Sveriges officiella biblioteksstatistik 2016

Samtidigt som antalet bibliotek minskar, minskar också antalet fysiska besök, fysiskt bestånd, fysiska utlån och andelen av befolkningen som är aktiva låntagare. Det som ökar är användningen av e-medier och aktiviteter på biblioteken.

Rapport Bibliotek 2016

Tabeller Bibliotek 2016

Kvalitetsdeklaration

För tredje året i rad presenteras den samlade nationella biblioteksstatistiken över de offentligt finansierade biblioteken i Sverige. Urvalsramen för den officiella biblioteksstatistiken förändrades från och med mätår 2014. Ingående biblioteksorganisationer måste sedan dess uppfylla tre kriterier för att tillfrågas:

  1. Offentligt finansierade (helt eller delvis)
  2. Avsatt bemanning för biblioteksverksamhet minst 20 timmar per vecka, eller 0,5 årsverken
  3. På något sätt tillgängliga för allmänheten (skolbibliotek: eleverna)

Färre bibliotek

Antalet bibliotek inom urvalsramen har minskat sedan föregående mätning från 2 304 till 2 239 biblioteksserviceställen som ligger på unika gatuadresser. Det finns således 65 färre bibliotek inom urvalsramen jämfört med 2015. Det är framför allt skolbibliotek som inte längre uppfyller bemanningskravet för att ingå i undersökningen som utgått. Dessutom har 13 folkbibliotek lagts ned.

Samtidigt som antalet bibliotek minskat med 3 procent, minskar antal besök som görs på biblioteken med 3 procent och uppgår nu till 85,6 miljoner besök 2016. Majoriteten av de fysiska besöken på biblioteken görs på folkbiblioteken och de har tappat närmare en miljon besök jämfört med föregående mätning.

Färre fysiska medier – färre lån

Det samlade fysiska beståndet av medier på biblioteken har minskat med 2 procent. Det finns totalt sett 2 miljoner färre fysiska medier på biblioteken 2016 jämfört med föregående mätning.

Den fysiska utlåningen har minskat med 3 procent på de offentligt finansierade biblioteken och den uppgår nu till 74,5 miljoner lån. Det är en minskning med 2,2 miljoner lån. Antalet aktiva låntagare har samtidigt minskat med två procent.

Användningen av e-medier ökar

Enbart på folkbiblioteken har utlåningen av fysiska medier minskat med 4 procent. E-boksutlåningen däremot har ökat med 25 procent på folkbiblioteken men det ersätter inte nedgången i utlån av fysiska medier eftersom e-boksutlåningen på folkbiblioteken fortfarande utgör mindre än 5 procent av folkbibliotekens sammanlagda initiala bokutlåning.

Universitets- och högskolebiblioteken rapporterar också en minskning av bibliotek på unika adresser och antal besök och fysiskt bestånd samt utlån av fysiska medier. Samtidigt har antalet rapporterade sökningar och nedladdningar av e-medier ökat med 22 procent på dessa bibliotek.

Alla elever har inte tillgång till bemannade skolbibliotek

Skolbiblioteken rapporterar ett mindre nyförvärv av fysiska medier än tidigare men det rapporterade genomsnittsbeståndet är fortfarande 20 medier per elev. Totalt sett går 532 tusen elever i grundskolan och på gymnasiet på skolor som har tillgång till ett av de 850 enskilda skolbiblioteken som har minst halvtidsbemanning. Det utgör 41 procent av de svenska eleverna. Därtill kommer de elever som har tillgång till ett av de 440 integrerade folk- och skolbibliotek som finns i kommunerna, uppgifter om antalet elever som använder dessa är dock osäkra. Folkbiblioteken rapporterar att 144 tusen elever har tillgång till integrerade bibliotek, men det är en underskattning. Det kan dock konstateras att fortfarande bara drygt hälften av landets 1,3 miljoner elever har tillgång till ett skolbibliotek med ungefär halvtidsbemanning. 86 kommuner saknar helt enskilda skolbibliotek som uppfyller bemanningsgränsen för att ingå i undersökningen. Bemanningen på biblioteken är i stort sett oförändrad jämfört med föregående mätning.

Kostnaderna för biblioteksverksamheterna uppgår nu samlat till 7,7 miljarder kronor, varav 4,2 miljarder är driftskostnader för folkbiblioteken och 2,3 för universitets- och högskolebiblioteken. Kostnaderna för inköp av e-medier är totalt sett högre än kostnaden för nyförvärv av fysiska medier, 654 respektive 520 miljoner kronor. Kostnaderna för e-medier är den driftskostnadstyp som ökat mest, totalt 7 procent.

Då andelen nyförvärv av motsvarande fysiska bestånd minskat något på skolbiblioteken rapporterade dessa detta år att nyförvärvskostnaden för fysiska medier i genomsnitt är 99 kronor per elev.

En mindre ökning av beståndet av medier på de nationella minoritetsspråken kan noteras. Likaså rapporterar biblioteken samlat ett ökat bestånd av medier för personer med läsnedsättning, totalt drygt 100 000 fler medier.

Det rapporterade titelbeståndet av medier på utländska språk har ökat. En fjärdedel, 23 procent, av det rapporterade antalet titlar på fysiska medier är på utländska språk. Både folkbiblioteken och skolbiblioteken rapporterar ett ökat bestånd av utländska titlar på fysiska medier sedan föregående mätning. Universitets- och högskolebiblioteken har tillsammans fler titlar på utländska språk än på svenska.

Fler meröppna bibliotek

Fler folkbiblioteksorganisationer rapporterar att de har meröppna bibliotek än vid föregående mätning. Det förekommer nu i totalt sett 82 kommuner, jämfört med 53 i föregående mätning. Antalet meröppettimmar på folkbiblioteken har därigenom ökat med 39 procent.

Fler aktiviteter på biblioteken

Antalet rapporterade aktivitetstillfällen på biblioteken har ökat. Totalt sett rapporterar biblioteken 287 tusen aktivitetstillfällen 2016 vilket är en ökning med 16 procent jämfört med 2015. Till viss del kan detta förklaras av att folkbiblioteken börjat räkna sådana aktiviteter som tidigare bara forskningsbiblioteken vanligen rapporterade.

På högskole-, sjukhus- och specialbibliotek är naturligtvis hjälp med kvalificerad informationssökning dominerande medan folk- och skolbiblioteken främst anordnar läsfrämjande aktiviteter.

Fler aktiviteter som höjer IT-kompetensen hos biblioteksanvändarna

Biblioteken har samlat också en viktig roll för att höja användarnas IT-kompetens och anordnade därför 25 procent fler sådana kurstillfällen under 2016 jämfört med tidigare, totalt 13 897 stycken.

Totalt sett var 65 procent av alla aktivitetstillfällen på de offentligt finansierade biblioteken främst riktade till barn och unga. I genomsnitt anordnar biblioteken 29 aktivitetstillfällen per 1 000 invånare, vilket är en ökning jämfört med föregående mätning.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att de geografiska skillnaderna i tillgång till bibliotek och olika bibliotekstyper och dess olika bestånd är stora. Eftersom e-böcker vanligen inte går att fjärrlåna kan fjärrlånen bidra allt mindre till att utjämna skillnaderna. Det är framför allt allmänheten och landets elever som beroende på bostadsort har olika förutsättningar att nyttja de offentligt finansierade biblioteksverksamheterna i landet. Det finns inte en likvärdig tillgång till bibliotek.

Förfrågningar om statistiken kan göras till biblioteksstatistik@kb.se

Publicerat i Expertgrupp, Folkbibliotek, Forskningsbibliotek, Okategoriserade, Sjukhusbibliotek, Skolbibliotek, UppdragPlaner | Lämna en kommentar

Bibliotek 2016 publiceras i morgon

Strax efter klockan 24.00 i natt publiceras Sveriges officiella biblioteksstatistik i rapporten Bibliotek 2016 på denna webbplats. Där kan du läsa om det senaste årets utveckling på de offentligt finansierade biblioteken i landet. Resultaten presenteras i en skriftlig rapport och det finns också tabeller som visar resultaten uppdelat på riket, län och kommuner samt per bibliotekstyp: folkbibliotek, skolbibliotek, forskningsbibliotek specialbibliotek, sjukhusbibliotek etc.

