Olika användning på olika bibliotekstyper

Användningen av olika typer av medier på olika bibliotekstyper skiljer sig mycket åt. Särskilt tydligt kan detta visas genom att jämföra utlåningen/användningen på folkbiblioteken jämfört med universitets- och högskolebiblioteken. På universitets- och högskolebiblioteken dominerar användningen av e-medier, främst seriella e-publikationer, tidskrifter. Folkbiblioteken däremot domineras fortfarande av fysisk bokutlåning, främst tryckta men också ljud- och talböker som ligger på fysiska medier. Användningen av andra medietyper såsom musik, grafik, film etc. är så liten att den knappt syns i ett jämförande diagram. Sju av tio ”lån” är en bok i någon form på dessa två bibliotekstyper.

Sveriges officiella biblioteksstatistik 2015

Sveriges officiella biblioteksstatistik 2015

Publicerat i Expertgrupp, Folkbibliotek, Forskningsbibliotek, Okategoriserade, Sjukhusbibliotek, Skolbibliotek, UppdragPlaner | Lämna en kommentar

Mindre än en procent till folkbiblioteken

Det har hänt att en och annan politiker fått för sig att dra ned på folkbiblioteksverksam-heten för att få ihop den kommunala budgeten. Men i praktiken utgör ofta den kommunala biblioteksverksamheten en försvinnande liten andel av de kommunala driftskostnaderna. I genomsnitt är 0,65 procent av bruttokostnaden för kommunal driftsverksamhet de totala driftskostnaderna för folkbiblioteksverksamheten i kommunen. Ibland inkluderar det även skolbiblioteksverksamheten eftersom 445 av de 1145 folkbiblioteken år 2015 är integrerade folk- och skolbibliotek. Totalt sett betalar mer än hälften av kommunerna långt under rikssnittet för sin biblioteksverksamhet. Ibland så lite som 0,3 procent av sin totala driftsbudget. Tabellen visar andel kommuner som betalar olika stor andel av sin driftsbudget till folkbiblioteksverksamheten 2015:

bibliotekens-andel-av-driftskostnaderna

Beräkningarna grundar sig på uppgifter om 265 kommuner som lämnat uppgift till Sveriges officiella biblioteksstatistik till KB och uppgift om bruttokostnad för driftsverksamhet till SCB för verksamhetsår 2015.

 

Publicerat i Expertgrupp, Folkbibliotek, Forskningsbibliotek, Okategoriserade, Sjukhusbibliotek, Skolbibliotek, UppdragPlaner | 2 kommentarer

Folkbibliotek anpassar sig efter användarna

Biblioteken ska bland annat ägna särskild uppmärksamhet åt personer som har annat modersmål än svenska. Folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov. Men är de det?

Ja, det syns tydligt att folkbiblioteken anpassar sitt utbud efter det behov som användarna i kommunen har. Åtminstone i genomsnitt, du vet hur det är med statistik. I kommuner där mindre än 70 procent av befolkningen är födda i Sverige är 76 procent av de fysiska titelbeståndet på folkbiblioteken antingen på svenska eller något nationellt minoritetsspråk, dvs 24 procent är på andra språk. I kommuner där mer än 90 procent av befolkningen är födda i Sverige är i genomsnitt 92 procent av det fysiska titelbeståndet på svenska eller nationella minoritetsspråk, dvs. 8 procent av de fysiska titelbeståndet är på andra språk.

mangsprak2015Uppgifterna är hämtade från Sveriges officiella biblioteksstatistik 2015 och SCB 2014. Uppgifterna baseras på 241 kommuner.

 

Publicerat i Expertgrupp, Folkbibliotek, Forskningsbibliotek, Okategoriserade, Sjukhusbibliotek, Skolbibliotek, UppdragPlaner | Lämna en kommentar

Lån eller omlån, något att tänka på

omlan_2015En av de vanligaste frågorna som journalister ställer är om utlåningen på biblioteken ökat eller minskat. Utlåningen ses som ett faktiskt värde på om biblioteken blivit mer eller mindre populära hos användarna.

