Norge–Sverige, 0–1

Norge och Sverige har ungefär lika stor andel integrerade folk- och skolbibliotek, men i övrigt skiljer sig länderna åt avseende folkbiblioteksverksamheten.

Norge har en förhållandevis liten befolkning på en stor yta. I Sverige finns ett folkbibliotek per 395  km² och i Norge ett per 570  km².

Ändå finns det 0,13 folkbibliotek per 1000 invånare i Norge och 0,11 i Sverige.

Andel aktiva användare är 17 % av befolkningen i Norge och 26 % i Sverige. De norrmän som besöker biblioteket gör det i alla fall förhållandevis ofta och därför görs 4,6 fysiska besök per invånare i Norge och 6,5 i Sverige.

Norska folkbibliotek köper i genomsnitt in 201 fysiska medier per 1000 invånare och år och svenska folkbibliotek köper 238 stycken.

Av allt detta följer att det görs drygt 6,1 fysiska lån per invånare per år i Sverige och 4,3 i Norge trots att Norges fysiska bestånd är 3,8 per invånare och svenska folkbibliotek har 3,6. 87 % av det norska fysiska beståndet är böcker.

Inte heller e-böckerna är populärare i Norge än i Sverige. Antal e-boksnedladdningar per invånare är 0,19 i Sverige jämfört med 0,11 i Norge.

En förklaring till skillnaderna i användning kan kanske vara att Norge inte satsar så mycket på bibliotekspersonal. På de norska folkbiblioteken görs 0,34 årsverken per 1000 invånare, i Sverige 0,49. Sverige har i genomsnitt 4,3 betalda årsverken per servicesställe och Norge 2,6.

Se vidare inlägget om Finska folkbibliotek.

Publicerat i Expertgrupp, Folkbibliotek, Forskningsbibliotek, Okategoriserade, Sjukhusbibliotek, Skolbibliotek, UppdragPlaner | Lämna en kommentar

Finland–Sverige, 1–0

Andel aktiva folkbiblioteksanvändare är 36 % av befolkningen i Finland och 26 % i Sverige.

Förutsättningarna för folkbibliotek i Finland (allmänna bibliotek) och Sverige ser lite olika ut. Finska folkbibliotek finansieras inte bara av kommunerna, staten skjuter också till pengar för att jämna ut skillnaderna mellan kommunerna. Men det är kommunerna som bestämmer vad de vill göra med de statliga pengarna. Det finns en särskild folkbiblioteklag och kvalitetsrekommendationer. Till exempel kan följande läsas i lagen:

”13§ Den som använder ett allmänt bibliotek ska uppträda korrekt i biblioteket. På störande av verksamheten vid ett bibliotek och äventyrande av säkerheten tillämpas ordningslagen. Biblioteksanvändaren ska hantera det allmänna bibliotekets material och övriga egendom på ett varsamt sätt.”

Finland satsar mer på sina folkbibliotek än vad Sverige gör på sina och det ger resultat. I Sverige görs drygt 6 fysiska lån per invånare per år, i Finland 16.

Finland har i förhållande till invånarantalet stor yta så det är glesare mellan folkbiblioteken sett per kvadratkilometer, men per invånare så har de fler servicesställen än i Sverige, 0,14 mot 0,11 per 1000 invånare. Finland satsar ungefär 554 kronor per invånare och Sverige 420 på sin folkbiblioteksverksamhet.

Finländarna köper fysiska medier per invånare för ungefär 64 kronor och svenskarna 38. Finlands fysiska bestånd är 6,5 per invånare och svenska folkbibliotek har 3,6.

I Sverige görs det i genomsnitt 4,3 betalda årsverken per servicesställe och i Finland 5,4. Dessutom tillkommer det personer som är ”oavlönade” som gör årsverken på de finska biblioteken, totalt är 11 procent sådana personer av alla årsveken som görs. Man kan få jobba på bibliotek istället för att göra värnplikt.

Svenska folkbibliotek leder dock på ett område. Antal e-boksnedladdningar per invånare, 0,19 jämfört med 0,07.

Publicerat i Expertgrupp, Folkbibliotek, Forskningsbibliotek, Okategoriserade, Sjukhusbibliotek, Skolbibliotek, UppdragPlaner | 1 kommentar

Folkbiblioteken två år efter valet

2016 års folkbiblioteksstatistik visar att olika kommuner satsar olika mycket på sin biblioteksverksamhet. Den genomsnittliga kostnaden per invånare var 420 kronor för folkbiblioteken, inklusive de folkbibliotek som samtidigt fungerar som skolbibliotek. Skillnaden mellan vad olika kommuner satsar kan dock vara så mycket som 600 kronor per invånare. En rad faktorer påverkar driftskostnaderna. Befolkningstäthet, lokalkostnader och andel integrerade skolbibliotek är exempel på sådana faktorer. Det ligger nära till hands att tro att det politiska styret i kommunerna påverkar satsningarna på folkbiblioteken, men troligt är nog ändå att det är det lokala intresset och engagemanget för biblioteksverksamhet som påverkar mest.

Kommunalvalen 2014 medförde att en tredjedel av landets kommuner styrs av blocköverskridande styre, dvs. minst ett parti från det andra blocket ingår. Två tredjedelar av kommunerna styrs med ett majoritetsstyre av något slag oavsett vilka partier som ingår.

Två år efter kommunalvalen verkar det som att olika politiska styren i kommunerna i genomsnitt påverkar något, men skillnaderna är inte statistiskt säkra och undantagen från medelvärdena är många. I alliansstyrda kommuner där de har majoritet varierar driftskostnaderna mellan 255 och 783 kronor per invånare. I kommuner där vänsterblocket är i majoritet varierar driftskostnaderna mellan 297 och 707 kronor per invånare.

Det enda som säkert går att säga är att ju mer pengar som satsas på personal, lokaler, öppettider och nyförvärv av medier, desto fler utlån görs. Det visar Dorotea, där styret inte hör till något block, de satsar 793 kronor per invånare och i genomsnitt görs 12 lån per invånare och år.

Publicerat i Expertgrupp, Folkbibliotek, Forskningsbibliotek, Okategoriserade, Sjukhusbibliotek, Skolbibliotek, UppdragPlaner | Lämna en kommentar

Befolkningen gillar sina bibliotek

SOM-institutet vid Göteborgs universitet ställer varje år frågor till befolkningen i åldern 16-85 år. Några frågor handlar om bibliotek.

Resultatet av den senaste undersökningen visar att mer än hälften av befolkningen uppger att de besöker bibliotek årligen. Under de senaste tre åren är det fler än tidigare som uppger att de besökt bibliotek under året. Andelen som säger att de besökt bibliotek via webben är klart högre än tidigare. 55 procent befolkningen i åldern 16-85 år uppgav 2016 att de besökt bibliotek fysiskt under året och 33 procent via webben. 33 procent uppger också att de besöker bibliotek minst någon gång per kvartal.

86 procent av besökarna upplevde att bibliotekets service var bra. En högre andel kvinnor än män uppger att de besök bibliotek minst någon gång per kvartal. En högre andel med hög utbildning än de med låg uppger att besöker bibliotek. Men det finns en tendens till att svarande med utländskt medborgarskap och låg utbildning besöker bibliotek i något större utsträckning än svenskar.

85 procent av befolkningen har läst minst en bok under året och 57 procent läser en bok minst någon gång per månad. En högre andel av de unga, 16-24 år, uppger att de besöker bibliotek minst någon gång per kvartal än de äldre men andelen unga som läser bok varje vecka har dock minskat något under längre tid.

Läs vidare direkt i rapporten från SOM-institutet Biblioteken fortsatt välanvända med höga betyg, Lars Höglund. SOM-data kommenteras också i rapporten från Kulturanalys, En lägesbedömning i relation till de kulturpolitiska målen, Rapport 2017:2.

Publicerat i Expertgrupp, Folkbibliotek, Forskningsbibliotek, Okategoriserade, Sjukhusbibliotek, Skolbibliotek, UppdragPlaner | Lämna en kommentar

Sveriges officiella biblioteksstatistik 2016

Samtidigt som antalet bibliotek minskar, minskar också antalet fysiska besök, fysiskt bestånd, fysiska utlån och andelen av befolkningen som är aktiva låntagare. Det som ökar är användningen av e-medier och aktiviteter på biblioteken.

Rapport Bibliotek 2016

Tabeller Bibliotek 2016

Kvalitetsdeklaration

För tredje året i rad presenteras den samlade nationella biblioteksstatistiken över de offentligt finansierade biblioteken i Sverige. Urvalsramen för den officiella biblioteksstatistiken förändrades från och med mätår 2014. Ingående biblioteksorganisationer måste sedan dess uppfylla tre kriterier för att tillfrågas:

  1. Offentligt finansierade (helt eller delvis)
  2. Avsatt bemanning för biblioteksverksamhet minst 20 timmar per vecka, eller 0,5 årsverken
  3. På något sätt tillgängliga för allmänheten (skolbibliotek: eleverna)

Färre bibliotek

Antalet bibliotek inom urvalsramen har minskat sedan föregående mätning från 2 304 till 2 239 biblioteksserviceställen som ligger på unika gatuadresser. Det finns således 65 färre bibliotek inom urvalsramen jämfört med 2015. Det är framför allt skolbibliotek som inte längre uppfyller bemanningskravet för att ingå i undersökningen som utgått. Dessutom har 13 folkbibliotek lagts ned.

Samtidigt som antalet bibliotek minskat med 3 procent, minskar antal besök som görs på biblioteken med 3 procent och uppgår nu till 85,6 miljoner besök 2016. Majoriteten av de fysiska besöken på biblioteken görs på folkbiblioteken och de har tappat närmare en miljon besök jämfört med föregående mätning.

Färre fysiska medier – färre lån

Det samlade fysiska beståndet av medier på biblioteken har minskat med 2 procent. Det finns totalt sett 2 miljoner färre fysiska medier på biblioteken 2016 jämfört med föregående mätning.

Den fysiska utlåningen har minskat med 3 procent på de offentligt finansierade biblioteken och den uppgår nu till 74,5 miljoner lån. Det är en minskning med 2,2 miljoner lån. Antalet aktiva låntagare har samtidigt minskat med två procent.

Användningen av e-medier ökar

Enbart på folkbiblioteken har utlåningen av fysiska medier minskat med 4 procent. E-boksutlåningen däremot har ökat med 25 procent på folkbiblioteken men det ersätter inte nedgången i utlån av fysiska medier eftersom e-boksutlåningen på folkbiblioteken fortfarande utgör mindre än 5 procent av folkbibliotekens sammanlagda initiala bokutlåning.

Universitets- och högskolebiblioteken rapporterar också en minskning av bibliotek på unika adresser och antal besök och fysiskt bestånd samt utlån av fysiska medier. Samtidigt har antalet rapporterade sökningar och nedladdningar av e-medier ökat med 22 procent på dessa bibliotek.

Alla elever har inte tillgång till bemannade skolbibliotek

Skolbiblioteken rapporterar ett mindre nyförvärv av fysiska medier än tidigare men det rapporterade genomsnittsbeståndet är fortfarande 20 medier per elev. Totalt sett går 532 tusen elever i grundskolan och på gymnasiet på skolor som har tillgång till ett av de 850 enskilda skolbiblioteken som har minst halvtidsbemanning. Det utgör 41 procent av de svenska eleverna. Därtill kommer de elever som har tillgång till ett av de 440 integrerade folk- och skolbibliotek som finns i kommunerna, uppgifter om antalet elever som använder dessa är dock osäkra. Folkbiblioteken rapporterar att 144 tusen elever har tillgång till integrerade bibliotek, men det är en underskattning. Det kan dock konstateras att fortfarande bara drygt hälften av landets 1,3 miljoner elever har tillgång till ett skolbibliotek med ungefär halvtidsbemanning. 86 kommuner saknar helt enskilda skolbibliotek som uppfyller bemanningsgränsen för att ingå i undersökningen. Bemanningen på biblioteken är i stort sett oförändrad jämfört med föregående mätning.

Kostnaderna för biblioteksverksamheterna uppgår nu samlat till 7,7 miljarder kronor, varav 4,2 miljarder är driftskostnader för folkbiblioteken och 2,3 för universitets- och högskolebiblioteken. Kostnaderna för inköp av e-medier är totalt sett högre än kostnaden för nyförvärv av fysiska medier, 654 respektive 520 miljoner kronor. Kostnaderna för e-medier är den driftskostnadstyp som ökat mest, totalt 7 procent.

Då andelen nyförvärv av motsvarande fysiska bestånd minskat något på skolbiblioteken rapporterade dessa detta år att nyförvärvskostnaden för fysiska medier i genomsnitt är 99 kronor per elev.

En mindre ökning av beståndet av medier på de nationella minoritetsspråken kan noteras. Likaså rapporterar biblioteken samlat ett ökat bestånd av medier för personer med läsnedsättning, totalt drygt 100 000 fler medier.

Det rapporterade titelbeståndet av medier på utländska språk har ökat. En fjärdedel, 23 procent, av det rapporterade antalet titlar på fysiska medier är på utländska språk. Både folkbiblioteken och skolbiblioteken rapporterar ett ökat bestånd av utländska titlar på fysiska medier sedan föregående mätning. Universitets- och högskolebiblioteken har tillsammans fler titlar på utländska språk än på svenska.

Fler meröppna bibliotek

Fler folkbiblioteksorganisationer rapporterar att de har meröppna bibliotek än vid föregående mätning. Det förekommer nu i totalt sett 82 kommuner, jämfört med 53 i föregående mätning. Antalet meröppettimmar på folkbiblioteken har därigenom ökat med 39 procent.

Fler aktiviteter på biblioteken

Antalet rapporterade aktivitetstillfällen på biblioteken har ökat. Totalt sett rapporterar biblioteken 287 tusen aktivitetstillfällen 2016 vilket är en ökning med 16 procent jämfört med 2015. Till viss del kan detta förklaras av att folkbiblioteken börjat räkna sådana aktiviteter som tidigare bara forskningsbiblioteken vanligen rapporterade.

På högskole-, sjukhus- och specialbibliotek är naturligtvis hjälp med kvalificerad informationssökning dominerande medan folk- och skolbiblioteken främst anordnar läsfrämjande aktiviteter.

Fler aktiviteter som höjer IT-kompetensen hos biblioteksanvändarna

Biblioteken har samlat också en viktig roll för att höja användarnas IT-kompetens och anordnade därför 25 procent fler sådana kurstillfällen under 2016 jämfört med tidigare, totalt 13 897 stycken.

Totalt sett var 65 procent av alla aktivitetstillfällen på de offentligt finansierade biblioteken främst riktade till barn och unga. I genomsnitt anordnar biblioteken 29 aktivitetstillfällen per 1 000 invånare, vilket är en ökning jämfört med föregående mätning.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att de geografiska skillnaderna i tillgång till bibliotek och olika bibliotekstyper och dess olika bestånd är stora. Eftersom e-böcker vanligen inte går att fjärrlåna kan fjärrlånen bidra allt mindre till att utjämna skillnaderna. Det är framför allt allmänheten och landets elever som beroende på bostadsort har olika förutsättningar att nyttja de offentligt finansierade biblioteksverksamheterna i landet. Det finns inte en likvärdig tillgång till bibliotek.

Förfrågningar om statistiken kan göras till biblioteksstatistik@kb.se

Publicerat i Expertgrupp, Folkbibliotek, Forskningsbibliotek, Okategoriserade, Sjukhusbibliotek, Skolbibliotek, UppdragPlaner | Lämna en kommentar

Bibliotek 2016 publiceras i morgon

Strax efter klockan 24.00 i natt publiceras Sveriges officiella biblioteksstatistik i rapporten Bibliotek 2016 på denna webbplats. Där kan du läsa om det senaste årets utveckling på de offentligt finansierade biblioteken i landet. Resultaten presenteras i en skriftlig rapport och det finns också tabeller som visar resultaten uppdelat på riket, län och kommuner samt per bibliotekstyp: folkbibliotek, skolbibliotek, forskningsbibliotek specialbibliotek, sjukhusbibliotek etc.