Publicerat i Expertgrupp, Folkbibliotek, Forskningsbibliotek, Okategoriserade, Sjukhusbibliotek, Skolbibliotek, UppdragPlaner | Lämna en kommentar

Det där med folkbibliotekens nyckeltal

Hur ska man egentligen tolka folkbibliotekens nyckeltal som kommer 24 maj? Kommuner som inte har så många invånare kan inte jämföra sina nyckeltal med befolkningsrika kommuner. Det är helt enkelt så att det behövs mer resurser per invånare för små kommuner för att kunna upprätthålla basverksamheten. Man kan ju inte köpa ett halvt uppslagsverk bara för att det finns få invånare i kommunen. För att upprätthålla basverksamheten med bestånd, nyförvärv och öppettider krävs mer personal per invånare i de mindre kommunerna. Driftskostnaderna per invånare blir därmed mycket högre än i befolkningsrika kommuner. Det tar ju naturligtvis lika lång tid att anordna läsfrämjande verksamhet i en liten som stor kommun. De befolkningsrika kommunerna får vad man skulle kunna kalla  stordriftsfördelar.

I genomsnitt, under en lång rad år, får man ut 6 öppettimmar per årsverke på folkbiblioteken. De övriga timmarna går åt till andra arbetsuppgifter som folkbiblioteket har. Om du dessutom är få anställda på folkbiblioteket i kommunen behövs fler årsverken för att få ut 6 öppettimmar, det behöver vara flera anställda på plats när biblioteket är öppet.

Ett litet exempel från verkligeten: en mindre kommun med närmare 6 000 invånare som har 2,5 årsverken avsatta för hela den kommunala biblioteksverksamheten. Viss service ges också till skolbiblioteken av folkbibliotekets personal. Nyckeltalet för antalet årverken per 1 000 invånare hamnar på 0,43, vilket är strax under rikssnittet 0,49 för anställda på folkbibliotek, så det verkar vid en första anblick inte ligga så lågt. Men då har man inte tagit hänsyn till skolbiblioteksverksamheten. I kommuner där folkbibliotekets personal också sköter viss skolbiblioteksverksamhet brukar i genomsnitt det vara minst 0,8 årsverken per 1 000 invånare, vilket i den här kommunen skulle innebära 5 årsverken totalt. Hänsyn måste också tas till folkbibliotekets öppettider. Säg att du vill ha folkbiblioteket öppet 40 timmar i veckan, utan att någon skolbiblioteksverksamhet ska skötas innebär det nästan 7 årsverken. Nyckeltalet för en liten kommun som sköter både folkbiblioteksvereksamhet, skolbiblioteksverksamhet och har folkbiblioteket öppet 40 timmar i veckan skulle då behöva vara närmare 1,5 årsverken per 1000 invånare istället för 0,5, dvs. minst dubbelt så mycket. Så tag hänsyn till invånarantal när du tittar på nyckeltalen 24 maj!

Publicerat i Expertgrupp, Folkbibliotek, Forskningsbibliotek, Okategoriserade, Sjukhusbibliotek, Skolbibliotek, UppdragPlaner | Lämna en kommentar

Nyckeltal är bra att ha

I strålande sol, med utsikt över Vättern träffades folkbibliotekscheferna i Örebro län på det nybyggda och spännande biblioteket i Askersund. Temat för dagen var folkbibliotekens nyckeltal. Nyckeltal är väldigt användbara om de används på rätt sätt. Fel sätt, ja då blir det som att jämföra äpplen med bananer. Nyckeltal har flera olika användningsområden, men ett av de viktigaste är att år efter år kunna följa upp målen i sin biblioteksplan och de mål som bibliotekslagen ställer upp för folkbiblioteken. Därför finns det en mängd frågor i Sveriges officiella biblioteksstatistik som kopplar till bibliotekslagen och mål som folkbiblioteken använder sig av.  Statistiken svarar på om barn och unga prioriteras, om personer med funktionsnedsättningar har tillgång till de medier och den teknik som de behöver och det finns frågor som handlar om biblioteken ägnar särskild uppmärksamhet åt personer som har andra modermål än svenska. Statistiken särredovisar de nationella minoritetsspråken från de utländska språken. Kvoten mellan hur många anpassade medier biblioteken har och hur många av dem som lånas ut ger till exempel en indikation till om beståndet borde vara större eller mindre. Andelen barnutlån i förhållande till vuxenutlåningen och andelen unga i kommunen visar också på om barnen prioriteras eller inte.

Men för att kunna följa upp mål med hjälp av statistiken måste de vara formulerade så att de är mätbara på något sätt. Mål som till exempel innehåller orden ”främja”, ”särskild uppmärksamhet” och ”tillgång till” är svårmätta. Vilket värde som helst, förutom 0, blir ett positivt svar på om man uppnått målet eller inte. Tack för en strålande dag i Askersund!

 

Publicerat i Expertgrupp, Folkbibliotek, Forskningsbibliotek, Sjukhusbibliotek, Skolbibliotek, UppdragPlaner | Lämna en kommentar

941 rapporter är nu publicerade

Det finns nu 941 rapporter publicerade på webben som visar hur mycket de offentligt finansierade biblioteken gjorde under 2016. Eftersom biblioteken har möjlighet att samredovisa hela biblioteksorganisationen (biblioteksdatasystemet) i en och samma enkät visar enskilda rapporter upp till 45 bibliotek samtidigt. Med några enkla knapptryckningar kan du se din lokala biblioteksutveckling under de senaste tre åren och nyckeltalsberäkningar.

Riks-, läns- och kommunsammanställningarna publiceras 24 maj 2017 i tabeller och en skriftlig rapport. Där visas också sammanställningar för olika bibliotekstyper och utvecklingstal i procent.

Vill du att just ditt bibliotek visas på bild i den skriftliga rapporten? Skicka gärna bilder, mobilkamera räcker, helst liggande bild, till biblioteksstatistik@kb.se så tar vi med bilder i mån av plats.

Publicerat i Expertgrupp, Folkbibliotek, Forskningsbibliotek, Okategoriserade, Sjukhusbibliotek, Skolbibliotek, UppdragPlaner | Lämna en kommentar

Efter 15 mars börjar vi pussla

Insamlingen av Sveriges officiella biblioteksstatistik har pågått sedan 12 januari 2017. Det vi frågar efter är vad som hände på de offentligt finansierade biblioteken under hela 2016. Egentligen skulle alla biblioteken svarat senast 1 mars. Men av olika anledningar har de inte kunnat göra det. Nu är det 15 mars som är sista svarsdatum för alla de som haft tekniska svårigheter. Efter det datumet börjar vi ersätta de värden som saknas för att kunna göra de kommunala sammanställningarna, räkna ihop länen och sammanställa det hela till rikssiffrorna. Vi måste ersätta alla de frågor som inte besvarats på olika sätt eftersom annars skulle rikstalen bli missvisande. Först efter det, kan vi svara på frågorna som många ställer om utlåningen ökat eller minskat, om det blivit fler eller färre bibliotek eller om antalet besök ökat. Om ett bibliotek inte besvarar enkäten eller enstaka frågor påverkar det på olika sätt de geografiska sammanställningarna och uppdelningen på bibliotekstyper, kommunerna får inte de nyckeltal de behöver för att följa upp biblioteksverksamheterna och geografiska skillnader kan inte uppmärksammas. Den slutliga publiceringen av biblioteksstatistiken sker efter kompletteringarna i rapportform 24 maj 2017.

Eftersom detta är en del av Sveriges officiella statistik, som styrs av Lagen om den officiella statistiken SFS 2001:99, måste de frågor i enkäterna som är märkta med ordet Obligatoriskt, besvaras. Det är huvumannen för varje enskilt bibliotek som är skyldig att tillse att enkäten besvaras, inte den enskilda person som vi skickat e-posten till. Officiell statistik är inte som andra frågeundersökningar där man kan välja om man vill svara eller inte.

Visste du att vi med den nationella biblioteksstatistiken kunde konstatera att 38 % av allt fysiskt bestånd på biblioteken finns i Stockholms län 2015? De län som har mindre bestånd än andra per invånare, fjärrlånar mer. Att 86 kommuner helt saknade ett skolbibliotek som har minst 20 timmars bemanning per vecka och att folkbiblioteken anordnade fler än 100 000 publika aktiviter?

Publicerat i Expertgrupp, Folkbibliotek, Forskningsbibliotek, Okategoriserade, Sjukhusbibliotek, Skolbibliotek, UppdragPlaner | Lämna en kommentar

Kartläggning om mångspråkslitteratur

Just nu pågår en kartläggning om situationen för mångspråkslitteratur på folkbiblioteken som vi genomför i samverkan med Internationella biblioteket (IB) och Göteborgs stadsbibliotek samt med Götabiblioteken. Trots att tillgången till metadata för mångspråksmedier har förbättrats kan det ibland uppstå problem med att hantera delar av materialet.

Syftet med kartläggningen är att, i förlängningen, underlätta för biblioteken att öka beståndet av mångspråkslitteratur. Med mångspråkslitteratur menas litteratur som är på ett annat språk än svenska, engelska, tyska, franska eller de nationella minoritetsspråken.

Enkäten skickades till de 114 folkbiblioteksorganisationer som är kopplade till Libris. Ju utförligare de kommentarer till frågorna som vi får är, desto bättre kartläggning och förståelse från vår sida för hur ni arbetar inom just er organisation och för hur framtida mångspråksstöd skulle kunna utformas. Stort tack på förhand för era svar!

Foto Ulrika Orloff

Publicerat i Expertgrupp, Folkbibliotek, Okategoriserade, Skolbibliotek, UppdragPlaner | Lämna en kommentar

Vad händer när bibliotek inte svarar?

Idag är det 1 mars och vi hade önskat att de flesta offentligt finansierade biblioteken som tillfrågas inom ramen för Sveriges officiella biblioteksstatistik hade besvarat enkäterna idag. Många har tagit kontakt med oss och förklarat varför de är lite sena, det kan bero på många saker och det förstår vi. Sjukdom, biblioteksystemdatafel, pressad arbetssituation, personalavgång, väntan på ekonomiavdelningen och sportlov.

Det som händer under den närmaste veckan är att vi skickar ut automatiska påminnelser till de som ännu inte skickat in enkäten. Ibland kan det hända att bibliotek har besvarat alla frågorna, men glömt att trycka på Skicka-knappen, även dessa får de automatiska påminnelserna om de inte fyllt i exakt alla fält. Enligt lagen om den officiella statistiken måste de obligatoriska uppgifterna besvaras, ytterst är det huvudmannen som bär detta ansvar.

Så fort biblioteket skickat in sitt svar, gör vi först en snabbkontroll att värden inte är orimliga och preliminärpublicerar sedan uppgifterna direkt via http://bibstat.kb.se/reports. De första preliminära resultaten publiceras därför redan i januari.

Vi har ett datum för slutlig publicering av statistiken som vi måste hålla, enligt de förordningar och lagar som finns om den officiella statistiken. I år gör vi slutlig publicering av statistiken 24 maj. Fram tills dess ska vi göra olika kontroller av de lämnade värdena och ersätta med beräknade värden där värde saknas. Vi återkopplar till bibliotek som lämnat mycket olika värden olika år. Om vi inte skulle ”räkna upp” bortfallet av svar blir rikstalen för hela Sverige alldeles för låga för att de skulle kunna användas på ett vettigt sätt. Totalt sett består statistiken av flera hundra tusen värden och arbetet med att få fram rättvisande länstal och rikstal tar därför tid. Ibland korrigerar vi också 2015 års statistik när uppgiftslämnare hittat felaktigheter i sin tidigare redovisning. Nu förekommer också många länsgemensamma samarbeten som påverkar hur statistiken kan lämnas, oftast måste detta sedan justeras manuellt för att det inte ska bli dubbelräkning på länsnivå.

Innan vi kan skriva rapporten måste tabellerna vara helt färdiga. Ju fler värden som biblioteken besvarar desto mindre arbete får vi på KB med att ersätta de värden som saknas. Om alla hade kunnat besvara alla frågor redan i januari hade vi redan nu publicerat slutrapporten. Vi får ofta frågor om det inte går bra att besvara enkäten i april eftersom de slutliga värdena inte presenteras förrän i maj. Men eftersom varje liten ändring/tillägg påverkar de kommunala sammanställningarna, länstalen och rikstalen så måste vi redan inom någon vecka ”låsa” tabellerna för att gå vidare med arbetet.

Vanligen får vi svar från alla folkbiblioteksorganisationer i landet och det är vi mycket tacksamma för! Däremot är det inte alltid så att alla skolbibliotek inser värdet av att lämna uppgifter eller har tid att avsätta till detta och det påverkar de sammanlagda kommunala beräkningarna. Om något skolbibliotek i en kommun uteblir med svar kan sedan kommunen inte använda statistiken för att till exempel följa upp samlade mål i sin biblioteksplan. Skolbiblioteksstatistiken är mycket efterfrågad av olika beslutsfattare, kommunal- och rikspolitiker, rektorer och andra skolhuvudmän.

För att biblioteksstatistiken ska blir ett värdefullt instrument för att stärka bibliotekens roll och visa på utvecklingen över tid, hoppas vi nu här idag att alla svarar så fort de bara kan. Stort tack på förhand för era svar! Särskilt stort tack till alla bibliotek som redan svarat!!!

Publicerat i Expertgrupp, Folkbibliotek, Forskningsbibliotek, Okategoriserade, Sjukhusbibliotek, Skolbibliotek, UppdragPlaner | Lämna en kommentar

Ibland blir det för många bibliotek i statistiken

Det första alla frågar om biblioteksstatistiken är om det blir fler eller färre bibliotek i Sverige. Men att räkna bibliotek med webbenkäter är inte alltid så lätt.

Just nu pågår insamlingen av Sveriges officiella biblioteksstatistik. Närmare 2 300 bibliotek ingår i undersökningen. Varje bibliotek som ligger på en unik gatuadress räknas som en enhet. Den nedre gränsen för att ett bibliotek på en unik adress ska ingå i undersökningen är att de

  • är offentligt finansierade till hel eller del
  • har avsatt bemanning för biblioteksverksamhet om minst 20 timmar i veckan eller ett halvt årsverke
  • på något sätt är tillgängliga för allmänheten (skolbibliotek: eleverna)

Det måste finnas en gräns för att man ska kunna svara på frågan om något ökar eller minskar. Vi har lagt in alla bibliotek som vi hittat och som uppfyller kriterierna i http://biblioteksdatabasen.libris.kb.se/library/1006/ . Biblioteksdatabasen utgör så att säga adressregistret för statistikinsamlingen, enkäterna går till de personer som uppges som statistikansvariga där. Beroende på om man har inloggning i Libris Biblioteksdatabasen eller inte ser man alla eller delar av uppgifterna som läggs in om varje bibliotek.

Ibland uppstår det problem. Stora bibliotekorganisationer fyller i samma e-post på statistikansvarig på alla sina serviceställen även om de tänkt samredovisa alla serviceställen i en och samma enkät. Ett e-postmeddelande för varje serviceställe gå då ut. Därför kan det vara bra att det endast finns e-post till statistikansvarig på det biblioteket där personen som ska samredovisa befinner sig. Det är också bra om gatuadressen under rubriken statistik står kvar, vi använder den för att positionsbestämma bibliotekets läge.

Antalet serviceställen som rapporteras på fråga 2 ska aldrig kunna överstiga det antal serviceställen på olika gatuadresser som kryssats för i enkätens början, se http://bibstat.kb.se/surveys/example . I så fall blir det övertäckning i statistiken, vilket påverka kvaliteten och jämförbarheten mellan olika kommuner och biblioteksorganisationer negativt. Om en kommun har 10 skolbibliotek som ingår i urvalsramen och 5 som inte gör det, ska man redovisa för de 10 som ingår och inte alla 15.

Många enskilda skolbibliotek som svarar i en enskild enkät uppger att de är integrerade, för att de arbetar integrerat med skolan, men det som avses med ett integrerat serviceställe är att ett bibliotek har två funktioner eller vänder sig till flera målgrupper. Till exempel folk- och skolbibliotek som är integrerade genom ett politiskt beslut, eller sjukhusbibliotek som enligt beslut har både en allmän- och medicinsk del.

Om det uppstår några problem med detta, vänligen kontakta biblioteksstatistik@kb.se. Stort tack på förhand för årets siffror!

Publicerat i Expertgrupp, Folkbibliotek, Forskningsbibliotek, Okategoriserade, Sjukhusbibliotek, Skolbibliotek, UppdragPlaner | Lämna en kommentar

Videomöten om biblioteksstatistikinsamlingen

Vid tre tillfällen, kanske blir det fler om det finns intresse, öppnar vi videomöte för att svara på frågor om årets insamling av Sveriges officiella biblioteksstatistik. Du kan delta via ljud eller chatt och ställa dina frågor, eller bara titta på. Klicka på bilden nedan en stund innan mötet, så kommer du in. Välkommen!

  • Måndag 23 januari klockan 10–11
  • Fredag 27 januari klockan 13–14
  • Fredag 3 februari klockan 10–11

Nu finns det också en film som handlar om biblioteksstatistikformuläret.

Publicerat i Expertgrupp, Folkbibliotek, Forskningsbibliotek, Okategoriserade, Sjukhusbibliotek, Skolbibliotek, UppdragPlaner | Lämna en kommentar