Men utlåningstal kan ibland vara lite luriga, beroende på hur de används. Det ingår omlån av redan lånade fysiska medier i utlåningsstatistiken. Användaren lånar sin bok och hinner inte läsa klart den på utsatt tid och lånar därför om boken, via ett fysiskt besök eller via webben.

Olika bibliotek har olika utlåningsregler och ibland också olika utlåningsregler för olika typer av medier. En tryckt bok kanske får lånas i en månad, medan en videofilm ska lämnas tillbaka inom två veckor. Bibliotek som har väldigt korta lånetider registrerar därför i genomsnitt fler omlån och det höjer deras totala utlåningsstatistik. Det finns också bibliotek där mediet automatiskt registreras som omlånat med jämna intervall så länge ingen annan person har ställt sig i kö på det.

Därför kan det vara av intresse att titta på hur många gånger medierna lånas initialt. I genomsnitt är 24 procent av den fysiska utlåningen på folkbiblioteken omlån och 70 procent är omlån på universitets- och högskolebiblioteken.

Totalt sett är cirka 68 procent av all fysisk utlåning på de offentligt finansierade biblioteken i Sverige initiala lån, drygt 52 miljoner utav den sammanlagda fysiska utlåningen som är närmare 77 miljoner. Andel omlån på olika bibliotek och mellan olika bibliotekstyper varierar mellan mindre än 10 procent till över 90 procent.

Vid en betraktelse av andelen initiala fysiska lån på folkbiblioteken i olika kommuner framkommer stora skillnader, allt mellan två initiala lån per invånare 2015 till över 11 stycken.

Publicerat i Expertgrupp, Folkbibliotek, Forskningsbibliotek, Okategoriserade, Sjukhusbibliotek, Skolbibliotek, UppdragPlaner | Lämna en kommentar

Rapport om skolbibliotek som pedagogisk resurs

Länk till rapporten om skolbibliotek som pedagogisk resurs 2016

Rapporten visar på alla de viktiga uppgifter som skolbiblioteken har som gör att de fungerar som den pedagogiska resurs de är tänkta att vara, så att eleverna lättare ska kunna nå sina utbildningsmål.

Undersökningen har besvarats av de skolbibliotek i landet som är resurs­starkast och mest aktiva. Det vill säga de enskilda skolbibliotek som har minst 20 timmar avsatt bemanning per vecka för skolbibliotekets verksamhet.

Rapportens innehåll fungerar också som inspiration för beslutsfattare, skolledare, pedagoger och naturligtvis skolbibliotekspersonal för det fortsatta arbetet.

Utan skolbiblioteken skulle eleverna ha bristande tillgång till nivåanpassad läsning och läsfrämjande aktiviteter. De skulle få färre medie- och informationsfärdigheter. Lärarna skulle inte få det stöd som skolbiblioteken kan ge i form av informationsresurser och pedagogiska insatser rörande medie- och informationskunnighet.

Skolbiblioteken är därför särskilt viktiga för de elevgrupper som prioriteras i bibliotekslagen. Två av tre skolbibliotek gör insatser för elever med läsnedsättning. Hälften gör särskilda insatser för elever med annat modersmål än svenska.

Trots att det är de mest bemannade skolbiblio­teken i landet som tillfrågats i undersökningen framkommer det indirekt av de svarandes egna kommentarer att bemanningsgraden ibland är för låg för att de ska nå upp till sin fulla potential som pedagogisk resurs.

Resultaten visar på fyra grundproblem som skolbiblioteksverksamheterna står inför för att de fullt ut ska kunna utgöra en pedagogisk resurs för eleverna. De svarande rapporterar:

  1. För låg bemanning.
  2. Skolledarnas kunskap om och intresse för skolbibliotek.
  3. Lärarnas kunskap om och intresse för skolbibliotek.
  4. Fysiska resursbrister.

Närmare vart fjärde skolbibliotek har inte något samarbete med vare sig rektor eller annan skolledningspersonal. 16 procent av de svarande uppger också att rektor eller annan skolledningspersonal inte heller medverkar i styrningen av skolbibliotekets verksamhet.

Hälften av skolbiblioteken har inte en särskild plan för verksamheten och detta skulle kunna vara en orsak till att åtta av tio skolbibliotek saknar fastställda målbilder för elevernas informations­färdigheter.

I tre av fyra skolbibliotek har eleverna möjlighet att låna när personalen inte är på plats. En fjärdedel av skolbiblioteken har ett elevråd med elevrepresentanter.

Rättelse 2016-09-02: I rapporten förekommer en missledande formulering om skolbiblioteken i Lund. Egentligen förhåller det sig så att skolbiblioteken hör organisatoriskt till respektive skola med rektor som ansvarig. Merparten av skolbibliotekarierna är anställda direkt av respektive skola. För ett antal av tjänsterna gäller att skolbibliotekarierna är anställda av Folkbiblioteken i Lund, men deras tjänster är då tydligt formulerade i avtal där rektor står för medarbetarsamtal samt för att ansvara för verksamheten och utveckling. SBC hör sedan 1997 till Folkbiblioteken (Kultur – och Fritidsförvaltningen) med konsultativt uppdrag för skolbiblioteksutveckling i Lund.

Tullängsgymnasietsbibliotek_Åsa_Norlund

Tullängsgymnasiets bibliotek. Foto: Åsa Norlund. Ett stort tack till alla anställda på skolbibliotek som bidragit med bilder till rapporten!

Publicerat i Expertgrupp, Folkbibliotek, Okategoriserade, Skolbibliotek, UppdragPlaner | 1 kommentar

Kort enkät till skolbiblioteken

Enkäten är nu stängd och rapporten publiceras onsdag 13 juli på denna webbplats.

Fram till midsommar har vi lagt ut en liten webbenkät till de skolbibliotek som har minst 20 timmars avsatt bemanning för skolbiblioteksverksamheten per vecka. Syftet med enkäten är att visa på de viktiga funktioner som skolbiblioteken har för landets elever och de olika uppgifter som sköts av skolbibliotekens personal. Enkäten består av ”kryssfrågor” och tar därför bara några minuter att besvara. Redan under den första timmen besvarade 10 procent av de drygt 800 enskilda skolbiblioteken frågorna! Stort tack för snabb respons!

Här kan du se vilka frågor som ställs i en pdf-fil Enkät_Skolbibliotek_20160607. Undersökningens resultat presenteras på denna webbplats lite senare i sommar. Men redan nu kan vi visa några av svaren. Många skolbibliotekarier vittnar om att det är för lite tid avsatt för skolbiblioteksverksamheten:

”Arbetar halvtid så jag skulle vilja hinna med allt på listan, men gör det tyvärr inte.”

”Vi upplever svårigheter sedan vi fick nedskärningar. Det var betydligt lättare tidigare när vi hade två heltidsanställda bibliotekarier på våra ca 1200 elever. Nu när vi har enbart ca. 1,5 i personal, samt har fått flera hundra nyanlända elever, som är betydligt mer tidskrävande och resurskrävande, så är det svårare att hinna med att gå ut i klasserna. Man behövs på plats för att ”hålla öppet” och det förväntar sig också både personal och elever. Om man är två på heltid kan en finnas på plats medan den andra är ute i klasser etc.!”

”2.0 bibliotekarier på ca 2000 elever är inte mycket. Vi skulle vilja ha öppet under hela skoldagarna men efter nedskärning från 3 till 2 bibliotekarier var vi tvungna att dra ner på öppettiderna. För att det skulle bli bättre: en eller två tjänster till och att skolan tilldelar biblioteket en IT-pedagog som har biblioteket som huvuduppgift. Det är inte idéer och vilja som saknas men tid. Vi prioriterar eleverna och deras frågor och allt inre arbete görs i mån om tid och efter stängning. Inte mycket tid för utveckling, framtidsplanering eller förändringsarbete.”

”Fler timmar. 20h/v är bra men skulle behöva minst 10h/v för att hinna med MIK. Skolan har 500 elever och personal ca 70. Har diskuterat med rektor och fått ok att börja skriva en skolbiblioteksplan men kultur- och bibliotekschefen ställer sig tveksam till detta. Att kunna vidareutveckla skolbiblioteksverksamheten är en ledningsgruppsfråga som behandlas av kompetenta personer som saknar skolbibliotekskompetens. Jag ser fram emot att det i framtiden forskas ännu mer på skolbiblioteksverksamhet.”

Publicerat i Folkbibliotek, Okategoriserade, Skolbibliotek | Lämna en kommentar

Bibliotek 2015 – rapport och tabeller

För andra året i rad presenteras den samlade nationella biblioteksstatistiken över de offentligt finansierade biblioteken i Sverige. Undersökningen är en del av Sveriges officiella statistik.

Rapport_Bibliotek2015, länk till xlsx-tabeller över samtliga bibliotek Bibliotek 2015, tabeller, länk till pdf-tabeller för Riket samt för Folkbibliotek.

Urvalsramen för den officiella biblioteksstatistiken förändrades från och med mätår 2014. Ingående biblioteksorganisationer måste nu uppfylla tre kriterier för att tillfrågas:

  1. Offentligt finansierade (helt eller delvis).
  2. Avsatt bemanning för biblioteksverk­samheten minst 20 timmar per vecka, eller 0,5 årsverken.
  3. På något sätt tillgängliga för allmänheten (skolbibliotek: eleverna).

Den nedåtgående trenden för antal bibliotek inom urvalsramen fortsätter. Antalet bibliotek har minskat med 25 stycken sedan föregående mätning. Ett län saknar nu till exempel helt fysiska sjukhusbibliotek.

Antalet enskilda skolbibliotek som ingår i urvalsramen är oförändrat 881 stycken. I 86 kommuner finns inget enskilt skolbibliotek som har minst 20 timmars avsatt bemanning per vecka. Däremot finns det i vissa av dessa kommuner serviceställen som är integrerade folk- och skolbibliotek även om antalet integrerade bibliotek minskat något i takt med att 11 folkbibliotek lagts ned eller övergått till att bli renodlade skolbibliotek.

De offentligt finansierade biblioteken har sammanlagt ett fysiskt bestånd av 105 miljoner medier vilket motsvarar 11 fysiska medier per invånare, varav 4 medier finns på folkbiblioteken. Majoriteten av de fysiska medierna är böcker med skriven text.

Utlåningen av de fysiska medierna har minskat något i takt med att bibliotek läggs ned. Det är främst folkbibliotekens registrerade utlåning som minskat med 1,5 miljoner lån trots att 55 skolbibliotek i år ingår i deras redovisning. Samtidigt ökar folkbibliotekens utlån på obemannade utlåningsställen där vidare låneregistrering inte sker, vilket i praktiken blir en dold utlåning som inte visas i statistiken. Totalt sett gjordes 76,7 miljoner fysiska lån på de offentligt finansierade biblioteken jämfört med 77,4 året innan, trots att uppräkning i år gjorts för skolbibliotek som inte besvarat undersökningen.

Därtill kommer tillgången till e-medier. På forskningsbiblioteken är användningen av licensierade e-medier helt dominerande jämfört med den fysiska utlåningen. De offentligt finansierade biblioteken har åtminstone 9 432 licenser på olika databaser med e-medier. Den omfattande tillgången till e-medier genererade närmare 48 miljoner sökningar och minst 68 miljoner nedladdningar/lån på alla offentligt finansierade bibliotek. Det är de 37 universitets- och högskolebiblioteksorganisationerna som dominerar, både tillgång till och användningen av e-medier.

E-boksanvändningen på folkbiblioteken har för första året på länge inte ökat nämnvärt. En förklaring kan vara att folkbiblioteksorganisationer begränsar det antal e-böcker som användarna kan ladda ned under en viss tid eller stänger av e-boksutlåningen under året när budgeten för detta är förbrukad. E-boksanvändningen på folkbiblio­teken är därför alltjämt bara några få procent av deras totala utlåning.

De enskilda skolbibliotek, alla kategorier, som ingår i urvalsramen ger service till 450 000 elever av de 1,4 miljoner elever som går i grundskola eller gymnasium. Därtill kommer de integrerade folk- och skolbiblioteken som också ger service till elever.

Efter en uppräkning av bortfallet av svar kan det konstateras att det totalt sett görs 8 046 årsverken på de offentligt finansierade biblioteken av sammanlagt 9 352 personer. Andelen som är utbildade bibliotekarier eller dokumentalister uppgår till 63 procent av antalet årsverken. De enskilda skolbiblioteken har en bemanningsgrad som motsvarar ungefär 0,2 årsverken per 100 elever.

Driftskostnaderna för de offentligt finansierade biblioteken uppgår till 7,5 miljarder kronor. Det innebär att den offentligt finansierade biblioteksverksamheten i Sverige i medeltal kostar 759 kronor per invånare. Enbart folkbiblioteks-verksamheten uppgår till en kostnad av 419 kronor per invånare. De skolbibliotek som besvarat undersökningen köper in fysiska medier för 101 kronor per elev.

De offentlig finansierade biblioteken har egen­genererade intäkter som uppgår till närmare 316 miljoner kronor. Närmare hälften av de egengenererade intäkterna utgörs av att biblioteken säljer bibliotekstjänster till andra organisationer och företag, till exempel folkbibliotek till skolhuvudmän.

Totalt sett rapporteras närmare 88 miljoner fysiska besök på biblioteken. En majoritet, 77 procent, av de fysiska besöken sker på folkbibliotek. Därtill kommer minst 65 miljoner webbesök på de offentligt finansierade bibliotekens webbplatser. Folkbiblioteken rapporterar oförändrat antal besök och högskolebiblioteken ett ökat antal.

Enligt bibliotekslagen ska biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet prioritera personer som talar nationella minoritetsspråk, men endast 0,85 procent av det rapporterade titelbeståndet på biblioteken utgörs av de språken.

Totalt sett finns 68 procent av det tryckta barn- och ungdomsbeståndet i landet på folkbiblioteken. Utlåningen av det tryckta ungdomsbeståndet uppgick till i genomsnitt 15,6 medier per invånare i åldersgruppen 0–17 år.

Det totala beståndet av anpassade medier är 1,6 miljoner. Hälften av de offentligt finansierade bibliotekens bestånd av anpassade medier är talböcker.

Det offentligt finansierade biblioteken i landet anordnade fler än 240 tusen aktivitetstillfällen för sina besökare. I första hand var det olika läsfrämjande aktiviteter som anordnades.

Åkrahäll_gymnasiebiblioteket i Nybro_Foto_Birgitta Gustafsson

Foto: Birgitta Gustafsson. Åkrahäll gymnasiebiblioteket i Nybro.

 

Publicerat i Expertgrupp, Folkbibliotek, Forskningsbibliotek, Okategoriserade, Sjukhusbibliotek, Skolbibliotek, UppdragPlaner | Lämna en kommentar

Sveriges officiella biblioteksstatistik…

… har nu börjat sammanställas. För att få fram de nationella talen för de offentligt finansierade biblioteken i landet krävs många kontroller och justeringar för eventuellt svarsbortfall. Det är ett omfattande arbete, den insamlade statistiken består av mer än en halv miljon värden. Enkäterna är dock fortfarande öppna så det är möjligt att lämna sitt svar och få det publicerat i det webbaserade rapportsystemet med tabeller, diagram och nyckeltal. Men, de kommer inte med i de andra tabellerna som produceras på nationell nivå. Biblioteken har nu haft möjlighet att besvara enkäten under 11 veckor. Ett stort tack till alla som svarat!

Uppgifterna från skol- och gymnasiebiblioteken skickas vidare till Skolverket, som publicerar uppgift om respektive skolas tillgång till bemannat skolbibliotek på deras webbplats Välja skola. Den slutliga publiceringen av statistiken presenteras i en rapport 25 majdenna webbplats.

Tranströmerbiblioteket

Publicerat i Expertgrupp, Folkbibliotek, Forskningsbibliotek, Okategoriserade, Sjukhusbibliotek, Skolbibliotek, UppdragPlaner | Lämna en kommentar

Här sitter vi och väntar…

Nu har samtliga bibliotek i 114 kommuner besvarat årets insamling av Sveriges officiella biblioteksstatistik. Ett stort tack till alla som svarat! Resultaten finns redan preliminärpublicerade i tabeller och diagram i Biblioteksstatistikdatabasen http://bibstat.kb.se/reports.

Men, vi behöver få svar från fler bibliotek för att de kommunala och regionala rapporterna ska bli korrekta. Det är främst landets skolbibliotek som ännu inte hunnit svara. Oftast bemannas skolbiblioteken av en person som har en deltidstjänst och därför har skolbibliotekspersonalen svårt att hinna ta fram de uppgifter som ingår i statistiken.

Biblioteksstatistiken är generellt mycket uppmärksammad av beslutsfattare i kommuner och regioner, journalister samt politiker på nationell nivå. Det märker vi genom alla frågor som ställs och genom de tusentals besök på webben som görs varje månad.

Idag skickar vi ut en påminnelse till alla som ännu inte markerat sin enkät som klar. För att man ska kunna ”skicka in” enkäten krävs att alla obligatoriska fält är ifyllda på något sätt. Uppstår något problem så går det som vanligt bra att kontakta
biblioteksstatistik (at) kb.se

Den nationella sammanställningen i form av skriven rapport med tabeller och diagram publiceras 25 maj.

Publicerat i Expertgrupp, Folkbibliotek, Forskningsbibliotek, Okategoriserade, Sjukhusbibliotek, Skolbibliotek, UppdragPlaner | Lämna en kommentar

Kom med förslag till ny COUNTER-standard

De flesta som jobbar med e-resurser är nog bekanta med den så kallade Counterstatistiken. Det är en standard för hur förlag ska rapportera statistik till sina kunder på ett transparent sätt. Den används bland annat som underlag i inköps/uppsägningsbeslut och ligger även till grund för delar av den nationella biblioteksstatistiken. Det är ett viktigt verktyg i e-resursarbetet, men det är inte perfekt. Därför håller den ideella organisationen Counter nu på att ta fram en ny release (den femte i ordningen) av standarden. Syftet är generell förbättring, potentiell utökning (open access, altmetrics, b.la.) och att arbeta bort tvetydigheter som idag gör att det ibland är svårt att jämföra statistikrapporter mellan förlag. 

Undertecknad sitter sedan januari i år med i Counters ’executive committee’, som består av cirka femton personer från diverse bibliotek, förlag samt systemleverantörer, och fattar beslut om standardens utveckling. För rådgivning i diverse frågor finns även ett löst sammansatt ’advisory board’ bestående cirka fyrtio personer med olika kompetenser. Utöver det här så uppskattas kommentarer och förslag från alla som jobbar med Counters statistikrapporter på något sätt. Eftersom arbetet med en ny release precis har påbörjats så är det extra värdefullt med input. Om ni har några åsikter, förbättringsförslag eller klagomål så får ni gärna skicka dem till mig så för jag dem vidare. Svensk representation i Counters beslutande organ bör utnyttjas för att få gehör för vår syn på e-resursstatistik.

 Daniel Albertsson, bibliotekarie, SLU-biblioteket, daniel.albertsson[krumelur]slu.se

Publicerat i Expertgrupp, Folkbibliotek, Forskningsbibliotek, Okategoriserade, Sjukhusbibliotek, Skolbibliotek, UppdragPlaner | Lämna en kommentar