Publicerat i Expertgrupp, Folkbibliotek, Forskningsbibliotek, Okategoriserade, Sjukhusbibliotek, Skolbibliotek, UppdragPlaner | Lämna en kommentar

Det där med folkbibliotekens nyckeltal

Hur ska man egentligen tolka folkbibliotekens nyckeltal som kommer 24 maj? Kommuner som inte har så många invånare kan inte jämföra sina nyckeltal med befolkningsrika kommuner. Det är helt enkelt så att det behövs mer resurser per invånare för små kommuner för att kunna upprätthålla basverksamheten. Man kan ju inte köpa ett halvt uppslagsverk bara för att det finns få invånare i kommunen. För att upprätthålla basverksamheten med bestånd, nyförvärv och öppettider krävs mer personal per invånare i de mindre kommunerna. Driftskostnaderna per invånare blir därmed mycket högre än i befolkningsrika kommuner. Det tar ju naturligtvis lika lång tid att anordna läsfrämjande verksamhet i en liten som stor kommun. De befolkningsrika kommunerna får vad man skulle kunna kalla  stordriftsfördelar.

I genomsnitt, under en lång rad år, får man ut 6 öppettimmar per årsverke på folkbiblioteken. De övriga timmarna går åt till andra arbetsuppgifter som folkbiblioteket har. Om du dessutom är få anställda på folkbiblioteket i kommunen behövs fler årsverken för att få ut 6 öppettimmar, det behöver vara flera anställda på plats när biblioteket är öppet.

Ett litet exempel från verkligeten: en mindre kommun med närmare 6 000 invånare som har 2,5 årsverken avsatta för hela den kommunala biblioteksverksamheten. Viss service ges också till skolbiblioteken av folkbibliotekets personal. Nyckeltalet för antalet årverken per 1 000 invånare hamnar på 0,43, vilket är strax under rikssnittet 0,49 för anställda på folkbibliotek, så det verkar vid en första anblick inte ligga så lågt. Men då har man inte tagit hänsyn till skolbiblioteksverksamheten. I kommuner där folkbibliotekets personal också sköter viss skolbiblioteksverksamhet brukar i genomsnitt det vara minst 0,8 årsverken per 1 000 invånare, vilket i den här kommunen skulle innebära 5 årsverken totalt. Hänsyn måste också tas till folkbibliotekets öppettider. Säg att du vill ha folkbiblioteket öppet 40 timmar i veckan, utan att någon skolbiblioteksverksamhet ska skötas innebär det nästan 7 årsverken. Nyckeltalet för en liten kommun som sköter både folkbiblioteksvereksamhet, skolbiblioteksverksamhet och har folkbiblioteket öppet 40 timmar i veckan skulle då behöva vara närmare 1,5 årsverken per 1000 invånare istället för 0,5, dvs. minst dubbelt så mycket. Så tag hänsyn till invånarantal när du tittar på nyckeltalen 24 maj!

Publicerat i Expertgrupp, Folkbibliotek, Forskningsbibliotek, Okategoriserade, Sjukhusbibliotek, Skolbibliotek, UppdragPlaner | Lämna en kommentar

Nyckeltal är bra att ha

I strålande sol, med utsikt över Vättern träffades folkbibliotekscheferna i Örebro län på det nybyggda och spännande biblioteket i Askersund. Temat för dagen var folkbibliotekens nyckeltal. Nyckeltal är väldigt användbara om de används på rätt sätt. Fel sätt, ja då blir det som att jämföra äpplen med bananer. Nyckeltal har flera olika användningsområden, men ett av de viktigaste är att år efter år kunna följa upp målen i sin biblioteksplan och de mål som bibliotekslagen ställer upp för folkbiblioteken. Därför finns det en mängd frågor i Sveriges officiella biblioteksstatistik som kopplar till bibliotekslagen och mål som folkbiblioteken använder sig av.  Statistiken svarar på om barn och unga prioriteras, om personer med funktionsnedsättningar har tillgång till de medier och den teknik som de behöver och det finns frågor som handlar om biblioteken ägnar särskild uppmärksamhet åt personer som har andra modermål än svenska. Statistiken särredovisar de nationella minoritetsspråken från de utländska språken. Kvoten mellan hur många anpassade medier biblioteken har och hur många av dem som lånas ut ger till exempel en indikation till om beståndet borde vara större eller mindre. Andelen barnutlån i förhållande till vuxenutlåningen och andelen unga i kommunen visar också på om barnen prioriteras eller inte.

