Ny biblioteksstatistik

Sveriges officiella biblioteksstatistik för verksamhetsår 2015 är nu publicerad. Du kan läsa om resultaten i rapporten Bibliotek 2015, titta på resultaten i xlsx-fil där resultaten visas på riksnivå, län och uppdelat på olika bibliotekstyper. Rikstabellerna och folkbibliotekstabellerna finns också som PDF-fil.

SOS-loggan blå Sveriges officiella biblioteksstatistik är förändrad i och med statistikinsamlingen som gjordes 2015 avseende verksamhetsår 2014. Samtliga bibliotekstyper får i fortsättningen samma frågor för att uppnå en samlad nationell biblioteksstatistik. Så här ser enkäten ut, länk till webbenkäten. Här finns också i Biblioteksstatistikenkäten i pdf-format.

Vilka bibliotek tillfrågas?
Bibliotekslagen (SFS 2013:801) avser det allmänna biblioteksväsendet, som i lagen också definieras som de offentligt finansierade biblioteken. Sveriges officiella biblioteksstatistik gäller de offentligt finansierade bibliotek i Sverige som på något sätt är tillgängliga för allmänheten (skolbibliotek: eleverna). Enkät skickas till de biblioteksorganisationer som har minst 20 timmar avsatt bemanning per vecka (0,5 årsverken). Timgränsen är satt för att personalen ska ha en rimlig chans att besvara enkäten. Om en filial i en större biblioteksorganisation som samredovisar sina filialer har lägre bemanning än 20 timmar behöver man inte räkna bort den.

Ska du sammanställa uppgifter från flera bibliotek till en enkät så kan du ta hjälp av Enkätsammanställning som automatiskt summerar uppgifterna.

Biblioteksdatabasen har tidigare endast utgjort kontaktregister för Librisbiblioteken. Nu har vi lagt till alla adresställen som ingår i Sveriges officiella biblioteksstatistik. Det finns också en Sverigekarta som visar var alla biblioteken ligger.

Statistikdatabasen
Biblioteksstatistiken finns i ett webbaserat datasystem som möjliggör att de tillfrågade biblioteken både kan lämna sina uppgifter och få ut verksamhetsrapporter via webben. Man kan välja att samredovisa flera olika bibliotekstyper som har samma huvudman inom en och samma kommun. Uppgifterna finns också att tillgå som Öppna data, just nu kan 2010-2015 års uppgifter hämtas. Länkt till Statistikdatabasen.

Biblioteksstatistik1Länk till presentation av systemet

Länk till 3 timmar film om den nya enkäten

Bakgrunden
Kungliga biblioteket (KB) tog över ansvaret för Sveriges officiella biblioteksstatistik 2011. Sedan dess har de efterfrågade variablerna fortsatt varit desamma som under en lång rad tidigare år. Utvecklingen inom biblioteksområdet har dock gjort att grunden för hur urval och vilka variabler som mäts inte alltid längre är aktuella för den verklighet som biblioteken verkar i. 2013 kom också en ny statistiklag som tydligare ställer krav på att vissa kvalitetskriterier ska uppfyllas. Länk till äldre biblioteksstatistik.

Verksamhetsrapporter
En nyhet i det nya statistiksystemet är att det är möjligt att ta ut verksamhetsrapporter och nyckeltal automatiskt via webben. Verksamhetsrapporterna ska kunna användas för att följa biblioteksutvecklingen inom olika bibliotekstyper och per kommun. Underlaget kan användas när man utvecklar och följer upp biblioteksplanerna på olika nivåer. Det ska till exempel vara möjligt att ta ut en samlad verksamhetsrapport för all biblioteksverksamhet inom en kommun för att man ska kunna få ett bild av kommunens samlade medieförmedling till användarna.

Verksamhetsrapport

ISO
KB har medverkat till att nya och mer uppdaterade internationella ISO-standarder, ISO 2789 och ISO 11620 för biblioteksstatistik har tagits fram och den nya huvudstandarden publicerades hösten 2013. Det nya frågeformuläret är anpassat till standarden, där så är möjligt, för att vi ska kunna jämföra oss med omvärlden.

Målgrupper
Målgrupperna för den officiella biblioteks­statistiken är många, några av de mest frekventa användarna är:

  • Beslutsfattare på olika nivåer
  • Biblioteksanställda
  • Forskare
  • Allmänheten och massmedia
  • Intresseorganisationer, fackförbund
  • Internationella organisationer och organ

Därför har vi frågat oss vilka variabler som dessa olika målgrupper är särskilt intresserade av i utvecklandet av den nya statistiken. Några variabler har nu också lagts till som följer de målgrupper som den nya bibliotekslagen särskilt uppmärksammar, till exempel, barn och unga och nationella minoritetsspråk. Nya blanketter för manuella beräkningar som gäller alla år framöver:

Referensfrågor
Besöksstatistik

Enkätens frågor och förklaringar
Den nya enkäten innehåller 23 huvudfrågor. Här kan du titta på en exempelenkät. Alla frågor är inte obligatoriska därför att alla frågor inte är relevanta för alla bibliotekstyper. Nedan visas frågorna med förklaringar till vad som avses. Förklaringarna finns också att hämta vid varje fråga i enkäten. Nästan alla uppgifter som efterfrågas i statistiken gäller för det föregående kalenderåret. Det finns dock några undantag:

  • Uppgiften om antal anställda gäller per 31 mars.
  • Uppgift om bestånd gäller det som fanns 31 december

enkät1

 

2. Enkätens uppgifter avser totalt antal bemannade servicesställen:
Antal bemannade serviceställen Ett serviceställe är ett bibliotek vid vilket biblioteksservice erbjuds i därför avsedda lokaler. Vanligen har ett servicesställe en unik gatuadress. Ett serviceställe kan vara ett självständigt bibliotek, ett filialbibliotek eller ett bibliotek som utgör en del av en större administrativ enhet. Bokbussar räknas inte som servicesställe, de räknas separat. För att räknas som servicesställe måste det finnas personal som är avsatt för verksamheten. Obemannade enheter räknas som bokrum, depå eller magasin eller övriga utlåningsställen. En datoruppkoppling till biblioteket räknas inte som ett serviceställe. Ett självständigt bibliotek med huvudbibliotek och fyra filialer på fem olika adresser (eller på fem olika platser inom t.ex. ett universitetsområde), som är administrativt underställda huvudbiblioteket, är fem serviceställen. Servicesställe är en fast fristående avdelning med ett till största delen fast mediebestånd, fast anställd personal och regelbundna öppettider. Utlåningsställen utan fast personal och/eller regelbundna öppettider räknas inte här.
varav antal integrerade serviceställen Som integrerat bibliotek räknas ett bemannat serviceställe som har flera funktioner och flera målgrupper som behöver specialiserad service. Det kan t.ex. vara ett folkbibliotek som samtidigt fungerar som skolbibliotek. Bibliotek med kommun som huvudman räknas bara som integrerade om beslut om detta antagits i nämnd eller fullmäktige. Sjukhusbibliotek med landsting som huvudman räknas som integrerade om de har både medicinsk och allmän verksamhet.
3. Till de serviceställen som den här enkäten avser är det kanske också kopplat ett antal utlåningsställen där vidare låneregistrering inte sker. Antal övriga utlåningsställen och utlån till sådana:
Antal övriga utlåningsställen där vidare låneregistrering inte sker Övriga utlåningsställen där vidare låneregistrering inte sker är fysiska platser där biblioteket administrerar medier, men platsen är inte reguljärt bemannad av bibliotekets personal mer än när böckerna levereras eller administreras. Övriga utlåningsställen är t.ex. bokstationer (en filial som inte är reguljärt bemannad när den är öppen), utlåningsställen vid sjukhem, servicehus, turistbyrå, ungdomsgård, bensinmack, livsmedelbutiker, simhallar, vårdinrättning med boksnurra, förskolor (inkl. bokkassar). Skolor som får bokdepositioner eller andra typer av mötesplatser med marginell biblioteksservice räknas här. Skolbibliotek och andra typer av biblioteksservicesställen som saknar utlåningsregistrering ingår oavsett om de är bemannade eller inte. Andra institutioner än bibliotek som har personal som själva gör institutionslån på biblioteket och sedan administrerar medierna till sina brukare räknas inte under övriga utlåningsställen. En datoruppkoppling till biblioteket räknas inte som ett övrigt utlåningsställe.
Antal lån till övriga utlåningsställen Antal utlån av den totala utlåningen som görs till ställen/institutioner där vidare lånregistrering inte sker under kalenderåret. Institutionslån och depositioner ingår. Om ett media flyttas till ett övrigt utlåningsställe där vidare låneregistrering inte sker räknas lånet gånger 1, även om mediet finns på utlåningsstället under lång tid. Exempel på övriga utlåningsställen är vårdinstitutioner, förskolor, arbetsplatser. Även lån till skolor som inte har vidare låneregistrering ska tas med. Denna uppgift ingår i den ersättningsberäkning till författare som utgår genom Sveriges författarfond (SFS 1962:652) till folk- och skolbibliotek. Övriga bibliotekstyper kan välja att uppge värde ”0”.
4. Hur många bokbussar, bokbilar och bokbusshållplatser administrerar de uppräknade biblioteksenheterna? Om ni köper tjänsten av ett annat bibliotek som sköter administrationen uppge värdet 0 för att omöjliggöra dubbelräkning på riksnivå. Ange 0 om frågan inte är aktuell för er.
Antal bokbussar, bokbilar Räkna antalet bokbussar som är registrerade i huvudmannens namn. En bokbuss är ett fordon vars främsta funktion är utlåning inne i fordonets biblioteksutrymme. Hit förs inte transportfordon, som till exempel ”bokbilar” eller liknande. Som bokbuss räknas uteslutande bokbussar. Om ni köper tjänsten av en annan huvudman som är registrerad som ägare, uppge värdet 0 men fyll i antal bokbusshållplatser inom kommunen på nästa fråga.
Antal bokbusshållplatser Bokbusshållplats är en förutbestämd adress inom en kommun som bokbussen stannar vid med viss regelbundenhet. Bibliotek som delar bokbuss med annan kommun räknar de hållplatser som ligger inom dess egen kommungräns. Bokbussar som ägs av skolföretag uppger det antal skolor som bussen betjänar.
Antal bokbilar, transportfordon Antalet bilar och transportfordon som inte är bokbussar som biblioteksorganisationen administrerar.
5. Antal personer som biblioteksorganisationen förväntas betjäna.
Här fyller KB i uppgift om antal kommuninvånare Antal invånare i kommunen. Uppgift invånarantal behöver inte lämnas av renodlade folkbiblioteksorganisationer som redovisas i en och samma enkät.
Antal skolelever eller helårsstudenter Skolbibliotek: antal elever som går på skolan. Universitet- och högskolebibliotek: antal helårsstudenter.
Här fyller KB i uppgift om antal kommuninvånare 0-18 år Antal invånare i kommunen som är 0-18 år. Uppgift kommunbefolkning behöver inte lämnas av renodlade folkbiblioteksorganisationer som redovisas i en och samma enkät.
6. Hur många årsverken avsattes för biblioteksverksamheten under kalenderåret?
Antal årsverken bibliotekarier och dokumentalister Bibliotekarier och dokumentalister: Personal med utbildning i biblioteks- och informationsvetenskap och som har en tjänst som kräver denna utbildning. Utbildningen kan vara antingen formell utbildning, eller att personen har arbetat inom professionen och på det sättet förvärvat motsvarande kunskaper. Årsverke motsvarar antal heltidsanställda (till exempel motsvarar 2 personer som arbetar halvtid 1 årsverke eller två personer som arbetar 75 procent av heltidstjänst motsvarar 1,5 årsverke). En heltidsanställning motsvaras vanligen av att en person arbetar 40 timmar per vecka, vilket motsvaras av 2080 timmar per år (från 2080 borträknas semester och ledigheter i samband med ”röda dagar”, återstående är då 1700-1800 timmar vid heltidsanställning). Redovisningen av årsverken avser den personal som förutsatts enligt budgeten för biblioteksverksamheten och som varit i tjänst. Uppgift om antal årsverken kan anges med två decimaler. Om bibliotekschefen t.ex. också arbetar som kulturchef tas den del av tjänsten upp som ägnas åt biblioteksverksamheten.
Antal årsverken biblioteksassistenter och lärarbibliotekarier Biblioteksassistenter: Personal med biblioteksassistentutbildning och som har en tjänst som kräver denna utbildning. Utbildningen kan antingen vara formell utbildning, eller att personen har arbetat inom professionen och på det sättet förvärvat motsvarande kunskaper. Lärarbibliotekarier, lärarutbildad person som har avsatt arbetstid för att arbeta i biblioteket. Årsverke motsvarar antal heltidsanställda (till exempel motsvarar 2 personer som arbetar halvtid 1 årsverke eller två personer som arbetar 75 procent av heltidstjänst motsvarar 1,5 årsverke). En heltidsanställning motsvaras vanligen av att en person arbetar 40 timmar per vecka, vilket motsvaras av 2080 timmar per år (från 2080 borträknas semester och ledigheter i samband med ”röda dagar”, återstående är då 1700-1800 timmar vid heltidsanställning). Redovisningen av årsverken avser den personal som förutsatts enligt budgeten för biblioteksverksamheten och som varit i tjänst. Uppgift om antal årsverken kan anges med två decimaler. Om bibliotekschefen t.ex. också arbetar som kulturchef tas den del av tjänsten upp som ägnas åt biblioteksverksamheten.
Antal årsverken specialister inom IT, information eller ämnessakkunniga, fackkunniga Fackutbildade specialister: Personal utbildad inom en annan specialiserad disciplin än biblioteks- och informationsvetenskap och som har en tjänst som kräver denna utbildning. Utbildningen kan vara antingen formell utbildning, eller att personen har arbetat inom professionen och på det sättet förvärvat motsvarande kunskaper. Hit hör bl.a. ekonomer, systemvetare, pedagoger etc. Exempel på fackutbildade specialister är IT-personal, fototekniker, personer som arbetar med bibliometri och statistik etc. Årsverke motsvarar antal heltidsanställda (till exempel motsvarar 2 personer som arbetar halvtid 1 årsverke eller två personer som arbetar 75 procent av heltidstjänst motsvarar 1,5 årsverke). En heltidsanställning motsvaras vanligen av att en person arbetar 40 timmar per vecka, vilket motsvaras av 2080 timmar per år (från 2080 borträknas semester och ledigheter i samband med ”röda dagar”, återstående är då 1700-1800 timmar vid heltidsanställning). Redovisningen av årsverken avser den personal som förutsatts enligt budgeten för biblioteksverksamheten och som varit i tjänst. Uppgift om antal årsverken kan anges med två decimaler. Om bibliotekschefen t.ex. också arbetar som kulturchef tas den del av tjänsten upp som ägnas åt biblioteksverksamheten.
Årsverken övrig personal inklusive kvällspersonal studentvakter, chaufförer, vaktmästare Övrig personal (ej städpersonal): vaktmästare, chaufförer, administratörer etc. Personal som inte ingår i någon av kategorierna Bibliotekarier/dokumentalister, Biblioteksassistenter eller Fackutbildade specialister. Inkluderar t.ex. personal som arbetar med löneadministration, kopiering, bokuppsättning, vaktmästeri, etc. Respektive anställd räknas till den personalkategori som de är anställda som, inte nödvändigtvis utbildade till. I antal anställda inkluderas personer som är tillfälligt sjuka, har semester eller liknande. Helt tjänstlediga, långtidssjukskrivna eller motsvarande inkluderas inte, men däremot vikarier för dessa. Praktikanter räknas endast in om de är avlönade av biblioteket. Personer med lönebidragsanställning räknas in.
Årsverken totalt avsatt bemanning för biblioteksverksamhet Totalt antal årsverken avsatta för biblioteksverksamheten under kalenderåret. Årsverke motsvarar antal heltidsanställda (till exempel motsvarar 2 personer som arbetar halvtid 1 årsverke eller två personer som arbetar 75 procent av heltidstjänst motsvarar 1,5 årsverke). En heltidsanställning motsvaras vanligen av att en person arbetar 40 timmar per vecka, vilket motsvaras av 2080 timmar per år (från 2080 borträknas semester och ledigheter i samband med ”röda dagar”, återstående är då 1700-1800 timmar vid heltidsanställning). Redovisningen av årsverken avser den personal som förutsatts enligt budgeten för biblioteksverksamheten och som varit i tjänst. Uppgift om antal årsverken kan anges med två decimaler. Om bibliotekschefen t.ex. också arbetar som kulturchef tas den del av tjänsten upp som ägnas åt biblioteksverksamheten.
varav antal årsverken särskilt avsatta för arbete med barn och unga Uppgiften som ska rapporteras är VARAV det totala antalet årverken som rapporteras på frågan innan. De årsverken som ska rapporteras är avsatt bemanning särkilt till aktiviteter och avdelningar som är riktade till barn och unga. Redovisningen av årsverken avser den personal som förutsatts enligt budgeten för biblioteksverksamheten och som varit i tjänst. Uppgift om antal årsverken kan anges med två decimaler.
7. Hur många personer arbetade inom biblioteksverksamheten 31 mars?
Antal anställda kvinnor 31 mars Antal anställda kvinnor 31 mars. Uppgiften avser avsatt bemanning för biblioteksverksamhet. Uppgiften avser all personal som är avsatt för biblioteksverksamheten utom städpersonal.
Antal anställda män 31 mars Antal anställda män 31 mars. Uppgiften avser avsatt bemanning för biblioteksverksamhet. Uppgiften avser all personal som är avsatt för biblioteksverksamheten utom städpersonal.
Totalt antal anställda personer 31 mars Totalt antal anställda personer 31 mars. Uppgiften avser avsatt bemanning för biblioteksverksamhet. Uppgiften avser all personal som är avsatt för biblioteksverksamheten utom städpersonal.
8. Vilka utgifter hade biblioteksverksamheten under kalenderåret? Antal hela kronor. Avrunda inte till tusental.
Kostnad fysiska medier Totalt kostnad för fysiska medier exklusive mervärdesskatt under kalenderåret. Mediekostnaderna inkluderar även de medier som köpts med ev. bidragsmedel. Om kostnaden är en samlad kostnad där både fysiskt medie och e-medie ingår i fakturan och dessa inte går att särskilja räknas kostnaden till den mest använda gruppen.  Antal hela kronor. Avrunda inte till tusental. Vänligen skriv uppgifterna utan punkt, mellanslag eller kommatecken.
Kostnad e-medier Total kostnad för inköp av e-medier under kalaenderåret, exklusive eventuell mervärdesskatt. Om kostnaden är en samlad kostnad där både fysiskt medie och e-medie ingår i fakturan och dessa inte går att särskilja räknas kostnaden till den mest använda gruppen.
Kostnad lön Bibliotekets driftskostnader för sin personal. Personalkostnaderna delas in i löner och kompetensutveckling. Redovisas exklusive moms i kronor. Avlönade praktikanter medräknas. Till löner räknas bibliotekets samlade direkta och indirekta personalomkostnader, inklusive semesterersättning, lagstadgade sociala avgifter, men exklusive traktamenten. Häri inräknas även personal som betalts med externa medel.
Kostnad kompetensutveckling Kostnaderna för kompetensutveckling inkluderar kurs- och konferensavgifter, kursmaterial samt kostnader för resor och traktamenten. Kostnader för eventuell ersättningspersonal räknas inte med. Vid internutbildning inkluderas eventuella kostnader för planering och genomförande av utbildningen, t.ex. läromedel, externa föreläsare etc., dock ej lönekostnader för egen personal.
Kostnad lokaler I lokalkostnader ingår kostnader för köp, hyra, underhåll och drift av de lokaler i vilka biblioteket bedriver sin verksamhet och ställer upp sina samlingar. Här ingår också ev. kostnader för larm och lås.
Kostnader övriga Driftskostnader som inte ingår i följande kategorier: Personal, Förvärv och Lokalkostnader. Övriga kostnader omfattar t.ex. porto, telefon, marknadsföring, teknisk utrustning, publiceringskostnader och kostnader för drift av biblioteksdatasystem. Kostnader redovisas i kronor exklusive moms. Övriga kostnader ska innehålla alla de kostnader som inte tagits upp på någon av punkterna ovan.
Kostnader totala Totalta  driftskostnader för biblioteksverksamheten inkluderar samliga utgifter för personal, inköp av medier, utgifter för samtliga medier och bibliotekssystem samt övriga utgifter som är löpande. I de totala driftskostnaderna ingår inte investeringsutgifter som är avdragsgilla över flera år.
Kostnader investeringsutgifter Investeringsutgifter är sådana kostnader som är avdragsgilla under längre period än ett år. Exempel på investeringsutgifter är fasta inventarier, ombyggnader, tillbyggnader och andra lokalförbättringar, inventarier som finns kvar över flera räkenskapsår, men inte utgifter för medier.
9. Vilka egengenererade intäkter hade biblioteksverksamheten under kalenderåret? Antal hela kronor. Avrunda inte till tusental.
Intäkt av projektmedel, sponsring och gåvor Intäkt av projektmedel, sponsring och gåvor. Projektmedel som kommer från moderorganisationen medräknas ej. Intäkt av anslag eller bidrag redovisas ej. Ange värdet i hela kronor, skriv inte värdet avrundat till tusental.
Intäkt av sålda bibliotekstjänster Försäljning av bibliotekstjänster och personalresurser till andra huvudmän, organisationer och företag t.ex. utbildningsinsatser. Intäkt av anslag eller bidrag redovisas ej. Ange värdet i hela kronor, skriv inte värdet avrundat till tusental.
Intäkt av försenings och reservationsavgifter samt försäljning Hit hör bland annat försenings- och reservationsavgifter samt uthyrningsintäkter, kopiering och försäljning av kassar, bokmärken och profilprodukter. Intäkter för borttappade medier räknas inte. Intäkt av anslag eller bidrag redovisas ej. Ange värdet i hela kronor, skriv inte värdet avrundat till tusental.
Intäkt, summan av egengenererade intäkter Summa egengenererade inkomster, intäkter. Ange värdet i hela kronor, skriv inte värdet avrundat till tusental. Intäkter för borttappade medier räknas inte.
10a. Hur stort var beståndet av fysiska medier 31 december? Om ni bara kan få fram fysiskt bestånd genom att räkna hyllmeter, beräkna att det finns 40 medier per hyllmeter.
Böcker med skriven text Bok med skriven text är ett icke-seriellt dokument i kodexformat (bläddringsbar). Monografier är inkluderade i denna kategori samt doktorsavhandlingar och årsskrifter. Punktskriftsböcker samt skriftrullar räknas också till denna kategori. Fotokopior av tryckt material som ersätter original medräknas. Tryckta böcker räknas i antal band och i antal hyllmeter. En hyllmeter med böcker räknas som 40 böcker. Om rapportserier etc. katalogiseras som monografiserier, dvs. varje del har en egen post, kan de även i statistiken räknas som monografier (böcker).
varav kursböcker, studielitteratur, läromedel, skolböcker Uppgiften om antal avser varav det totala antalet böcker. Uppge antal kursböcker, studielitteratur, läromedel, skolböcker. En skolbok/kursbok är ett verk som ingår som ordinarie litteratur i lärosätets/skolans utbildningar och är katalogiserad i bibliotekssystemet. Uppgiften är inte tvingande för de bibliotekstyper som inte ger service till användare som deltar i utbildningar.
Ljudböcker Ljudbok är en enhet med uppläst text av ett icke-seriellt dokument. Ljudböcker kan finnas på ett flertal olika medieformer, det som är utmärkande är att texten läses upp av en röst. CD-böcker är detsamma som ljudböcker. I denna kategori ska inte talböcker i DAISY-format räknas in, de räknas separat.
Talböcker DAISY-format Antal talböcker på fysisk bärare i det egna beståndet. Talbok är en ljudbok i det tekniska formatet DAISY (Digitalt Anpassat InformationsSYstem ). Talbok är en enhet med uppläst text av ett icke-seriellt dokument. Talböcker är har speciella undantagsregler i upphovsrätten för att underlätta för personer med läsnedsättning. Endast MTM redovisar de talböcker som ligger i legimus.se.
Periodika, tidskrifter, seriella publikationer, löpande titlar Antal löpande titlar av fysiska periodika, tidskrifter och seriella publikationer. Tidningar (utgivning minst en gång i veckan) och monografier är exkluderade denna kategori. Rapporter som ges ut regelbundet inkluderas.
Tidningar, dagstidningar, veckotidningar, löpande titlar Antal löpande titlar av fysiska tidningar, dagstidningar, veckotidningar. Det är det totala antalet löpande titlar som ska räknas, inte varje enskilt exemplar. Tidningar är seriella publikationer som utkommer minst en gång i veckan.
Musik Antal fysiska medier med musik. Musiken kan finnas på t.ex. CD-skivor, mp3-filer, grammofonskivor (vinyl) och ljudband (inklusive kassetter) samt fonogramrullar etc. En fysisk enhet med flera musikstycken räknas som 1.
Film, tv, radio Medier som innehåller rörliga bilder eller ljud som inte renodlat är en musikinspelning. Exempel på sådana medier är VHS, DVD, Blu-ray, filmrullar, MP-3, kassettband, CD.
Mikrografiska dokument, mikrofilm Mikrografiska dokument är dokument som måste förstoras för att användas. Mikrografiska dokument innefattar både mikrofilm och microfiche. Diabilder och liknande dokument hänförs dock till bilddkoument. Microfilm/fiche för internt bruk (katalogisering, låneregistrering) ingår ej.
Bild, grafiska och kartografiska dokument, OH, presentationer, fotografier Grafiska dokument i vilka återgivningen av bilder är det mest framträdande draget. Rörlig bild ingår i annan kategori, film och tv. Det bildmässiga ska således dominera över det språkliga. Begreppet omfattar grafisk konst i original, reproduktioner, konsttryck, fotografier, affischer, skisser, tekniska ritningar, arkitektritningar o.d. För statistiska ändamål omfattas dokument i kodexform inte av begreppet.  Kartografiska dokument är återgivningar i reducerad skala av konkreta och abstrakta fenomen som kan lokaliseras i tid och rum. Detta omfattar två- och tredimensionella kartor, glober, planritningar, topografiska modeller, reliefkartor, fotometriska kartor etc., men inte atlaser och andra kartografiska dokument i kodexform. Tekniska ritningar, arkitektritningar, dokument i mikrografisk, audio-visuell eller maskinläsbar form, räknas inte som kartografiska. I denna statistik görs ingen skillnad mellan grafiska och kartografiska dokument.
Manuskript, artiklar, patent, konferenshandlingar, rapporter, noter Antal medier i beståndet med skriven information som inte ingår i kategorierna böcker, tidningar eller tidskriftet. Exempelvis manuskript, artiklar, patent, konferenshandlingar, rapporter, noter.
Interaktiva medier, tv-spel, interaktiva läromedel, konsolspel, dataspel Fysiska interaktiva medier, cd-rom, tv-spel, interaktiva läromedel på tekniskt medium, konsolspel, dataspel. Utmärkande för dessa medier är att det krävs teknisk utrustning för att ta del av mediet som innehåller informationen, men där informationen inte är innehåll i en databas.
Övriga medietyper som inte ingår i ovanstående kategorier Antal fysiska medier som inte ingår i någon av ovanstående kategorier. Kontrollera att det totala antalet fysiska medier stämmer i fältet under detta fält. Denna kategori kan du använda för att få det totala antalet medier att summera rätt.
Bestånd totalt Totalt antal fysiska medier i bibliotekets bestånd.
10b. Hur fysiska nyförvärv gjordes under kalenderåret?
Böcker med skriven text Antalet nyförvärv räknas varav det totala beståndet. Inköp eller gåva under kalenderåret. Bok med skriven text är ett icke-seriellt dokument i kodexformat (bläddringsbar). Monografier är inkluderade i denna kategori samt doktorsavhandlingar och årsskrifter. Punktskriftsböcker samt skriftrullar räknas också till denna kategori. Fotokopior av tryckt material som ersätter original medräknas. Tryckta böcker räknas i antal band och i antal hyllmeter. En hyllmeter med böcker räknas som 40 böcker. Om rapportserier etc. katalogiseras som monografiserier, dvs. varje del har en egen post, kan de även i statistiken räknas som monografier (böcker).
varav kursböcker, studielitteratur, läromedel, skolböcker Antalet nyförvärv räknas varav det totala beståndet. Inköp eller gåva under kalenderåret. Uppgiften om antal avser varav det totala antalet böcker. Uppge antal kursböcker, studielitteratur, läromedel, skolböcker. En skolbok/kursbok är ett verk som ingår som ordinarie litteratur i lärosätets/skolans utbildningar och är katalogiserad i bibliotekssystemet. Uppgiften är inte tvingande för de bibliotekstyper som inte ger service till användare som deltar i utbildningar.
Ljudböcker Antalet nyförvärv räknas varav det totala beståndet. Inköp eller gåva under kalenderåret. Ljudbok är en enhet med uppläst text av ett icke-seriellt dokument. Ljudböcker kan finnas på ett flertal olika medieformer, det som är utmärkande är att texten läses upp av en röst. CD-böcker är detsamma som ljudböcker. I denna kategori ska inte talböcker i DAISY-format räknas in, de räknas separat.
Talböcker DAISY-format Antalet nyförvärv räknas varav det totala beståndet. Inköp eller gåva under kalenderåret. Antal talböcker på fysisk bärare i det egna beståndet. Talbok är en ljudbok i det tekniska formatet DAISY (Digitalt Anpassat InformationsSYstem ). Talbok är en enhet med uppläst text av ett icke-seriellt dokument. Talböcker är har speciella undantagsregler i upphovsrätten för att underlätta för personer med läsnedsättning. Endast MTM redovisar de talböcker som ligger i legimus.se.
Periodika, tidskrifter, seriella publikationer, löpande titlar Antalet nyförvärv räknas varav det totala beståndet. Inköp eller gåva under kalenderåret. Antal löpande titlar av fysiska periodika, tidskrifter och seriella publikationer. Tidningar (utgivning minst en gång i veckan) och monografier är exkluderade denna kategori. Rapporter som ges ut regelbundet inkluderas.
Tidningar, dagstidningar, veckotidningar, löpande titlar Antalet nyförvärv räknas varav det totala beståndet. Inköp eller gåva under kalenderåret. Antal löpande titlar av fysiska tidningar, dagstidningar, veckotidningar. Det är det totala antalet löpande titlar som ska räknas, inte varje enskilt exemplar. Tidningar är seriella publikationer som utkommer minst en gång i veckan.
Musik Antalet nyförvärv räknas varav det totala beståndet. Inköp eller gåva under kalenderåret. Antal fysiska medier med musik. Musiken kan finnas på t.ex. CD-skivor, mp3-filer, grammofonskivor (vinyl) och ljudband (inklusive kassetter) samt fonogramrullar etc. En fysisk enhet med flera musikstycken räknas som 1.
Film, tv, radio Antalet nyförvärv räknas varav det totala beståndet. Inköp eller gåva under kalenderåret. Medier som innehåller rörliga bilder eller ljud som inte renodlat är en musikinspelning. Exempel på sådana medier är VHS, DVD, Blu-ray, filmrullar, MP-3, kassettband, CD.
Mikrografiska dokument, mikrofilm Antalet nyförvärv räknas varav det totala beståndet. Mikrografiska dokument är dokument som måste förstoras för att användas. Mikrografiska dokument innefattar både mikrofilm och microfiche. Diabilder och liknande dokument hänförs dock till bilddkoument. Microfilm/fiche för internt bruk (katalogisering, låneregistrering) ingår ej.
Bild, grafiska och kartografiska dokument, OH, presentationer, fotografier Antalet nyförvärv räknas varav det totala beståndet. Inköp eller gåva under kalenderåret. Grafiska dokument i vilka återgivningen av bilder är det mest framträdande draget. Rörlig bild ingår i annan kategori, film och tv. Det bildmässiga ska således dominera över det språkliga. Begreppet omfattar grafisk konst i original, reproduktioner, konsttryck, fotografier, affischer, skisser, tekniska ritningar, arkitektritningar o.d. För statistiska ändamål omfattas dokument i kodexform inte av begreppet.  Kartografiska dokument är återgivningar i reducerad skala av konkreta och abstrakta fenomen som kan lokaliseras i tid och rum. Detta omfattar två- och tredimensionella kartor, glober, planritningar, topografiska modeller, reliefkartor, fotometriska kartor etc., men inte atlaser och andra kartografiska dokument i kodexform. Tekniska ritningar, arkitektritningar, dokument i mikrografisk, audio-visuell eller maskinläsbar form, räknas inte som kartografiska. I denna statistik görs ingen skillnad mellan grafiska och kartografiska dokument.
Manuskript, artiklar, patent, konferenshandlingar, rapporter, noter Antalet nyförvärv räknas varav det totala beståndet. Antal medier i beståndet med skriven information som inte ingår i kategorierna böcker, tidningar eller tidskriftet. Exempelvis manuskript, artiklar, patent, konferenshandlingar, rapporter, noter.
Interaktiva medier, tv-spel, interaktiva läromedel, konsolspel, dataspel Antalet nyförvärv räknas varav det totala beståndet. Fysiska interaktiva medier, cd-rom, tv-spel, interaktiva läromedel på tekniskt medium, konsolspel, dataspel. Utmärkande för dessa medier är att det krävs teknisk utrustning för att ta del av mediet som innehåller informationen, men där informationen inte är innehåll i en databas.
Övriga medietyper som inte ingår i ovanstående kategorier Antalet nyförvärv räknas varav det totala beståndet. Antal fysiska medier som inte ingår i någon av ovanstående kategorier. Kontrollera att det totala antalet fysiska medier stämmer i fältet under detta fält. Denna kategori kan du använda för att få det totala antalet medier att summera rätt.
Totalt antal fysiskt nyförvärv Det totala antalet nyförvärv räknas varav det totala beståndet. Nyförvärv är de dokument som under statistikperioden förvärvats till bibliotekets samling, vare sig detta skett genom köp, gåva, byte, licensavtal eller på annat sätt (dock ej depositioner). Även dokument som ännu inte är färdiga för användning ska inräknas i förvärvet. Fria elektroniska resurser som görs tillgängliga via bibliotekets webbsida ska inte räknas. Kumulerade utgåvor av ett verk som uppdateras löpande ska medräknas till alla sina delar (häften, volymer, mikrografiska dokument etc.)
10c. Hur stort titelbestånd av e-medier hade biblioteket tillgång till 31 december?
Böcker med skriven text E-bok med skriven text är ett icke-seriellt dokument. Monografier är inkluderade i denna kategori samt doktorsavhandlingar. E-bok, ett icke-seriellt digitalt dokument, licensierad eller inte, där sökbar text är framträdande och kan ses som en analogi till en tryckt bok. Användningen av en e-bok är beroende av tillgång till maskinell läsutrustning. E-böcker kan lånas till användare antingen via en bärbar e-boksläsare eller via att den sänds till en användares dator eller annan utrustning för en begränsad tid. Doktorsavhandlingar på e-format inkluderas. Dokument som digitaliserats av biblioteket inkluderas.
varav kursböcker, studielitteratur, läromedel, skolböcker Kursböckerna räknas varav det totala antalet böcker. Antal e-titlar kursböcker, studielitteratur, läromedel, skolböcker. En skolbok/kursbok är ett verk som ingår som ordinarie litteratur i lärosätets/skolans utbildningar. Uppgiften är inte tvingande för de bibliotekstyper som inte ger service till användare som deltar i utbildningar.
Ljudböcker E-ljudböcker, det som är utmärkande är att texten läses upp av en röst. I denna kategori ska inte talböcker i DAISY-format räknas in, de räknas separat.
Talböcker DAISY-format Antal egnelicensierade e-titlar talböcker i beståndet. Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, redovisar de titlar som ligger i legimus.se. DAISY, står för Digitalt anpassat informationssystem och är en öppen, internationellt etablerad standard för talböcker.
Periodika, tidskrifter, seriella publikationer, löpande titlar Antal löpande titlar e-tidskrifter, periodika på e-medier eller seriella publikationer på e-medier.
Tidningar, dagstidningar, veckotidningar, löpande titlar Antal löpande titlar tidningar, dagstidningar och veckotidningar på e-media. Titlar som utkommer med uppdatering minst en gång per vecka.
Musik Tillgång av antal titlar licensierade titlar e-musik. Exempel på e-musik är titlar i Naxos.
Film, tv, radio Antal titlar i databaser som innehåller rörliga bilder eller ljud som inte renodlat är musikinspelningar. Egendigitaliserat material räknas ibland i timmar. Räkna 1 timme som en titel.
Bild, grafiska och kartografiska dokument, OH, presentationer, fotografier Antal e-titlar i bibliotekssystemet. Grafiska dokument i vilka återgivningen av bilder är det mest framträdande draget. Rörlig bild ingår inte här. Det bildmässiga ska således dominera över det språkliga. Begreppet omfattar grafisk konst i original, reproduktioner, konsttryck, fotografier, affischer, skisser, tekniska ritningar, arkitektritningar o.d. För statistiska ändamål omfattas dokument i kodexform inte av begreppet. Redovisas tillsammans med kartografiska dokument. Kartografiska dokument är återgivningar i reducerad skala av konkreta och abstrakta fenomen som kan lokaliseras i tid och rum. Detta omfattar två- och tredimensionella kartor, glober, planritningar, topografiska modeller, reliefkartor, fotometriska kartor etc., men inte atlaser och andra kartografiska dokument i kodexform. Tekniska ritningar, arkitektritningar, dokument i mikrografisk, audio-visuell eller maskinläsbar form, räknas inte som kartografiska. I denna statistik görs ingen skillnad mellan grafiska och kartografiska dokument.
Manuskript, artiklar, patent, konferenshandlingar, rapporter, noter Antal titlar e-medier med skriven information som inte ingår i kategorierna böcker, tidningar eller tidskriftet.
Interaktiva medier, tv-spel, interaktiva läromedel, konsolspel, dataspel Interaktiva titlar e-medier som kan laddas ned eller streamas.
Övriga medietyper som inte ingår i ovanstående kategorier Övriga e-titlar som inte ingår i någon av ovanstående kategorier e-titlar.
11. Specialfrågor om de medier som redan rapporterats ovan:
Totalt barnbestånd antal medier tryckta böcker och seriella publikationer Totalt bestånd av litteratur för barn och unga. Dessa medier har redan räknats under frågan om bestånd. Vanligen är sådana katalogposter märkta J för juvenile. Frågan avser både skön- och facklitteratur. Bibliotekstyper som inte har barn och unga som målgrupp kan välja att skriva ”0”.
Totalt nyförvärv för barn av tryckta böcker och seriella publikationer Totalt nyförvärv av litteratur för barn och unga. Vanligen är sådana katalogposter märkta J för juvenile. Frågan avser både skön- och facklitteratur. Bibliotekstyper som inte har barn och unga som målgrupp kan välja att skriva ”0”.
Utlån av tryckta barnböcker och seriella publikationer Totalt utlån av litteratur för barn och unga. Vanligen är sådana katalogposter märkta J för juvenile. Frågan avser både skön- och facklitteratur. Bibliotekstyper som inte har barn och unga som målgrupp kan välja att skriva ”0”.
Bestånd av skönlitteratur, H, 800-899 Det totala beståndet av skönlitteratur, både barn och vuxna. Dessa medier har redan räknats under frågan om bestånd. Frågan är särskilt riktad till folk- och skolbibliotek. Om annan klassificering av skönlitteratur görs av andra bibliotekstyper kan dessa markera fältet  som ”Värdet är okänt”.
Antal referensexemplar i beståndet Dessa medier har redan räknats under frågan om bestånd.  Frågan är tvingande för folk- och skolbibliotek och avser Ref.-medier båda för barn och vuxna. Övriga bibliotekstyper kan välja att svara ”Värde okänt”. Referensexemplar är alla de medier som inte kan lånas hem, som måste läsas på plats i biblioteket, ofta märkta som Ref. Ett sätt att räkna dessa är att ta alla verk i systemet som inte tillåter utlån. Denna uppgift utgör grund för den ersättning till författare som utgår enligt SFS 1962:652 via Sveriges författarfond. Bestånd per 31 december.
Bestånd av medier för personer med läsnedsättning Dessa medier har redan räknats under frågan om bestånd. Bestånd av tillgängliga medier för personer med läsnedsättning avser talböcker (producerade enligt undantagsparagraf 17), talboksspelare, datorer med särskild anpassning, DVD och videogram (teckentolkade) för döva, storstilsböcker, lättläst och punktskrift. Räkna även med varje enskilt media som ni har på eventuell Äppelhylla. Som talbok räknas de titlar som är producerade för personer med läsnedsättning vad gäller läsning, oavsett om de är köpta, nedladdade, sparade på minneskort, mp3-spelare eller i andra fysiska format. Om fem olika boktitlar sparats på ett minneskort räknas det som fem utlån i statistiken. En nedladdad talbok som kastas efter utlån ska tas med under utlån men inte under bestånd. Böcker som är gjorda för alla barn i lära-läsa-åldern, ”läsa lätt-böcker” skall inte räknas in här. Om du har ”läsa-lätt” för vuxna skall de räknas in.Räkna även här med talböckerna du fyllde i under bestånd, en gång till. Beståndet per 31 december.
Utlån av medier för personer med läsnedsättning Utlån av tillgängliga medier för personer med läsnedsättning under kalenderåret avser talböcker (producerade enligt undantagsparagraf 17), talboksspelare, datorer med särskild anpassning, DVD och videogram (teckentolkade) för döva, storstilsböcker, lättläst och punktskrift. Räkna även med varje enskilt media som ni har på eventuell Äppelhylla. Som talbok räknas de titlar som är producerade för personer med läsnedsättning vad gäller läsning, oavsett om de är köpta, nedladdade, sparade på minneskort, mp3-spelare eller i andra fysiska format. Om fem olika boktitlar sparats på ett minneskort räknas det som fem utlån i statistiken. En nedladdad talbok som kastas efter utlån ska tas med under utlån men inte under bestånd. Böcker som är gjorda för alla barn i lära-läsa-åldern, ”läsa lätt-böcker” skall inte räknas in här. Om du har ”läsa-lätt” för vuxna skall de räknas in. Räkna även här med talböckerna du fyllde i under bestånd, en gång till. Utlån under kalenderåret.
12. Hur många titlar av olika medier på olika språk fanns det sammanlagt i er bibliotekssystemkatalog 31 december?
Antal titlar fysiska medier, tryckta medier och AV-medier på svenska språket Antal titlar på fysiska medier som huvudsakligen är på det svenska språket 31 december
Antal elektroniska titlar (poster) på svenska språket Antal titlar på e-medier som huvudsakligen är på det svenska språket 31 december. Titlar som finns fritt på internet som biblioteket har katalogiserat ska inte räknas.
Antal titlar fysiska medier, tryckta medier och AV-medier på nationella minoritetsspråk Antal titlar på fysiska medier som huvudsakligen är på språken finska, samiska, meänkieli, romani chib eller jiddisch 31 december
Antal elektroniska titlar (poster) på nationella minoritetsspråk Antal titlar på e-medier som huvudsakligen är på språken finska, samiska, meänkieli, romani chib eller jiddisch 31 december. Titlar som finns fritt på internet som biblioteket har katalogiserat ska inte räknas.
Antal titlar fysiska medier, tryckta medier och AV-medier utländska språk Antal titlar på fysiska medier som inte är på svenska, finska, samiska, meänkieli, romani chib eller jiddisch 31 december
Antal elektroniska titlar (poster) på utländska språk Antal titlar på e-medier som inte är på svenska, finska, samiska, meänkieli, romani chib eller jiddisch 31 december. Titlar som finns fritt på internet som biblioteket har katalogiserat ska inte räknas.
Totalt antal titlar på svenska språket Totalt antal titlar på fysiska medier och e-medier som huvudsakligen är på det svenska språket. Titlar som finns fritt på internet som biblioteket har katalogiserat ska inte räknas.
Totalt antal titlar på nationella minoritetsspråk Totalt antal titlar på fysiska medier och e-medier som huvudsakligen är på språken finska, samiska, meänkieli, romani chib eller jiddisch. Titlar som finns fritt på internet som biblioteket har katalogiserat ska inte räknas.
Totalt antal titlar på utländska språk Totalt antal titlar på fysiska medier och e-medier som inte är på svenska, finska, samiska, meänkieli, romani chib eller jiddisch. Titlar som finns fritt på internet som biblioteket har katalogiserat ska inte räknas.
Totalt antal titlar fysiska medier, tryckta medier och AV-medier Totalt antal titlar på fysiska medier, tryckta medier och AV-medier
Totalt antal elektroniska titlar Totalt antal titlar på e-medier. Titlar som finns fritt på internet som biblioteket har katalogiserat ska inte räknas.
Totalt antal titlar i bibliotekssystemkatalogen alla medier Totalt antal titlar i bibliotekssystemkatalogen alla medier 31 december. Titlar som finns fritt på internet som biblioteket har katalogiserat ska inte räknas.
13. Hur många olika licensierade databaser hade biblioteket tillgång till 31 december? Ange värdet 0 för de databastyper som ni inte har.
Antal licensierade databaser med böcker, monografier, inklusive ljudbok och talbok Tillgång till licensierade databaser med e-böcker 31 december. Ange värdet 0 för de databastyper som ni inte har. Exempel: Licensavtal där 3 deldatabaser ingår i ett paket räknas som 3. Open access-databaser som kan nås via bibliotekssystemet som inte är licensierade till biblioteket, räknas ej till beståndet.
Antal licensierade databaser med periodika, seriella publikationer och tidskrifter Ange värdet 0 för de databastyper som ni inte har. Exempel: Licensavtal där 3 deldatabaser ingår i ett paket räknas som 3. Open access-databaser som kan nås via bibliotekssystemet som inte är licensierade till biblioteket, räknas ej till beståndet.
Antal licensierade tidningsdatabaser Tidningar är seriella publikationer som utkommer minst en gång i veckan. Ange värdet 0 för de databastyper som ni inte har. Exempel: Licensavtal där 3 deldatabaser ingår i ett paket räknas som 3. Open access-databaser som kan nås via bibliotekssystemet som inte är licensierade till biblioteket, räknas ej till beståndet.
Antal licensierade bibliografiska databaser Tillgång till antal licensierade bibliografiska databaser 31 december. Ange värdet 0 för de databastyper som ni inte har. Exempel: Licensavtal där 3 deldatabaser ingår i ett paket räknas som 3. Open access-databaser som kan nås via bibliotekssystemet som inte är licensierade till biblioteket, räknas ej till beståndet.
Egen publikationsdatabas eller egendigitaliserade samlingar Ange värdet 0 för de databastyper som ni inte har. Exempel: Licensavtal där 3 deldatabaser ingår i ett paket räknas som 3. Open access-databaser som kan nås via bibliotekssystemet som inte är licensierade till biblioteket, räknas ej till beståndet.
Antal licensierade kartografiska- och bilddatabaser Ange värdet 0 för de databastyper som ni inte har. Exempel: Licensavtal där 3 deldatabaser ingår i ett paket räknas som 3. Open access-databaser som kan nås via bibliotekssystemet som inte är licensierade till biblioteket, räknas ej till beståndet.
Antal licensierade databaser med film, TV och interaktiva kurser Ange värdet 0 för de databastyper som ni inte har. Exempel: Licensavtal där 3 deldatabaser ingår i ett paket räknas som 3. Open access-databaser som kan nås via bibliotekssystemet som inte är licensierade till biblioteket, räknas ej till beståndet.
Antal licensierade databaser med musik Ange värdet 0 för de databastyper som ni inte har. Exempel: Licensavtal där 3 deldatabaser ingår i ett paket räknas som 3. Open access-databaser som kan nås via bibliotekssystemet som inte är licensierade till biblioteket, räknas ej till beståndet.
Egen publikationsdatabas och egendigitaliserade samlingar Ange värdet 0 för de databastyper som ni inte har. Exempel: Licensavtal där 3 deldatabaser ingår i ett paket räknas som 3. Open access-databaser som kan nås via bibliotekssystemet som inte är licensierade till biblioteket, räknas ej till beståndet.
Övriga databaser som inte ingår i någon av övriga kategorier Ange värdet 0 för de databastyper som ni inte har. Exempel: Licensavtal där 3 deldatabaser ingår i ett paket räknas som 3. Open access-databaser som kan nås via bibliotekssystemet som inte är licensierade till biblioteket, räknas ej till beståndet.
Databaser totalt antal Totalt antal licensierade databaser som biblioteket har tillgång till, oavsett om det sker via webb eller på separata medium/datorer. Open access-databaser som kan nås via bibliotekssystemet som inte är licensierade till biblioteket, räknas ej.
14a. Initiala lån. Hur många utlån av olika typer av fysiska medier (eller papperskopior) gjordes under kalenderåret? Ange uppgift dels för antal initiala lån och dels hur många lån som var omlån. Uppgift om utlån nedan rapporteras exkluderat antalet fjärrlån och läsesalslån.
Fysiska böcker med skriven text Antal initiala lån av böcker med skriven text. Alla initiala lån under kalenderåret, exklusive fjärrlån. Lån till både personer och institutioner ingår. Lån mellan utlåningsställen inom den egna biblioteksorganisationen ska inte medräknas. Lån till andra bibliotekssystem eller biblioteksorganisationer redovisas under fjärrlån. Medier som användarna tar del av på plats på biblioteket räknas under ”lån på plats”. Både initiala lån och omlån ingår i den totala beräkningen av antal lån. Vid beräkning av antal utlånade enheter ska samma definition av medieenhet användas som gäller vid beräkning av bestånd. Utlån mot betalning (uthyrning) räknas som utlån. Då personal på biblioteket kopierar sidor ur en bok eller en tidskrift, räknas det som ”ett” lån oberoende av hur många sidor som kopieras. Om två kommuner delar bokbuss bör antalet lån på bussen delas mellan kommunerna i förhållande till hur stor procentuell andel av bokbusshållplatserna som ligger i respektive kommun. Lån som redovisats under ”övriga utlåningsställen” samt ”utlån av anpassade medier” ingår även i denna fråga”.
– varav kursböcker, studielitteratur, läromedel, skolböcker Uppgiften om antal kurslitteratur, läromedel, studielitteratur, skolböcker, är ”varav” övriga lämnade uppgifter om bokutlån. Uppgiften kan lämnas av skolbibliotek, gymnasiebibliotek och universitets- och högskolebibliotek.
Ljudböcker Antal initiala lån av ljudböcker. Alla initiala lån under kalenderåret, exklusive fjärrlån. Lån till både personer och institutioner ingår. Lån mellan utlåningsställen inom den egna biblioteksorganisationen ska inte medräknas. Lån till andra bibliotekssystem eller biblioteksorganisationer redovisas under fjärrlån. Medier som användarna tar del av på plats på biblioteket räknas under ”lån på plats”. Både initiala lån och omlån ingår i den totala beräkningen av antal lån. Vid beräkning av antal utlånade enheter ska samma definition av medieenhet användas som gäller vid beräkning av bestånd. Utlån mot betalning (uthyrning) räknas som utlån. Då personal på biblioteket kopierar sidor ur en bok eller en tidskrift, räknas det som ”ett” lån oberoende av hur många sidor som kopieras. Om två kommuner delar bokbuss bör antalet lån på bussen delas mellan kommunerna i förhållande till hur stor procentuell andel av bokbusshållplatserna som ligger i respektive kommun. Lån som redovisats under ”övriga utlåningsställen” ingår även i denna fråga”.
Talböcker, DAISY Antal initiala lån av talböcker. Alla initiala lån under kalenderåret, exklusive fjärrlån. Lån till både personer och institutioner ingår. Lån mellan utlåningsställen inom den egna biblioteksorganisationen ska inte medräknas. Lån till andra bibliotekssystem eller biblioteksorganisationer redovisas under fjärrlån. Medier som användarna tar del av på plats på biblioteket räknas under ”lån på plats”. Både initiala lån och omlån ingår i den totala beräkningen av antal lån. Vid beräkning av antal utlånade enheter ska samma definition av medieenhet användas som gäller vid beräkning av bestånd. Utlån mot betalning (uthyrning) räknas som utlån. Då personal på biblioteket kopierar sidor ur en bok eller en tidskrift, räknas det som ”ett” lån oberoende av hur många sidor som kopieras. Om två kommuner delar bokbuss bör antalet lån på bussen delas mellan kommunerna i förhållande till hur stor procentuell andel av bokbusshållplatserna som ligger i respektive kommun. Lån som redovisats under ”övriga utlåningsställen” ingår även i denna fråga”.
Periodika, tidskrifter, seriella publikationer Antal initiala lån av periodika, tidskrifter och seriella publikationer. Alla initiala lån under kalenderåret, exklusive fjärrlån. Lån till både personer och institutioner ingår. Lån mellan utlåningsställen inom den egna biblioteksorganisationen ska inte medräknas. Lån till andra bibliotekssystem eller biblioteksorganisationer redovisas under fjärrlån. Medier som användarna tar del av på plats på biblioteket räknas under ”lån på plats”. Både initiala lån och omlån ingår i den totala beräkningen av antal lån. Vid beräkning av antal utlånade enheter ska samma definition av medieenhet användas som gäller vid beräkning av bestånd. Utlån mot betalning (uthyrning) räknas som utlån. Då personal på biblioteket kopierar sidor ur en bok eller en tidskrift, räknas det som ”ett” lån oberoende av hur många sidor som kopieras. Om två kommuner delar bokbuss bör antalet lån på bussen delas mellan kommunerna i förhållande till hur stor procentuell andel av bokbusshållplatserna som ligger i respektive kommun. Lån som redovisats under ”övriga utlåningsställen” ingår även i denna fråga”.
Tidningar, dagstidningar, veckotidningar Antal initiala lån av tidningar, dagstidningar och veckotidningar. En tidning definieras som att de utkommer minst en gång i veckan. Alla initiala lån under kalenderåret, exklusive fjärrlån. Lån till både personer och institutioner ingår. Lån mellan utlåningsställen inom den egna biblioteksorganisationen ska inte medräknas. Lån till andra bibliotekssystem eller biblioteksorganisationer redovisas under fjärrlån. Medier som användarna tar del av på plats på biblioteket räknas under ”lån på plats”. Både initiala lån och omlån ingår i den totala beräkningen av antal lån. Vid beräkning av antal utlånade enheter ska samma definition av medieenhet användas som gäller vid beräkning av bestånd. Utlån mot betalning (uthyrning) räknas som utlån. Då personal på biblioteket kopierar sidor ur en bok eller en tidskrift, räknas det som ”ett” lån oberoende av hur många sidor som kopieras. Om två kommuner delar bokbuss bör antalet lån på bussen delas mellan kommunerna i förhållande till hur stor procentuell andel av bokbusshållplatserna som ligger i respektive kommun. Lån som redovisats under ”övriga utlåningsställen” ingår även i denna fråga”.
Musik Antal initiala lån av ljudbärande medier med musik.  Alla initiala lån under kalenderåret, exklusive fjärrlån. Lån till både personer och institutioner ingår. Lån mellan utlåningsställen inom den egna biblioteksorganisationen ska inte medräknas. Lån till andra bibliotekssystem eller biblioteksorganisationer redovisas under fjärrlån. Medier som användarna tar del av på plats på biblioteket räknas under ”lån på plats”. Både initiala lån och omlån ingår i den totala beräkningen av antal lån. Vid beräkning av antal utlånade enheter ska samma definition av medieenhet användas som gäller vid beräkning av bestånd. Utlån mot betalning (uthyrning) räknas som utlån. Då personal på biblioteket kopierar sidor ur en bok eller en tidskrift, räknas det som ”ett” lån oberoende av hur många sidor som kopieras. Om två kommuner delar bokbuss bör antalet lån på bussen delas mellan kommunerna i förhållande till hur stor procentuell andel av bokbusshållplatserna som ligger i respektive kommun. Lån som redovisats under ”övriga utlåningsställen” ingår även i denna fråga”.
Film, TV, radio Antal initiala lån av medier med film, TV- eller radioprogram eller andra inspelningar i rörlig bild eller ljud. Alla initiala lån under kalenderåret, exklusive fjärrlån. Lån till både personer och institutioner ingår. Lån mellan utlåningsställen inom den egna biblioteksorganisationen ska inte medräknas. Lån till andra bibliotekssystem eller biblioteksorganisationer redovisas under fjärrlån. Medier som användarna tar del av på plats på biblioteket räknas under ”lån på plats”. Både initiala lån och omlån ingår i den totala beräkningen av antal lån. Vid beräkning av antal utlånade enheter ska samma definition av medieenhet användas som gäller vid beräkning av bestånd. Utlån mot betalning (uthyrning) räknas som utlån. Då personal på biblioteket kopierar sidor ur en bok eller en tidskrift, räknas det som ”ett” lån oberoende av hur många sidor som kopieras. Om två kommuner delar bokbuss bör antalet lån på bussen delas mellan kommunerna i förhållande till hur stor procentuell andel av bokbusshållplatserna som ligger i respektive kommun. Lån som redovisats under ”övriga utlåningsställen” ingår även i denna fråga”.
Mikrografiska dokument, mikrofilm, mikrofiche Antal initiala lån av mikrografiska dokument. Alla initiala lån under kalenderåret, exklusive fjärrlån. Lån till både personer och institutioner ingår. Lån mellan utlåningsställen inom den egna biblioteksorganisationen ska inte medräknas. Lån till andra bibliotekssystem eller biblioteksorganisationer redovisas under fjärrlån. Medier som användarna tar del av på plats på biblioteket räknas under ”lån på plats”. Både initiala lån och omlån ingår i den totala beräkningen av antal lån. Vid beräkning av antal utlånade enheter ska samma definition av medieenhet användas som gäller vid beräkning av bestånd. Utlån mot betalning (uthyrning) räknas som utlån. Då personal på biblioteket kopierar sidor ur en bok eller en tidskrift, räknas det som ”ett” lån oberoende av hur många sidor som kopieras. Om två kommuner delar bokbuss bör antalet lån på bussen delas mellan kommunerna i förhållande till hur stor procentuell andel av bokbusshållplatserna som ligger i respektive kommun. Lån som redovisats under ”övriga utlåningsställen” ingår även i denna fråga”.
Bild, grafiska och kartografiska dokument, OH, presentationer, fotografier Antal initiala lån av medier där stillbild eller karta är det framträdande för innehållet. Alla initiala lån under kalenderåret, exklusive fjärrlån. Lån till både personer och institutioner ingår. Lån mellan utlåningsställen inom den egna biblioteksorganisationen ska inte medräknas. Lån till andra bibliotekssystem eller biblioteksorganisationer redovisas under fjärrlån. Medier som användarna tar del av på plats på biblioteket räknas under ”lån på plats”. Både initiala lån och omlån ingår i den totala beräkningen av antal lån. Vid beräkning av antal utlånade enheter ska samma definition av medieenhet användas som gäller vid beräkning av bestånd. Utlån mot betalning (uthyrning) räknas som utlån. Då personal på biblioteket kopierar sidor ur en bok eller en tidskrift, räknas det som ”ett” lån oberoende av hur många sidor som kopieras. Om två kommuner delar bokbuss bör antalet lån på bussen delas mellan kommunerna i förhållande till hur stor procentuell andel av bokbusshållplatserna som ligger i respektive kommun. Lån som redovisats under ”övriga utlåningsställen” ingår även i denna fråga”.
Manuskript, artiklar, patent, konferenshandlingar, festskrifter, rapporter, musiktryck, noter Antal initiala lån av övriga tryckta eller handskrivna dokument som inte är böcker, tidningar eller tidskrifter. Alla initiala lån under kalenderåret, exklusive fjärrlån. Lån till både personer och institutioner ingår. Lån mellan utlåningsställen inom den egna biblioteksorganisationen ska inte medräknas. Lån till andra bibliotekssystem eller biblioteksorganisationer redovisas under fjärrlån. Medier som användarna tar del av på plats på biblioteket räknas under ”lån på plats”. Både initiala lån och omlån ingår i den totala beräkningen av antal lån. Vid beräkning av antal utlånade enheter ska samma definition av medieenhet användas som gäller vid beräkning av bestånd. Utlån mot betalning (uthyrning) räknas som utlån. Då personal på biblioteket kopierar sidor ur en bok eller en tidskrift, räknas det som ”ett” lån oberoende av hur många sidor som kopieras. Om två kommuner delar bokbuss bör antalet lån på bussen delas mellan kommunerna i förhållande till hur stor procentuell andel av bokbusshållplatserna som ligger i respektive kommun. Lån som redovisats under ”övriga utlåningsställen” ingår även i denna fråga”.
Interaktiva medier, CD-ROM, Tv-spel, interaktiva läromedel, konsolspel, dataspel Antal initiala lån av interaktiva datormedier som finns på fysisk bärare. Exempel på sådana kan vara kurser, PC-spel, konsolspel. Alla initiala lån under kalenderåret, exklusive fjärrlån. Lån till både personer och institutioner ingår. Lån mellan utlåningsställen inom den egna biblioteksorganisationen ska inte medräknas. Lån till andra bibliotekssystem eller biblioteksorganisationer redovisas under fjärrlån. Medier som användarna tar del av på plats på biblioteket räknas under ”lån på plats”. Både initiala lån och omlån ingår i den totala beräkningen av antal lån. Vid beräkning av antal utlånade enheter ska samma definition av medieenhet användas som gäller vid beräkning av bestånd. Utlån mot betalning (uthyrning) räknas som utlån. Då personal på biblioteket kopierar sidor ur en bok eller en tidskrift, räknas det som ”ett” lån oberoende av hur många sidor som kopieras. Om två kommuner delar bokbuss bör antalet lån på bussen delas mellan kommunerna i förhållande till hur stor procentuell andel av bokbusshållplatserna som ligger i respektive kommun. Lån som redovisats under ”övriga utlåningsställen” ingår även i denna fråga”.
Övriga medietyper som inte ingår i ovanstående kategorier Antal initiala lån av alla övriga mediekategorier som inte ingå i någon av de ovanstående mediekategorierna. Alla initiala lån under kalenderåret, exklusive fjärrlån. Lån till både personer och institutioner ingår. Lån mellan utlåningsställen inom den egna biblioteksorganisationen ska inte medräknas. Lån till andra bibliotekssystem eller biblioteksorganisationer redovisas under fjärrlån. Medier som användarna tar del av på plats på biblioteket räknas under ”lån på plats”. Både initiala lån och omlån ingår i den totala beräkningen av antal lån. Vid beräkning av antal utlånade enheter ska samma definition av medieenhet användas som gäller vid beräkning av bestånd. Utlån mot betalning (uthyrning) räknas som utlån. Då personal på biblioteket kopierar sidor ur en bok eller en tidskrift, räknas det som ”ett” lån oberoende av hur många sidor som kopieras. Om två kommuner delar bokbuss bör antalet lån på bussen delas mellan kommunerna i förhållande till hur stor procentuell andel av bokbusshållplatserna som ligger i respektive kommun. Lån som redovisats under ”övriga utlåningsställen” ingår även i denna fråga”.
Totalt antal initiala lån Totalt antal initiala lån under kalenderåret.  Som initialt lån räknas de lån som en enskild låntagare inlett låneperioden med. Antal initiala lån av ljudböcker. Alla initiala lån under kalenderåret, exklusive fjärrlån. Lån till både personer och institutioner ingår. Lån mellan utlåningsställen inom den egna biblioteksorganisationen ska inte medräknas. Lån till andra bibliotekssystem eller biblioteksorganisationer redovisas under fjärrlån. Medier som användarna tar del av på plats på biblioteket räknas under ”lån på plats”. Både initiala lån och omlån ingår i den totala beräkningen av antal lån. Vid beräkning av antal utlånade enheter ska samma definition av medieenhet användas som gäller vid beräkning av bestånd. Utlån mot betalning (uthyrning) räknas som utlån. Då personal på biblioteket kopierar sidor ur en bok eller en tidskrift, räknas det som ”ett” lån oberoende av hur många sidor som kopieras. Om två kommuner delar bokbuss bör antalet lån på bussen delas mellan kommunerna i förhållande till hur stor procentuell andel av bokbusshållplatserna som ligger i respektive kommun. Lån som redovisats under ”övriga utlåningsställen” ingår även i denna fråga”.
14b. Omlån. Hur många utlån av olika typer av fysiska medier (eller papperskopior) gjordes under kalenderåret? Ange uppgift dels för antal initiala lån och dels hur många lån som var omlån. Uppgift om utlån nedan rapporteras exkluderat antalet fjärrlån och läsesalslån.
Fysiska böcker med skriven text Antal omlån lån av böcker med skriven text på fysiskt medium. Alla omlån lån under kalenderåret, exklusive fjärrlån. Lån till både personer och institutioner ingår. Lån mellan utlåningsställen inom den egna biblioteksorganisationen ska inte medräknas. Lån till andra bibliotekssystem eller biblioteksorganisationer redovisas under fjärrlån. Medier som användarna tar del av på plats på biblioteket räknas under ”lån på plats”. Både initiala lån och omlån ingår i den totala beräkningen av antal lån. Vid beräkning av antal utlånade enheter ska samma definition av medieenhet användas som gäller vid beräkning av bestånd. Utlån mot betalning (uthyrning) räknas som utlån. Då personal på biblioteket kopierar sidor ur en bok eller en tidskrift, räknas det som ”ett” lån oberoende av hur många sidor som kopieras. Om två kommuner delar bokbuss bör antalet lån på bussen delas mellan kommunerna i förhållande till hur stor procentuell andel av bokbusshållplatserna som ligger i respektive kommun. Lån som redovisats under ”övriga utlåningsställen” ingår även i denna fråga”.
– varav kursböcker, studielitteratur, läromedel, skolböcker Uppgiften om antal kurslitteratur, läromedel, studielitteratur, skolböcker, är ”varav” övriga lämnade uppgifter om bokutlån. Uppgiften kan lämnas av skolbibliotek, gymnasiebibliotek och universitets- och högskolebibliotek.
Ljudböcker Antal omlån av ljudböcker på fysiskt medium. Alla omlån under kalenderåret, exklusive fjärrlån. Lån till både personer och institutioner ingår. Lån mellan utlåningsställen inom den egna biblioteksorganisationen ska inte medräknas. Lån till andra bibliotekssystem eller biblioteksorganisationer redovisas under fjärrlån. Medier som användarna tar del av på plats på biblioteket räknas under ”lån på plats”. Både initiala lån och omlån ingår i den totala beräkningen av antal lån. Vid beräkning av antal utlånade enheter ska samma definition av medieenhet användas som gäller vid beräkning av bestånd. Utlån mot betalning (uthyrning) räknas som utlån. Då personal på biblioteket kopierar sidor ur en bok eller en tidskrift, räknas det som ”ett” lån oberoende av hur många sidor som kopieras. Om två kommuner delar bokbuss bör antalet lån på bussen delas mellan kommunerna i förhållande till hur stor procentuell andel av bokbusshållplatserna som ligger i respektive kommun. Lån som redovisats under ”övriga utlåningsställen” ingår även i denna fråga”.
Talböcker, DAISY Antal omlån av talböcker på fysiskt medium i DAISY-format. Alla omlån under kalenderåret, exklusive fjärrlån. Lån till både personer och institutioner ingår. Lån mellan utlåningsställen inom den egna biblioteksorganisationen ska inte medräknas. Lån till andra bibliotekssystem eller biblioteksorganisationer redovisas under fjärrlån. Medier som användarna tar del av på plats på biblioteket räknas under ”lån på plats”. Både initiala lån och omlån ingår i den totala beräkningen av antal lån. Vid beräkning av antal utlånade enheter ska samma definition av medieenhet användas som gäller vid beräkning av bestånd. Utlån mot betalning (uthyrning) räknas som utlån. Då personal på biblioteket kopierar sidor ur en bok eller en tidskrift, räknas det som ”ett” lån oberoende av hur många sidor som kopieras. Om två kommuner delar bokbuss bör antalet lån på bussen delas mellan kommunerna i förhållande till hur stor procentuell andel av bokbusshållplatserna som ligger i respektive kommun. Lån som redovisats under ”övriga utlåningsställen” ingår även i denna fråga”.
Periodika, tidskrifter, seriella publikationer Antal omlån av periodika, tidskrifter och seriella publikationer på fysiskt medium. Alla omlån under kalenderåret, exklusive fjärrlån. Lån till både personer och institutioner ingår. Lån mellan utlåningsställen inom den egna biblioteksorganisationen ska inte medräknas. Lån till andra bibliotekssystem eller biblioteksorganisationer redovisas under fjärrlån. Medier som användarna tar del av på plats på biblioteket räknas under ”lån på plats”. Både initiala lån och omlån ingår i den totala beräkningen av antal lån. Vid beräkning av antal utlånade enheter ska samma definition av medieenhet användas som gäller vid beräkning av bestånd. Utlån mot betalning (uthyrning) räknas som utlån. Då personal på biblioteket kopierar sidor ur en bok eller en tidskrift, räknas det som ”ett” lån oberoende av hur många sidor som kopieras. Om två kommuner delar bokbuss bör antalet lån på bussen delas mellan kommunerna i förhållande till hur stor procentuell andel av bokbusshållplatserna som ligger i respektive kommun. Lån som redovisats under ”övriga utlåningsställen” ingår även i denna fråga”.
Tidningar, dagstidningar, veckotidningar, löpande titlar Antal omlån av tidningar, dagstidningar och veckotidningar på fysiskt medium. En tidning definieras som att de utkommer minst en gång i veckan. Alla omlån under kalenderåret, exklusive fjärrlån. Lån till både personer och institutioner ingår. Lån mellan utlåningsställen inom den egna biblioteksorganisationen ska inte medräknas. Lån till andra bibliotekssystem eller biblioteksorganisationer redovisas under fjärrlån. Medier som användarna tar del av på plats på biblioteket räknas under ”lån på plats”. Både initiala lån och omlån ingår i den totala beräkningen av antal lån. Vid beräkning av antal utlånade enheter ska samma definition av medieenhet användas som gäller vid beräkning av bestånd. Utlån mot betalning (uthyrning) räknas som utlån. Då personal på biblioteket kopierar sidor ur en bok eller en tidskrift, räknas det som ”ett” lån oberoende av hur många sidor som kopieras. Om två kommuner delar bokbuss bör antalet lån på bussen delas mellan kommunerna i förhållande till hur stor procentuell andel av bokbusshållplatserna som ligger i respektive kommun. Lån som redovisats under ”övriga utlåningsställen” ingår även i denna fråga”.
Musik Antal omlån av ljudbärande medier med musik på fysiskt medium.  Alla omlån under kalenderåret, exklusive fjärrlån. Lån till både personer och institutioner ingår. Lån mellan utlåningsställen inom den egna biblioteksorganisationen ska inte medräknas. Lån till andra bibliotekssystem eller biblioteksorganisationer redovisas under fjärrlån. Medier som användarna tar del av på plats på biblioteket räknas under ”lån på plats”. Både initiala lån och omlån ingår i den totala beräkningen av antal lån. Vid beräkning av antal utlånade enheter ska samma definition av medieenhet användas som gäller vid beräkning av bestånd. Utlån mot betalning (uthyrning) räknas som utlån. Då personal på biblioteket kopierar sidor ur en bok eller en tidskrift, räknas det som ”ett” lån oberoende av hur många sidor som kopieras. Om två kommuner delar bokbuss bör antalet lån på bussen delas mellan kommunerna i förhållande till hur stor procentuell andel av bokbusshållplatserna som ligger i respektive kommun. Lån som redovisats under ”övriga utlåningsställen” ingår även i denna fråga”.
Film, TV, radio Antal omlån av medier med film, TV- eller radioprogram eller andra inspelningar i rörlig bild eller ljud på fysiskt medium. Alla omlån under kalenderåret, exklusive fjärrlån. Lån till både personer och institutioner ingår. Lån mellan utlåningsställen inom den egna biblioteksorganisationen ska inte medräknas. Lån till andra bibliotekssystem eller biblioteksorganisationer redovisas under fjärrlån. Medier som användarna tar del av på plats på biblioteket räknas under ”lån på plats”. Både initiala lån och omlån ingår i den totala beräkningen av antal lån. Vid beräkning av antal utlånade enheter ska samma definition av medieenhet användas som gäller vid beräkning av bestånd. Utlån mot betalning (uthyrning) räknas som utlån. Då personal på biblioteket kopierar sidor ur en bok eller en tidskrift, räknas det som ”ett” lån oberoende av hur många sidor som kopieras. Om två kommuner delar bokbuss bör antalet lån på bussen delas mellan kommunerna i förhållande till hur stor procentuell andel av bokbusshållplatserna som ligger i respektive kommun. Lån som redovisats under ”övriga utlåningsställen” ingår även i denna fråga”.
Mikrografiska dokument, mikrofilm, mikrofiche Antal omlån av mikrografiska dokument. Alla omlån under kalenderåret, exklusive fjärrlån. Lån till både personer och institutioner ingår. Lån mellan utlåningsställen inom den egna biblioteksorganisationen ska inte medräknas. Lån till andra bibliotekssystem eller biblioteksorganisationer redovisas under fjärrlån. Medier som användarna tar del av på plats på biblioteket räknas under ”lån på plats”. Både initiala lån och omlån ingår i den totala beräkningen av antal lån. Vid beräkning av antal utlånade enheter ska samma definition av medieenhet användas som gäller vid beräkning av bestånd. Utlån mot betalning (uthyrning) räknas som utlån. Då personal på biblioteket kopierar sidor ur en bok eller en tidskrift, räknas det som ”ett” lån oberoende av hur många sidor som kopieras. Om två kommuner delar bokbuss bör antalet lån på bussen delas mellan kommunerna i förhållande till hur stor procentuell andel av bokbusshållplatserna som ligger i respektive kommun. Lån som redovisats under ”övriga utlåningsställen” ingår även i denna fråga”.
Bild, grafiska och kartografiska dokument, OH, presentationer, fotografier Antal omlån av fysiska medier där stillbild eller karta är det framträdande för innehållet på ett fysiskt medium. Alla omlån under kalenderåret, exklusive fjärrlån. Lån till både personer och institutioner ingår. Lån mellan utlåningsställen inom den egna biblioteksorganisationen ska inte medräknas. Lån till andra bibliotekssystem eller biblioteksorganisationer redovisas under fjärrlån. Medier som användarna tar del av på plats på biblioteket räknas under ”lån på plats”. Både initiala lån och omlån ingår i den totala beräkningen av antal lån. Vid beräkning av antal utlånade enheter ska samma definition av medieenhet användas som gäller vid beräkning av bestånd. Utlån mot betalning (uthyrning) räknas som utlån. Då personal på biblioteket kopierar sidor ur en bok eller en tidskrift, räknas det som ”ett” lån oberoende av hur många sidor som kopieras. Om två kommuner delar bokbuss bör antalet lån på bussen delas mellan kommunerna i förhållande till hur stor procentuell andel av bokbusshållplatserna som ligger i respektive kommun. Lån som redovisats under ”övriga utlåningsställen” ingår även i denna fråga”.
Manuskript, artiklar, patent, konferenshandlingar, festskrifter, rapporter, musiktryck, noter Antal omlån av övriga tryckta eller handskrivna dokument som inte är böcker, tidningar eller tidskrifter. Alla omlån under kalenderåret, exklusive fjärrlån. Lån till både personer och institutioner ingår. Lån mellan utlåningsställen inom den egna biblioteksorganisationen ska inte medräknas. Lån till andra bibliotekssystem eller biblioteksorganisationer redovisas under fjärrlån. Medier som användarna tar del av på plats på biblioteket räknas under ”lån på plats”. Både initiala lån och omlån ingår i den totala beräkningen av antal lån. Vid beräkning av antal utlånade enheter ska samma definition av medieenhet användas som gäller vid beräkning av bestånd. Utlån mot betalning (uthyrning) räknas som utlån. Då personal på biblioteket kopierar sidor ur en bok eller en tidskrift, räknas det som ”ett” lån oberoende av hur många sidor som kopieras. Om två kommuner delar bokbuss bör antalet lån på bussen delas mellan kommunerna i förhållande till hur stor procentuell andel av bokbusshållplatserna som ligger i respektive kommun. Lån som redovisats under ”övriga utlåningsställen” ingår även i denna fråga”.
Interaktiva medier, CD-ROM, Tv-spel, interaktiva läromedel, konsolspel, dataspel Antal omlån av interaktiva datormedier som finns på fysisk bärare. Exempel på sådana kan vara kurser, PC-spel, konsolspel. Alla omlån under kalenderåret, exklusive fjärrlån. Lån till både personer och institutioner ingår. Lån mellan utlåningsställen inom den egna biblioteksorganisationen ska inte medräknas. Lån till andra bibliotekssystem eller biblioteksorganisationer redovisas under fjärrlån. Medier som användarna tar del av på plats på biblioteket räknas under ”lån på plats”. Både initiala lån och omlån ingår i den totala beräkningen av antal lån. Vid beräkning av antal utlånade enheter ska samma definition av medieenhet användas som gäller vid beräkning av bestånd. Utlån mot betalning (uthyrning) räknas som utlån. Då personal på biblioteket kopierar sidor ur en bok eller en tidskrift, räknas det som ”ett” lån oberoende av hur många sidor som kopieras. Om två kommuner delar bokbuss bör antalet lån på bussen delas mellan kommunerna i förhållande till hur stor procentuell andel av bokbusshållplatserna som ligger i respektive kommun. Lån som redovisats under ”övriga utlåningsställen” ingår även i denna fråga”.
Övriga medietyper som inte ingår i ovanstående kategorier Antal omlån av alla övriga mediekategorier som inte ingå i någon av de ovanstående fysiska mediekategorierna. Alla omlån under kalenderåret, exklusive fjärrlån. Lån till både personer och institutioner ingår. Lån mellan utlåningsställen inom den egna biblioteksorganisationen ska inte medräknas. Lån till andra bibliotekssystem eller biblioteksorganisationer redovisas under fjärrlån. Medier som användarna tar del av på plats på biblioteket räknas under ”lån på plats”. Både initiala lån och omlån ingår i den totala beräkningen av antal lån. Vid beräkning av antal utlånade enheter ska samma definition av medieenhet användas som gäller vid beräkning av bestånd. Utlån mot betalning (uthyrning) räknas som utlån. Då personal på biblioteket kopierar sidor ur en bok eller en tidskrift, räknas det som ”ett” lån oberoende av hur många sidor som kopieras. Om två kommuner delar bokbuss bör antalet lån på bussen delas mellan kommunerna i förhållande till hur stor procentuell andel av bokbusshållplatserna som ligger i respektive kommun. Lån som redovisats under ”övriga utlåningsställen” ingår även i denna fråga”.
Totalt antal omlån Totalt antal omlån under kalenderåret av fysiska medier.  Alla omlån under kalenderåret, exklusive fjärrlån. Lån till både personer och institutioner ingår. Lån mellan utlåningsställen inom den egna biblioteksorganisationen ska inte medräknas. Lån till andra bibliotekssystem eller biblioteksorganisationer redovisas under fjärrlån. Medier som användarna tar del av på plats på biblioteket räknas under ”lån på plats”. Både initiala lån och omlån ingår i den totala beräkningen av antal lån. Vid beräkning av antal utlånade enheter ska samma definition av medieenhet användas som gäller vid beräkning av bestånd. Utlån mot betalning (uthyrning) räknas som utlån. Då personal på biblioteket kopierar sidor ur en bok eller en tidskrift, räknas det som ”ett” lån oberoende av hur många sidor som kopieras. Om två kommuner delar bokbuss bör antalet lån på bussen delas mellan kommunerna i förhållande till hur stor procentuell andel av bokbusshållplatserna som ligger i respektive kommun. Lån som redovisats under ”övriga utlåningsställen” ingår även i denna fråga”.
14c. Totalt antal lån (initiala+omlån) Hur många utlån av olika typer av fysiska medier (eller papperskopior) gjordes under kalenderåret? Uppgift om utlån nedan rapporteras exkluderat antalet fjärrlån och läsesalslån.
Böcker med skriven text Totalt antal lån (initiala lån + omlån) av böcker med skriven text på fysiskt medium. Alla  lån under kalenderåret, exklusive fjärrlån. Lån till både personer och institutioner ingår. Lån mellan utlåningsställen inom den egna biblioteksorganisationen ska inte medräknas. Lån till andra bibliotekssystem eller biblioteksorganisationer redovisas under fjärrlån. Medier som användarna tar del av på plats på biblioteket räknas under ”lån på plats”. Både initiala lån och omlån ingår i den totala beräkningen av antal lån. Vid beräkning av antal utlånade enheter ska samma definition av medieenhet användas som gäller vid beräkning av bestånd. Utlån mot betalning (uthyrning) räknas som utlån. Då personal på biblioteket kopierar sidor ur en bok eller en tidskrift, räknas det som ”ett” lån oberoende av hur många sidor som kopieras. Om två kommuner delar bokbuss bör antalet lån på bussen delas mellan kommunerna i förhållande till hur stor procentuell andel av bokbusshållplatserna som ligger i respektive kommun. Lån som redovisats under ”övriga utlåningsställen” ingår även i denna fråga”.
– varav kursböcker, studielitteratur, läromedel, skolböcker Uppgiften om antal kurslitteratur, läromedel, studielitteratur, skolböcker, är ”varav” övriga lämnade uppgifter om bokutlån. Uppgiften kan lämnas av skolbibliotek, gymnasiebibliotek och universitets- och högskolebibliotek.
Ljudböcker Totalt antal lån (initiala lån + omlån)  av ljudböcker på fysiskt medium. Alla lån under kalenderåret, exklusive fjärrlån. Lån till både personer och institutioner ingår. Lån mellan utlåningsställen inom den egna biblioteksorganisationen ska inte medräknas. Lån till andra bibliotekssystem eller biblioteksorganisationer redovisas under fjärrlån. Medier som användarna tar del av på plats på biblioteket räknas under ”lån på plats”. Både initiala lån och omlån ingår i den totala beräkningen av antal lån. Vid beräkning av antal utlånade enheter ska samma definition av medieenhet användas som gäller vid beräkning av bestånd. Utlån mot betalning (uthyrning) räknas som utlån. Då personal på biblioteket kopierar sidor ur en bok eller en tidskrift, räknas det som ”ett” lån oberoende av hur många sidor som kopieras. Om två kommuner delar bokbuss bör antalet lån på bussen delas mellan kommunerna i förhållande till hur stor procentuell andel av bokbusshållplatserna som ligger i respektive kommun. Lån som redovisats under ”övriga utlåningsställen” ingår även i denna fråga”.
Talböcker, DAISY Totalt antal lån (initiala lån + omlån) av talböcker på fysiskt medium i DAISY-format. Alla lån under kalenderåret, exklusive fjärrlån. Lån till både personer och institutioner ingår. Lån mellan utlåningsställen inom den egna biblioteksorganisationen ska inte medräknas. Lån till andra bibliotekssystem eller biblioteksorganisationer redovisas under fjärrlån. Medier som användarna tar del av på plats på biblioteket räknas under ”lån på plats”. Både initiala lån och omlån ingår i den totala beräkningen av antal lån. Vid beräkning av antal utlånade enheter ska samma definition av medieenhet användas som gäller vid beräkning av bestånd. Utlån mot betalning (uthyrning) räknas som utlån. Då personal på biblioteket kopierar sidor ur en bok eller en tidskrift, räknas det som ”ett” lån oberoende av hur många sidor som kopieras. Om två kommuner delar bokbuss bör antalet lån på bussen delas mellan kommunerna i förhållande till hur stor procentuell andel av bokbusshållplatserna som ligger i respektive kommun. Lån som redovisats under ”övriga utlåningsställen” ingår även i denna fråga”.
Tidskrifter, periodika, seriella publikationer Totalt antal lån (initiala lån + omlån)  av periodika, tidskrifter och seriella publikationer på fysiskt medium. Alla lån under kalenderåret, exklusive fjärrlån. Lån till både personer och institutioner ingår. Lån mellan utlåningsställen inom den egna biblioteksorganisationen ska inte medräknas. Lån till andra bibliotekssystem eller biblioteksorganisationer redovisas under fjärrlån. Medier som användarna tar del av på plats på biblioteket räknas under ”lån på plats”. Både initiala lån och omlån ingår i den totala beräkningen av antal lån. Vid beräkning av antal utlånade enheter ska samma definition av medieenhet användas som gäller vid beräkning av bestånd. Utlån mot betalning (uthyrning) räknas som utlån. Då personal på biblioteket kopierar sidor ur en bok eller en tidskrift, räknas det som ”ett” lån oberoende av hur många sidor som kopieras. Om två kommuner delar bokbuss bör antalet lån på bussen delas mellan kommunerna i förhållande till hur stor procentuell andel av bokbusshållplatserna som ligger i respektive kommun. Lån som redovisats under ”övriga utlåningsställen” ingår även i denna fråga”.
Tidningar, dagstidningar, veckotidningar Totalt antal lån (initiala lån + omlån)  av tidningar, dagstidningar och veckotidningar på fysiskt medium. En tidning definieras som att de utkommer minst en gång i veckan. Alla lån under kalenderåret, exklusive fjärrlån. Lån till både personer och institutioner ingår. Lån mellan utlåningsställen inom den egna biblioteksorganisationen ska inte medräknas. Lån till andra bibliotekssystem eller biblioteksorganisationer redovisas under fjärrlån. Medier som användarna tar del av på plats på biblioteket räknas under ”lån på plats”. Både initiala lån och omlån ingår i den totala beräkningen av antal lån. Vid beräkning av antal utlånade enheter ska samma definition av medieenhet användas som gäller vid beräkning av bestånd. Utlån mot betalning (uthyrning) räknas som utlån. Då personal på biblioteket kopierar sidor ur en bok eller en tidskrift, räknas det som ”ett” lån oberoende av hur många sidor som kopieras. Om två kommuner delar bokbuss bör antalet lån på bussen delas mellan kommunerna i förhållande till hur stor procentuell andel av bokbusshållplatserna som ligger i respektive kommun. Lån som redovisats under ”övriga utlåningsställen” ingår även i denna fråga”.
