Sveriges officiella biblioteksstatistik 2016

Samtidigt som antalet bibliotek minskar, minskar också antalet fysiska besök, fysiskt bestånd, fysiska utlån och andelen av befolkningen som är aktiva låntagare. Det som ökar är användningen av e-medier och aktiviteter på biblioteken.

Rapport Bibliotek 2016

Tabeller Bibliotek 2016

Kvalitetsdeklaration

För tredje året i rad presenteras den samlade nationella biblioteksstatistiken över de offentligt finansierade biblioteken i Sverige. Urvalsramen för den officiella biblioteksstatistiken förändrades från och med mätår 2014. Ingående biblioteksorganisationer måste sedan dess uppfylla tre kriterier för att tillfrågas:

  1. Offentligt finansierade (helt eller delvis)
  2. Avsatt bemanning för biblioteksverksamhet minst 20 timmar per vecka, eller 0,5 årsverken
  3. På något sätt tillgängliga för allmänheten (skolbibliotek: eleverna)

Färre bibliotek

Antalet bibliotek inom urvalsramen har minskat sedan föregående mätning från 2 304 till 2 239 biblioteksserviceställen som ligger på unika gatuadresser. Det finns således 65 färre bibliotek inom urvalsramen jämfört med 2015. Det är framför allt skolbibliotek som inte längre uppfyller bemanningskravet för att ingå i undersökningen som utgått. Dessutom har 13 folkbibliotek lagts ned.

Samtidigt som antalet bibliotek minskat med 3 procent, minskar antal besök som görs på biblioteken med 3 procent och uppgår nu till 85,6 miljoner besök 2016. Majoriteten av de fysiska besöken på biblioteken görs på folkbiblioteken och de har tappat närmare en miljon besök jämfört med föregående mätning.

Färre fysiska medier – färre lån

Det samlade fysiska beståndet av medier på biblioteken har minskat med 2 procent. Det finns totalt sett 2 miljoner färre fysiska medier på biblioteken 2016 jämfört med föregående mätning.

Den fysiska utlåningen har minskat med 3 procent på de offentligt finansierade biblioteken och den uppgår nu till 74,5 miljoner lån. Det är en minskning med 2,2 miljoner lån. Antalet aktiva låntagare har samtidigt minskat med två procent.

Användningen av e-medier ökar

Enbart på folkbiblioteken har utlåningen av fysiska medier minskat med 4 procent. E-boksutlåningen däremot har ökat med 25 procent på folkbiblioteken men det ersätter inte nedgången i utlån av fysiska medier eftersom e-boksutlåningen på folkbiblioteken fortfarande utgör mindre än 5 procent av folkbibliotekens sammanlagda initiala bokutlåning.

Universitets- och högskolebiblioteken rapporterar också en minskning av bibliotek på unika adresser och antal besök och fysiskt bestånd samt utlån av fysiska medier. Samtidigt har antalet rapporterade sökningar och nedladdningar av e-medier ökat med 22 procent på dessa bibliotek.

Alla elever har inte tillgång till bemannade skolbibliotek

Skolbiblioteken rapporterar ett mindre nyförvärv av fysiska medier än tidigare men det rapporterade genomsnittsbeståndet är fortfarande 20 medier per elev. Totalt sett går 532 tusen elever i grundskolan och på gymnasiet på skolor som har tillgång till ett av de 850 enskilda skolbiblioteken som har minst halvtidsbemanning. Det utgör 41 procent av de svenska eleverna. Därtill kommer de elever som har tillgång till ett av de 440 integrerade folk- och skolbibliotek som finns i kommunerna, uppgifter om antalet elever som använder dessa är dock osäkra. Folkbiblioteken rapporterar att 144 tusen elever har tillgång till integrerade bibliotek, men det är en underskattning. Det kan dock konstateras att fortfarande bara drygt hälften av landets 1,3 miljoner elever har tillgång till ett skolbibliotek med ungefär halvtidsbemanning. 86 kommuner saknar helt enskilda skolbibliotek som uppfyller bemanningsgränsen för att ingå i undersökningen. Bemanningen på biblioteken är i stort sett oförändrad jämfört med föregående mätning.

Kostnaderna för biblioteksverksamheterna uppgår nu samlat till 7,7 miljarder kronor, varav 4,2 miljarder är driftskostnader för folkbiblioteken och 2,3 för universitets- och högskolebiblioteken. Kostnaderna för inköp av e-medier är totalt sett högre än kostnaden för nyförvärv av fysiska medier, 654 respektive 520 miljoner kronor. Kostnaderna för e-medier är den driftskostnadstyp som ökat mest, totalt 7 procent.

Då andelen nyförvärv av motsvarande fysiska bestånd minskat något på skolbiblioteken rapporterade dessa detta år att nyförvärvskostnaden för fysiska medier i genomsnitt är 99 kronor per elev.

En mindre ökning av beståndet av medier på de nationella minoritetsspråken kan noteras. Likaså rapporterar biblioteken samlat ett ökat bestånd av medier för personer med läsnedsättning, totalt drygt 100 000 fler medier.

Det rapporterade titelbeståndet av medier på utländska språk har ökat. En fjärdedel, 23 procent, av det rapporterade antalet titlar på fysiska medier är på utländska språk. Både folkbiblioteken och skolbiblioteken rapporterar ett ökat bestånd av utländska titlar på fysiska medier sedan föregående mätning. Universitets- och högskolebiblioteken har tillsammans fler titlar på utländska språk än på svenska.

Fler meröppna bibliotek

Fler folkbiblioteksorganisationer rapporterar att de har meröppna bibliotek än vid föregående mätning. Det förekommer nu i totalt sett 82 kommuner, jämfört med 53 i föregående mätning. Antalet meröppettimmar på folkbiblioteken har därigenom ökat med 39 procent.

Fler aktiviteter på biblioteken

Antalet rapporterade aktivitetstillfällen på biblioteken har ökat. Totalt sett rapporterar biblioteken 287 tusen aktivitetstillfällen 2016 vilket är en ökning med 16 procent jämfört med 2015. Till viss del kan detta förklaras av att folkbiblioteken börjat räkna sådana aktiviteter som tidigare bara forskningsbiblioteken vanligen rapporterade.

På högskole-, sjukhus- och specialbibliotek är naturligtvis hjälp med kvalificerad informationssökning dominerande medan folk- och skolbiblioteken främst anordnar läsfrämjande aktiviteter.

Fler aktiviteter som höjer IT-kompetensen hos biblioteksanvändarna

Biblioteken har samlat också en viktig roll för att höja användarnas IT-kompetens och anordnade därför 25 procent fler sådana kurstillfällen under 2016 jämfört med tidigare, totalt 13 897 stycken.

Totalt sett var 65 procent av alla aktivitetstillfällen på de offentligt finansierade biblioteken främst riktade till barn och unga. I genomsnitt anordnar biblioteken 29 aktivitetstillfällen per 1 000 invånare, vilket är en ökning jämfört med föregående mätning.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att de geografiska skillnaderna i tillgång till bibliotek och olika bibliotekstyper och dess olika bestånd är stora. Eftersom e-böcker vanligen inte går att fjärrlåna kan fjärrlånen bidra allt mindre till att utjämna skillnaderna. Det är framför allt allmänheten och landets elever som beroende på bostadsort har olika förutsättningar att nyttja de offentligt finansierade biblioteksverksamheterna i landet. Det finns inte en likvärdig tillgång till bibliotek.

Förfrågningar om statistiken kan göras till biblioteksstatistik@kb.se

Det här inlägget postades i Expertgrupp, Folkbibliotek, Forskningsbibliotek, Okategoriserade, Sjukhusbibliotek, Skolbibliotek, UppdragPlaner. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Sveriges officiella biblioteksstatistik 2016

  1. Pingback: Dra nytta av skolbibliotekens digitala kompetens – Omvärldsbloggen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *