Om bloggen

Det här är Kungliga bibliotekets samlade informationskanal om Sveriges officiella biblioteksstatistik som vi samlar in och sammanställer. Den officiella biblioteksstatistiken avser alla offentligt finansierade bibliotek som är tillgängliga för allmänheten. Det finns också sidor som handlar vad vi gör åt vårt uppdrag om bilbioteksplanerna i Sverige. Vill du ha tag i rena statistiksiffror går du till Biblioteksstatistikportalen.

Bloggen är till för att alla vi som arbetar med biblioteksstatistik och biblioteksplaner på olika sätt skall kunna kommunicera och informera varandra för att underlätta vårt arbete. Biblioteksstatistikbloggen är inte tänkt att vara en envägskommunikation. Kanske vill du fråga oss på KB om något som har med pågående statistikinsamlingar att göra eller tipsa oss om hur vi kan förbättra biblioteksstatistiken eller underlätta ditt statistikinsamlingarbete.  Du kan skicka frågor eller lämna synpunkter genom att göra en kommentar. Det enda du behöver tänka på är att vi förbehåller oss rätten att stryka eller ändra i kommentarer som innehåller svordomar, förtal eller direkta felaktigheter.

Kontakta gärna mig, Cecilia Ranemo, utredare på Avdelningen för publik verksamhet, Enheten för nationell bibliotekssamverkan på Kungliga biblioteket. Mitt uppdrag är bland annat  Sveriges officiella biblioteksstatistik,  e-post biblioteksstatistik@kb.se, telefon 010-709 36 39 eller läs mer på KB:s huvudwebb eller #biblioteksstat.

Vi som arbetar på Nationell bibliotekssamverkan finns i Kungliga biblioteket i Humlegården:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6 kommentarer till Om bloggen

  1. Pehr Mårtens skriver:

    Hej,

    jag söker efter uppdaterad statistik på antalet bemannade bibliotek och fililare för 2013 och fram till nu, 2014.

    Kan någon hjälpa mig att hitta siffrorna?

    Hälsningar, Pehr

    • Cecillia Ranemo skriver:

      Hej!
      Det beror på vilken bibliotekstyp som du avser. Det finns 1170 folkbibliotek, inklusive drygt 500 integrerad skol- och folkbibliotek. Vi kartlägger just nu renodlade skolbibliotek och har just nu hittat ca 800 som har 20 timmar avsatt bemanning till skolbiblioteksverksamhet.

  2. Tore Torngren, Lunds UB skriver:

    Några allmänna synpunkter på KB:s statistikenkät för verksamhetsåret 2015:

    • Enkäten riktar sig till alla offentligt finansierade bibliotekstyper, och det är bra att statistiken är samlad. Nackdelen är att vissa frågor ibland känns mindre relevanta för just ”min” bibliotekstyp (t.ex. högskolebibliotek). Går det att konstruera ett filter som skulle dölja dessa frågor i ”min” enkät?
    • Fråga 8. Kostnaderna för personalens kompetensutveckling är svåra att redovisa. De ligger inbäddade i andra kostnader i universitetets ekonomisystem. Uppgiften, som den ser ut nu, är svår att använda, och bör räknas in i någon annan post (”Lön” eller ”Övriga driftskostnader”).
    • Fråga 9. Varför räknas inte bidrag från externa givare in i den första intäktsposten?
    • Fråga 10. En förenkling av enkäten vore att avstå från att räkna fysiska nyförvärv och bara räkna beståndet, som när det gäller elektroniska titlar. Tillväxten kan då mätas genom nettotillväxt eller nettominskning.
    • Fråga 10. Frågor om tidskrifter och tidningar bör ställas i en separat fråga. Det är ologiskt att summera ”antal” med ”titlar”.
    • Fråga 10. Eftersom KB uppmanar till att räkna hyllmeter för att komma fram till antal bör det finnas frågor om hyllmeter i enkäten. Omvandlingstalen mellan hyllmeter och antal bör anpassas efter mediakategori.
    • Fråga 13. Det är tveksamt om ”Egen publikationsdatabas och egendigitaliserade samlingar” kan betraktas som ”licensierade databaser = något som man betalar för”. De bör redovisas var för sig i en separat fråga.
    • Fråga 17. Här saknar vi en kategori för ”Manuskript, artiklar, patent, konferenshandlingar, rapporter, noter”, en kategori som finns med i fråga 10.
    • Fråga 17. Det hade varit bra om användningen av publikationsdatabasen och användningen av egendigitaliserade samlingar redovisades var för sig.

    • Cecilia skriver:

      Under 2014 inhämtade vi synpunkter på den nya enkäten från vem som än ville lämna det och anpassade enkäten där så var möjligt efter de inkomna önskemålen.
      1. Det går inte att konstruera ett filter eftersom många bibliotek numera inte har ”renodlad” verksamhet och beroende på bibliotek så gör de olika saker. Många gymnasiebibliotek lämnar t.ex. mer avancerade och detaljerade svar än vissa forskningsbibliotek. Sjukhusbibliotek och universitetsbibliotek samverkar, folkbibliotek redovisar för skolbibliotek etc. Vilka är vi att säga vem som gör vad. Det går bra att sätta – där man inte har något svar att ge. Eller t.o.m. 0.
      2. Angående ert ekonomisystem så är det möjligt att lämna kvalificerade skattningar. Frågan finns för det är anmärkningsvärt hur liten del av bibliotekens kostnader som går till kompetensutveckling.
      3. Det är projektmedel som kommer från moderorganisationen som inte räknas.
      4. Nettotillväxten skulle inte kunna beräknas på ett korrekt sätt när det gäller folk- och skolbibliotek eftersom de har större svinn och slitage på sina böcker än forskningsbibliotek. Det skulle heller inte gå att beräkna uppgiften om kostnad för medier och nyförvärv per elev. Mycket efterfrågade uppgifter.
      5. Av utrymmesskäl finns dessa med i uppställningen. Uppgifterna går lätt att separera i rapporten ändå, om man vill.
      6. Erfarenheterna av att fråga både antal och hyllmeter har i de tidigare enkäterna inte varit bra. Det är svårt att få överensstämmelse mellan uppgifterna, uppgiftslämnarna svara inte alltid logiskt och detta påverkar tidsserier. Det är under 50 bibliotek av 2300 som har behov av att lämna uppgift om hyllmeter. Omvandlingstalen mellan hyllmeter varierar beroende på bibliotekstyp, men snittet ligger vid 40. Det är också det omvandlingstal som forskningsbiblioteken tidigare använt och det är just dessa som räknar hyllmeter.
      7. Har ni inga kostnader för er publikationsdatabas och de egendigitaliserade samlingarna?
      8. Manuskript, patent etc. torde till största delen höra till de egendigitaliserade samlingarna.
      9. Eftersom det är så pass få bibliotek som har sådana är detta en för detaljerad uppställning.

  3. Alexandra skriver:

    Hejsan, jag undersöker statistiken för Kristianstad stadsbibliotek inför en redovisning och under Ekonomi för år 2014 står det att lokalkostnaderna var 5606, det känns inte helt rätt. För att bättre kunna jämföra med 2015 och 2016 i redovisningen vill jag dubbelkolla med er om det verkligen är siffran ni fick in? Om det går bra? Tack.

Lämna ett svar till Cecillia Ranemo Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *