av förtydligande liknande ”som eleverna lätt kan nå under lektionstid” el liknande.

    • Fråga 6: Hur många timmar per vecka är biblioteket fritt tillgängligt för eleverna? Bra fråga! Vi skulle gärna se att här även inkluderades lärarna.

    • Fråga 7: … ”bemannat med personal…. Frågan borde omformuleras till hur många bibliotekstimmar resp personalkategori har. En skolbibliotekarie ska ju vara ute i verksamheten vilket gör att en vecka kan biblioteket vara bemannat 40 t/v, medan om boksamtal / temaarbeten sammanfaller veckan därpå är skolbibliotekarien kanske verksam i klassrum och biblioteket blir då bemannat t.ex. 20 t. Här finns utrymme för fri tolkning av besvararen.

    • Fråga 7: Hur tolka ”bibliotekspedagog” resp lärarbibliotekarie”. Det är svårt att sätta en gräns för den som ska besvara enkäten vad avses med ”utbildning i bibliotekskunskap”. En formell utbildning finns ju inte, och viss fortbildning kan ha skett genom högskolekurser, genom skolbibliotekscentraler, genom folkbiblioteken eller på annat sätt. Men dessa kan inte jämställas

    • Fråga 8: faller i förhållande till våra synpunkter angående fråga 6 och 7.

    • .Fråga 9: Bra att läromedelshanteringen lyfts fram!

    • Fråga 10: här saknar vi fråga om skolbiblioteksnätverk i kommunen.

    • Fråga 15: ”Hur många digitala läromedel hade skolbiblioteket?”. Svårt att avgränsa vad som räknas till skolbiblioteket. På många skolor räknas detta kanske till vad IKT-pedagoger, specialpedagoger eller olika resursteam har – inte skolbiblioteket.

    • Fråga 16: Detsamma gäller ”Hur många datorer/terminalplatser hade biblioteket till sitt förfogande 111231?” Men tanke på att många skolor / årskurser nu har 1-1 faller frågan för många skolenheter. En tilläggsfråga kring vilken modell man har kunde kanske vara en lösning?

    • Fråga 17: bra! Detta med tanke på att tillgång till egen dator kan förändra skolbibliotekets arbetssätt.

    • Vi saknar fler frågeställningar kring anpassade media för elever med särskilda behov

    • Strukturerade frågeställningar kring samarbete med folkbiblioteket

    • Kommunens plan för biblioteksverksamhet (Bibliotekslagen 1996:1596) – finns en sådan som inkluderar skolbiblioteksverksamheten? Frågan är viktig även om en utvärdering är på gång.

    • Beträffande utskick av enkäten till skolenheterna undrar vi om kopia kommer att skickas till samordnare / skolbibliotekscentraler m fl i landet? Skolverket har en förteckning över skolbibliotekscentraler. Vid förra enkäten involverades skolbibliotekscentralerna när svar ej kommit direkt från skolorna. Vi tror att detta skulle kunna vara ett bra stöd för både enkätresultatet och för mindre skolor att få stöd vid besvarandet. Det kan också leda till mer jämlika svar för respektive kommun, även om det givetvis är varje enskild rektor som tillsammans med sin skolbibliotekarie ska fylla i enkäten.

  13. Cecilia Ranemo skriver:

    Tisdagen den 13 december läggs skiss 2 till skolbiblioteksenkäten ut för påseende.

  14. Kerstin Tägtsten skriver:

    Vid en snabb genomläsning kan jag inte se att en fullt utbyggd en-till-en-satsning ryms i enkäten. Vissa eller alla årskurser kunde det åtminstone stå. En konsekvens av att alla elever har egen dator är att datorerna i biblioteket nästan helt försvinner.

  15. Inger Lillieström skriver:

    Fråga 13
    Menar ni sökdatorer/personaldatorer eller ingår även datorer, som elever kan sitta vid och jobba med skolarbete på?

    Fråga 14
    Vi har en budget, som vi helt styr över själva, där vi ska betala allt från bokplast och lim till böcker, mp3-spelare och tidningsprenumerationer…. Hur väljer man då bland era alternativ?

  16. Cecilia Ranemo skriver:

    Kommentar vi e-post:
    Fråga 2: ”vi hinner gå fram och tillbaka” – vadå vi? Menar ni eleven istället?
    Fråga 10: Det framgår inget om graden av hur mycket som görs, utan enbart att en eller annan sak görs.

    Mitt svar: Fråga 10 räknar vi inte antal på i denna undersökning. Det kan senare t.ex. bli en specialundersökning bland de bibliotek som har/gör respektive. Det skulle bli alldeles för omfattande att be biblioteken räkna tillfällen och specialmedia, när vi inte föraviserat att de borde gjort det under året 2011.

  17. Cecilia Ranemo skriver:

    Fick synpunkter via e-post:
    Tittade igenom skiss 2 och har några funderingar.
    Det är rätt stor skillnad mellan ett skolbibliotek på grundskolan och ett gymnasiebibliotek, men jag finner ingen fråga där man visar vilken skola man är på. Men detta kanske registreras på ett sätt som vi inte ser?

    På fråga 7 vill jag ha ett ytterligare alternativ, då skulle de kunna se ut så här:
    Bemannat – för klasser
    Bemannat – fritt för alla
    Obemannat

    På fråga 9 har jag lite svårt att välja, då man har ett litet utbud (men inte tillräckligt stort). Ska man då skriva att man har eller inte? Kan det inte finnas ett till alternativ med ”litet utbud”?

    Jag undrar också om fråga 13 är kopplat till fråga 17? För det behöver ju inte finnas datorer i biblioteket på de skolor där varje elev har sin egen dator.

    Mitt svar: Vi har uppgift i urvalet om skolform, stadier, huvudman, elevantal, lärare årsarbetare etc, så det behöver vi inte fråga om.
    Fråga 7; utmärkt idé tål att tänka på, det är vad jag skulle vilja veta men kanske blir det för komplicerat att svara på, jag har redan idag fått frågor från skolbibliotekarier om hur de skall göra skattningar där som frågan ser ut redan nu. Men helt klart BRA!

    Vi kan inte be någon att räkna i efterhand, då borde vi aviserat om detta under året, därför tittar vi endast på förekomst denna gång. Tänk om det visar sig att många skolbibliotek inte ens har en enda?

    Ja, vi kan korsa alla frågor med varandra.

  18. Susana Sjödin skriver:

    Enkäten är bra, men jag saknar följande:
    Storleken på skolan (antal elever) och årskurser (t.ex. från fsk till årsk 6) kanske kan vara av intresse att få med, eller ni kanske har de uppgifterna redan?

    Elevsammansättningen: 98 % av våra elever har annat modersmål än svenska och på vår skola finns minst 30 olika modersmål, vilket ställer stora krav på lässtimulerande och språkutvecklande aktiviteter.

    7: Ansluter mig till ovanstående kommentarer angående bemannat/obemannat:
    Bemannat – för klasser
    Bemannat – fritt för alla
    Obemannat

  19. Cecilia Ranemo skriver:

    Synpunkter via e-post:
    Jag har några synpunkter på det enkätförslag som ni skickade nyligen. I mina ögon ter sig enkäten mer anpassad för gymnasiebibliotek än för grundskolor. Mitt råd är därför att ni gör en enkät för gymnasiebibliotek och en för grundskola och särskola.

    I grundskolan är tillgång till barn- och ungdomslitteratur i form av skönlitteratur och facklitteratur och IT-utrustning viktigt. Dels för att stimulera elever till läsande, dels ge dem kunskaper och färdigheter i att finna relevant information och kunna bedöma trovärdigheten i denna. Det är därför av betydelse att elever har tillgång till datorer och Internet. Men relationen mellan frågorna om IT och om barn- och ungdomslitteratur i enkäten är minst sagt skev – 10/0. Ja, det är riktigt. Det finns inte en enda fråga om tillgång till aktuell barn- och ungdomslitteratur, hur man arbetar för att utveckla elevernas läsning med litteratur, kunskap om barn- och ungdomslitteratur, eller ens litteraturpedagogik över huvud taget. Inte heller några frågor om modern teknik som kan användas just för läsning av skönlitteratur, såsom exempelvis läsplattor.

    I grundskolan bör en bibliotekarie ha mycket goda kunskaper i barn- och ungdomslitteratur, samt en förmåga att inspirera elever och lärare att läsa bra ungdomsböcker. Ett viktigt syfte i skollagens skrivning om skolbibliotek är ju just att inspirera och skapa läsglädje och läslust hos eleverna och på så vis också bidra till elevernas språkliga utveckling. Där är samverkan mellan lärare och skolbibliotekarie oerhört viktig, vilket bland annat visat sig i flera studier av exempelvis ”Bokflodsprojekt”. Det som efterfrågas i er enkät är bibliotekspersonalens förmåga att hjälpa eleverna att välja ”lämpligt/nivåanpassat material”! Vad menas med det? Åldersanpassat- eller handlar det om textstorlek och LIX?

    För övrigt saknas möjlighet i enkäten att uppge hur skolan löser frågor som de två första frågorna under 10 ( skolbibliotekets personal undervisar eleverna i informationssökning/källkritik) om inte den biblioteksansvariga gör det. Risken är att resultatet av sammanställningen blir missvisande, eller till och med alldeles tokigt. I de flesta skolor finns lärare med hög kompetens i sina ämnen och det är naturligt att eleverna lär sig att både söka och granska information inom ramen för olika ämnen. Det gäller ofta skolor där eleverna har bärbara datorer, eller i skolor där det finns fasta internetuppkopplade datorer till alla elever i samtliga klassrum (den sista möjligheten har ni kanske inte tänkt på). Det gäller inte minst i skolor där det finns forskarutbildade lärare eller lärare som studerat på avancerad nivå. Att då använda sig av en biblioteksassistent kan knappast vara rimligt. Hur kommer det att framgå i er redovisning? Alternativen som finns tillgängliga är: detta görs på skolbiblioteket/detta görs inte på skolbiblioteket/vet inte. För att ni ska få tillförlitlig information behöver ni nog ett svar till: detta görs av annan och i många fall avsevärt bättre utbildad personal.

    I övrigt är det ju av mycket stor betydelse hur många elever som finns på skolan – en bibliotekarie som arbetar 40 timmar på en skola med 800 elever motsvarar ungefär tre minuter/elev/vecka. På en liten skola med kanske 60 elever motsvaras det av tre timmar i veckan. Där handlar det givetvis om hur ni presenterar resultatet om jämförelserna ska bli rimliga.

    En annan fråga som väcker undran är varför ni vill att kostnader för biblioteket ska anges exklusive moms. Där skiljer det sig ju väsentligt mellan fristående skolor som betalar moms och kommunala som inte gör det.

    I skollagen betonas att det måste finnas flexibla lösningar och att skolorna ska anpassa skolbiblioteken efter sina elevers behov. Det innebär exempelvis att tillgång till talböcker och punktskrift inte anskaffas om det inte finns ett behov av det.

    Den viktigaste frågan är dock varför det över huvud taget inte frågas om kompetens i barn- och ungdomslitteratur, litteraturpedagogik eller litteraturbestånd anpassat för att möta läroplanens krav på lässtimulerande material (böcker) och pedagogik. Flera internationella läsundersökningar visar att svenska elevers läsförmåga har försämrats (se ex PIRLS, PISA). Det är ett problem som att döma av vad som enligt enkäten förväntas av skolbibliotek och bibliotekarier inte kommer att få någon lösning genom satsningar på skolbibliotek.

    I Skolinspektionens informationsblad om skolbibliotek 2011-09-30 framgår att det inte bara ska finnas böcker i ett skolbibliotek. Den absolut viktigaste funktionen för ett skolbibliotek är att den är anpassad till elevernas behov, och hur man än tolkar den nya skollagen, att främja språkutveckling och stimulera till läsning, se citat nedan.

    Skolbiblioteket ska också, enligt bibliotekslagen, inte bara rymma böcker utan även ”informationsteknik och andra medier”. Biblioteket ska även tillgodose behov av material för utbildningen, stimulera elevernas intresse för läsning och litteratur samt bidra till deras språkutveckling. Detta ställer krav på såväl facklitteratur som skönlitteratur.
    Ett uttalat kvalitetskrav på biblioteksverksamheten är att den ska vara anpassad till elevernas behov. Bibliotekslagen lyfter både fram allmänna behov med inriktning på att främja språkutveckling och att biblioteken ska stimulera till läsning.

    Svar från CR: Tack för utmärkts synpunkter! Jag lägger ut dina synpunkter på bloggen. Jag förstår vad du menar. Det finns dock några förklaringar till varför enkäten ser ut som den gör.

    Undersökningen är en del av Sveriges officiella biblioteksstatistik och borde därför endast innehålla frågor som kan besvaras med en antalsuppgift. Traditionellt, om man följer internationell standard så ska varenda medietyp räknas för sig (bestånd, nyförvärv, utlån) och inga direkta frågor som kan besvaras med ja/nej finns med. Dessa har vi lagt till i denna undersökning för att biblioteken skal slippa handräkna. Då kan vi i alla fall säga i vilken utsträckning som biblioteken inte alls har/gör vissa saker. Ej heller några frågor om hur biblioteket arbetar. Jag genomförde förra skolbiblioteksundersökningen och fann då att väldigt många bibliotek inte hade möjlighet att lämna så specificerade antalsuppgifter. Samtidigt fick den undersökningen kritik för att den inte innehöll frågor om hur biblioteket arbetar.

    Undersökningen skall bara kartlägga skolbiblioteket, därav inga frågor om datorer i klassrummen. Det vore väldigt intressant att göra en studie om hur hela skolan arbetar kopplat till biblioteket, men det ligger utanför ramarna för denna undersökning. Andelen nyförvärv säger till viss del hur aktuell litteratur som finns på biblioteket (nyförvärv per elev). Vi har uppgifter om elevantal under 2011, det ligger i urvalet. Där kan vi också se lärare årsarbetare etc.. Mediekostnader exkl moms frågar vi efter för att undersökningen skall vara jämförbar med annan biblioteksstatistik. Den officiella statistiken är kringärdad av en mängd regler och jag kan därför inte göra den till en mer kvalitativ undersökning. Det kan vi göra i specialstudier som ligger utanför den officiella biblioteksstatistiken och det avser vi också att göra. Medier för elever med funktionsnedsättningar kan även avse elever med t.ex. dyslexi. Vi vet att endast skolor med t.ex. synskadade elever kan få talbokstillstånd. Fler frågor om lässtimulerande åtgärder? Vi tittar på det just nu.

  20. Ingalill Åkesson Hedqvist skriver:

    En fråga som skulle kunna visa något om det läsfrämjande arbetet vore kanske frågan om lästid för skolbibliotekspersonalen. Antal timmar per vecka till exempel. Har man fått avsatt tid för läsning av (ny) skönlitteratur finns i alla fall en grundförutsättning för ett läsfrämjande arbete på skolbiblioteket.

  21. Maud Hell skriver:

    Om det inte är för sent att svara vill jag påpeka att jag fortfarande inte förstår skillnaden mellan alternativ 2 och 4 i fråga 5.

    I fråga 10 bör det kanske stå Görs på/av skolbiblioteket, eftersom det ofta sker på annan plats.
    ”deltar i arbetsmöten med lärarna” kan betyda olika typer av möten som inte har med skolbiblioteket att göra. Kanske i stället: ”planerar biblioteksverksamhet tillsammans med lärare”?

    Annars ser enkäten bra ut, såvitt jag kan se. Lycka till!

  22. Margaretha Knutsson skriver:

    Bra jobbat

  23. Monica Nilsson skriver:

    Hoppas resultatet av enkäten kommer att samordnas med övrig skolstatistik och inte ligga separata och visas endast i en biblioteksstatistik. Vore bra t ex med att kunna jämföra i SIRIS.
    /Hälsningar
    Monica

  24. Kerstin Nilsson skriver:

    Hej!

    Har klickat på länken om skolbibl-enkäten men det fungerar ej. Även skrivit adressen men det står att man måste ha anv-namn och lösen för att kunna besvara. Tacksam om ni mailar mig om detta, annars kan jag inte besvara enkäten.
    Mvh
    Kerstin Nilsson
    Skolbiblioteket, Bokelundsskolan, Sölvesborg

    • Cecilia Ranemo skriver:

      Vi får just nu många förfrågningar om varför det inte går att trycka på enkätlänken och komma direkt in i enkäten. Det beror troligen på att just ditt e-postprogram är inställt på hög säkerhetsnivå och då avaktiveras länken. Prova att kopiera hela länktexten och klistra in den i adressfönstret i din webbläsare. Då aktiveras den igen och förhoppningsvis kommer du sedan direkt in i din enkät. Om systemet kräver lösenord så saknas det tecken i länken.

  25. Kerstin Berggren skriver:

    Hej!
    En kommentar jag glömt att skicka iväg. När jag var färdig med enkäten och skrev ut den, så syntes inte vilka radioknappar jag fyllt i och i de textrutor som expanderade var inte all text synlig i utskriften. Jag hann också skicka iväg enkäten innan jag upptäckte detta… Kan vara bra om det går att åtgärda eller påpeka.

    • Cecilia Ranemo skriver:

      Ledsen för detta. Surveyprogrammet som vi använder är inte helt kompatibelt med alla skrivare. Jag har också märkt att det beror på vilken webbläsare man använder. Jag ska påpeka problemet för leverantören.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>