Men för att kunna följa upp mål med hjälp av statistiken måste de vara formulerade så att de är mätbara på något sätt. Mål som till exempel innehåller orden ”främja”, ”särskild uppmärksamhet” och ”tillgång till” är svårmätta. Vilket värde som helst, förutom 0, blir ett positivt svar på om man uppnått målet eller inte. Tack för en strålande dag i Askersund!

 

Publicerat i Expertgrupp, Folkbibliotek, Forskningsbibliotek, Sjukhusbibliotek, Skolbibliotek, UppdragPlaner | Lämna en kommentar

941 rapporter är nu publicerade

Det finns nu 941 rapporter publicerade på webben som visar hur mycket de offentligt finansierade biblioteken gjorde under 2016. Eftersom biblioteken har möjlighet att samredovisa hela biblioteksorganisationen (biblioteksdatasystemet) i en och samma enkät visar enskilda rapporter upp till 45 bibliotek samtidigt. Med några enkla knapptryckningar kan du se din lokala biblioteksutveckling under de senaste tre åren och nyckeltalsberäkningar.

Riks-, läns- och kommunsammanställningarna publiceras 24 maj 2017 i tabeller och en skriftlig rapport. Där visas också sammanställningar för olika bibliotekstyper och utvecklingstal i procent.

Vill du att just ditt bibliotek visas på bild i den skriftliga rapporten? Skicka gärna bilder, mobilkamera räcker, helst liggande bild, till biblioteksstatistik@kb.se så tar vi med bilder i mån av plats.

Publicerat i Expertgrupp, Folkbibliotek, Forskningsbibliotek, Okategoriserade, Sjukhusbibliotek, Skolbibliotek, UppdragPlaner | Lämna en kommentar

Efter 15 mars börjar vi pussla

Insamlingen av Sveriges officiella biblioteksstatistik har pågått sedan 12 januari 2017. Det vi frågar efter är vad som hände på de offentligt finansierade biblioteken under hela 2016. Egentligen skulle alla biblioteken svarat senast 1 mars. Men av olika anledningar har de inte kunnat göra det. Nu är det 15 mars som är sista svarsdatum för alla de som haft tekniska svårigheter. Efter det datumet börjar vi ersätta de värden som saknas för att kunna göra de kommunala sammanställningarna, räkna ihop länen och sammanställa det hela till rikssiffrorna. Vi måste ersätta alla de frågor som inte besvarats på olika sätt eftersom annars skulle rikstalen bli missvisande. Först efter det, kan vi svara på frågorna som många ställer om utlåningen ökat eller minskat, om det blivit fler eller färre bibliotek eller om antalet besök ökat. Om ett bibliotek inte besvarar enkäten eller enstaka frågor påverkar det på olika sätt de geografiska sammanställningarna och uppdelningen på bibliotekstyper, kommunerna får inte de nyckeltal de behöver för att följa upp biblioteksverksamheterna och geografiska skillnader kan inte uppmärksammas. Den slutliga publiceringen av biblioteksstatistiken sker efter kompletteringarna i rapportform 24 maj 2017.

Eftersom detta är en del av Sveriges officiella statistik, som styrs av Lagen om den officiella statistiken SFS 2001:99, måste de frågor i enkäterna som är märkta med ordet Obligatoriskt, besvaras. Det är huvumannen för varje enskilt bibliotek som är skyldig att tillse att enkäten besvaras, inte den enskilda person som vi skickat e-posten till. Officiell statistik är inte som andra frågeundersökningar där man kan välja om man vill svara eller inte.

Visste du att vi med den nationella biblioteksstatistiken kunde konstatera att 38 % av allt fysiskt bestånd på biblioteken finns i Stockholms län 2015? De län som har mindre bestånd än andra per invånare, fjärrlånar mer. Att 86 kommuner helt saknade ett skolbibliotek som har minst 20 timmars bemanning per vecka och att folkbiblioteken anordnade fler än 100 000 publika aktiviter?

Publicerat i Expertgrupp, Folkbibliotek, Forskningsbibliotek, Okategoriserade, Sjukhusbibliotek, Skolbibliotek, UppdragPlaner | Lämna en kommentar