Musik Totalt antal lån (initiala lån + omlån)  av ljudbärande medier med musik på fysiskt medium.  Alla lån under kalenderåret, exklusive fjärrlån. Lån till både personer och institutioner ingår. Lån mellan utlåningsställen inom den egna biblioteksorganisationen ska inte medräknas. Lån till andra bibliotekssystem eller biblioteksorganisationer redovisas under fjärrlån. Medier som användarna tar del av på plats på biblioteket räknas under ”lån på plats”. Både initiala lån och omlån ingår i den totala beräkningen av antal lån. Vid beräkning av antal utlånade enheter ska samma definition av medieenhet användas som gäller vid beräkning av bestånd. Utlån mot betalning (uthyrning) räknas som utlån. Då personal på biblioteket kopierar sidor ur en bok eller en tidskrift, räknas det som ”ett” lån oberoende av hur många sidor som kopieras. Om två kommuner delar bokbuss bör antalet lån på bussen delas mellan kommunerna i förhållande till hur stor procentuell andel av bokbusshållplatserna som ligger i respektive kommun. Lån som redovisats under ”övriga utlåningsställen” ingår även i denna fråga”.
Film, TV, radio Totalt antal lån (initiala lån + omlån)  av medier med film, TV- eller radioprogram eller andra inspelningar i rörlig bild eller ljud på fysiskt medium. Alla lån under kalenderåret, exklusive fjärrlån. Lån till både personer och institutioner ingår. Lån mellan utlåningsställen inom den egna biblioteksorganisationen ska inte medräknas. Lån till andra bibliotekssystem eller biblioteksorganisationer redovisas under fjärrlån. Medier som användarna tar del av på plats på biblioteket räknas under ”lån på plats”. Både initiala lån och omlån ingår i den totala beräkningen av antal lån. Vid beräkning av antal utlånade enheter ska samma definition av medieenhet användas som gäller vid beräkning av bestånd. Utlån mot betalning (uthyrning) räknas som utlån. Då personal på biblioteket kopierar sidor ur en bok eller en tidskrift, räknas det som ”ett” lån oberoende av hur många sidor som kopieras. Om två kommuner delar bokbuss bör antalet lån på bussen delas mellan kommunerna i förhållande till hur stor procentuell andel av bokbusshållplatserna som ligger i respektive kommun. Lån som redovisats under ”övriga utlåningsställen” ingår även i denna fråga”.
Mikrografiska dokument, mikrofilm, mikrofiche Totalt antal lån (initiala lån + omlån)  av mikrografiska dokument. Alla lån under kalenderåret, exklusive fjärrlån. Lån till både personer och institutioner ingår. Lån mellan utlåningsställen inom den egna biblioteksorganisationen ska inte medräknas. Lån till andra bibliotekssystem eller biblioteksorganisationer redovisas under fjärrlån. Medier som användarna tar del av på plats på biblioteket räknas under ”lån på plats”. Både initiala lån och omlån ingår i den totala beräkningen av antal lån. Vid beräkning av antal utlånade enheter ska samma definition av medieenhet användas som gäller vid beräkning av bestånd. Utlån mot betalning (uthyrning) räknas som utlån. Då personal på biblioteket kopierar sidor ur en bok eller en tidskrift, räknas det som ”ett” lån oberoende av hur många sidor som kopieras. Om två kommuner delar bokbuss bör antalet lån på bussen delas mellan kommunerna i förhållande till hur stor procentuell andel av bokbusshållplatserna som ligger i respektive kommun. Lån som redovisats under ”övriga utlåningsställen” ingår även i denna fråga”.
Bild, grafiska och kartografiska dokument, OH, presentationer, fotografier Totalt antal lån (initiala lån + omlån)  av fysiska medier där stillbild eller karta är det framträdande för innehållet på ett fysiskt medium. Alla lån under kalenderåret, exklusive fjärrlån. Lån till både personer och institutioner ingår. Lån mellan utlåningsställen inom den egna biblioteksorganisationen ska inte medräknas. Lån till andra bibliotekssystem eller biblioteksorganisationer redovisas under fjärrlån. Medier som användarna tar del av på plats på biblioteket räknas under ”lån på plats”. Både initiala lån och omlån ingår i den totala beräkningen av antal lån. Vid beräkning av antal utlånade enheter ska samma definition av medieenhet användas som gäller vid beräkning av bestånd. Utlån mot betalning (uthyrning) räknas som utlån. Då personal på biblioteket kopierar sidor ur en bok eller en tidskrift, räknas det som ”ett” lån oberoende av hur många sidor som kopieras. Om två kommuner delar bokbuss bör antalet lån på bussen delas mellan kommunerna i förhållande till hur stor procentuell andel av bokbusshållplatserna som ligger i respektive kommun. Lån som redovisats under ”övriga utlåningsställen” ingår även i denna fråga”.
Manuskript, artiklar, patent, konferenshandlingar, musiktryck, noter Totalt antal lån (initiala lån + omlån)  av övriga tryckta eller handskrivna dokument som inte är böcker, tidningar eller tidskrifter. Alla lån under kalenderåret, exklusive fjärrlån. Lån till både personer och institutioner ingår. Lån mellan utlåningsställen inom den egna biblioteksorganisationen ska inte medräknas. Lån till andra bibliotekssystem eller biblioteksorganisationer redovisas under fjärrlån. Medier som användarna tar del av på plats på biblioteket räknas under ”lån på plats”. Både initiala lån och omlån ingår i den totala beräkningen av antal lån. Vid beräkning av antal utlånade enheter ska samma definition av medieenhet användas som gäller vid beräkning av bestånd. Utlån mot betalning (uthyrning) räknas som utlån. Då personal på biblioteket kopierar sidor ur en bok eller en tidskrift, räknas det som ”ett” lån oberoende av hur många sidor som kopieras. Om två kommuner delar bokbuss bör antalet lån på bussen delas mellan kommunerna i förhållande till hur stor procentuell andel av bokbusshållplatserna som ligger i respektive kommun. Lån som redovisats under ”övriga utlåningsställen” ingår även i denna fråga”.
Interaktiva medier, CD-ROM, Tv-spel, interaktiva läromedel, konsolspel, dataspel Totalt antal lån (initiala lån + omlån)  av interaktiva datormedier som finns på fysisk bärare. Exempel på sådana kan vara kurser, PC-spel, konsolspel. Alla lån under kalenderåret, exklusive fjärrlån. Lån till både personer och institutioner ingår. Lån mellan utlåningsställen inom den egna biblioteksorganisationen ska inte medräknas. Lån till andra bibliotekssystem eller biblioteksorganisationer redovisas under fjärrlån. Medier som användarna tar del av på plats på biblioteket räknas under ”lån på plats”. Både initiala lån och omlån ingår i den totala beräkningen av antal lån. Vid beräkning av antal utlånade enheter ska samma definition av medieenhet användas som gäller vid beräkning av bestånd. Utlån mot betalning (uthyrning) räknas som utlån. Då personal på biblioteket kopierar sidor ur en bok eller en tidskrift, räknas det som ”ett” lån oberoende av hur många sidor som kopieras. Om två kommuner delar bokbuss bör antalet lån på bussen delas mellan kommunerna i förhållande till hur stor procentuell andel av bokbusshållplatserna som ligger i respektive kommun. Lån som redovisats under ”övriga utlåningsställen” ingår även i denna fråga”.
Övriga medietyper som inte ingår i ovanstående kategorier Totalt antal lån (initiala lån + omlån) av alla övriga mediekategorier som inte ingå i någon av de ovanstående fysiska mediekategorierna. Alla lån under kalenderåret, exklusive fjärrlån. Lån till både personer och institutioner ingår. Lån mellan utlåningsställen inom den egna biblioteksorganisationen ska inte medräknas. Lån till andra bibliotekssystem eller biblioteksorganisationer redovisas under fjärrlån. Medier som användarna tar del av på plats på biblioteket räknas under ”lån på plats”. Både initiala lån och omlån ingår i den totala beräkningen av antal lån. Vid beräkning av antal utlånade enheter ska samma definition av medieenhet användas som gäller vid beräkning av bestånd. Utlån mot betalning (uthyrning) räknas som utlån. Då personal på biblioteket kopierar sidor ur en bok eller en tidskrift, räknas det som ”ett” lån oberoende av hur många sidor som kopieras. Om två kommuner delar bokbuss bör antalet lån på bussen delas mellan kommunerna i förhållande till hur stor procentuell andel av bokbusshållplatserna som ligger i respektive kommun. Lån som redovisats under ”övriga utlåningsställen” ingår även i denna fråga”.
Totalt antal utlån intitala och omlån Totalt antal lån (initiala lån + omlån) av alla fysiska mediekategorier. Alla lån under kalenderåret, exklusive fjärrlån. Lån till både personer och institutioner ingår. Lån mellan utlåningsställen inom den egna biblioteksorganisationen ska inte medräknas. Lån till andra bibliotekssystem eller biblioteksorganisationer redovisas under fjärrlån. Medier som användarna tar del av på plats på biblioteket räknas under ”lån på plats”. Både initiala lån och omlån ingår i den totala beräkningen av antal lån. Vid beräkning av antal utlånade enheter ska samma definition av medieenhet användas som gäller vid beräkning av bestånd. Utlån mot betalning (uthyrning) räknas som utlån. Då personal på biblioteket kopierar sidor ur en bok eller en tidskrift, räknas det som ”ett” lån oberoende av hur många sidor som kopieras. Om två kommuner delar bokbuss bör antalet lån på bussen delas mellan kommunerna i förhållande till hur stor procentuell andel av bokbusshållplatserna som ligger i respektive kommun. Lån som redovisats under ”övriga utlåningsställen” ingår även i denna fråga”.
15. Uppge hur många läsesalslån som gjordes, enligt stickprov? Uppgiften behöver inte besvaras under kalenderår 2015 av de bibliotek som inte haft tillgång till stickprovsinstruktioner.
Läsesalslån vårmätning Instruktioner om mätning av läsning på plats finns i separeta dokument på http://
Läsesalslån höstmätning Instruktioner om mätning av läsning på plats finns i separeta dokument på http://
16. Hur många fjärrlån gjordes under kalenderåret? Räkna inte de fjärrlån som är omlån. Fjärrlån inkluderar fysiska medier, fotokopior, mikroform, skannade dokument och utskrifter samt elektroniskt överförda dokument.
Fjärrutlån inom Sverige In- och utlån från och till biblioteksorganisationen (för folkbibliotek: egna kommunen) räknas som fjärrlån. Integrerade skolbibliotek räknas som folkbibliotek. Uppgiften avser endast effektuerade lån. Omlån som begärts av låntagare räknas ej. Rapporterna om fjärrlån i Libris skapas natten till den 28:e i månaden efter den rapporterade månaden http://www.kb.se/libris/statistik/.
Fjärrinlån inom Sverige In- och utlån från och till biblioteksorganisationen (för folkbibliotek: egna kommunen) räknas som fjärrlån. Integrerade skolbibliotek räknas som folkbibliotek. Uppgiften avser endast effektuerade lån. Omlån som begärts av låntagare räknas ej. Rapporterna om fjärrlån i Libris skapas natten till den 28:e i månaden efter den rapporterade månaden http://www.kb.se/libris/statistik/.
Totalt antal fjärrlån inom Sverige In- och utlån från och till biblioteksorganisationen (för folkbibliotek: egna kommunen) räknas som fjärrlån. Integrerade skolbibliotek räknas som folkbibliotek. Uppgiften avser endast effektuerade lån. Omlån som begärts av låntagare räknas ej. Rapporterna om fjärrlån i Libris skapas natten till den 28:e i månaden efter den rapporterade månaden http://www.kb.se/libris/statistik/.
Fjärrutlån utanför Sverige In- och utlån från och till biblioteksorganisationen (för folkbibliotek: egna kommunen) räknas som fjärrlån. Integrerade skolbibliotek räknas som folkbibliotek. Uppgiften avser endast effektuerade lån. Omlån som begärts av låntagare räknas ej. Rapporterna om fjärrlån i Libris skapas natten till den 28:e i månaden efter den rapporterade månaden http://www.kb.se/libris/statistik/.
Fjärrinlån utanför Sverige In- och utlån från och till biblioteksorganisationen (för folkbibliotek: egna kommunen) räknas som fjärrlån. Integrerade skolbibliotek räknas som folkbibliotek. Uppgiften avser endast effektuerade lån. Omlån som begärts av låntagare räknas ej. Rapporterna om fjärrlån i Libris skapas natten till den 28:e i månaden efter den rapporterade månaden http://www.kb.se/libris/statistik/.
Totalt antal fjärrlån utanför Sverige In- och utlån från och till biblioteksorganisationen (för folkbibliotek: egna kommunen) räknas som fjärrlån. Integrerade skolbibliotek räknas som folkbibliotek. Uppgiften avser endast effektuerade lån. Omlån som begärts av låntagare räknas ej. Rapporterna om fjärrlån i Libris skapas natten till den 28:e i månaden efter den rapporterade månaden http://www.kb.se/libris/statistik/.
Totalt antal fjärrutlån In- och utlån från och till biblioteksorganisationen (för folkbibliotek: egna kommunen) räknas som fjärrlån. Integrerade skolbibliotek räknas som folkbibliotek. Uppgiften avser endast effektuerade lån. Omlån som begärts av låntagare räknas ej. Rapporterna om fjärrlån i Libris skapas natten till den 28:e i månaden efter den rapporterade månaden http://www.kb.se/libris/statistik/.
Totalt antal fjärrinlån In- och utlån från och till biblioteksorganisationen (för folkbibliotek: egna kommunen) räknas som fjärrlån. Integrerade skolbibliotek räknas som folkbibliotek. Uppgiften avser endast effektuerade lån. Omlån som begärts av låntagare räknas ej. Rapporterna om fjärrlån i Libris skapas natten till den 28:e i månaden efter den rapporterade månaden http://www.kb.se/libris/statistik/.
Totalt antal fjärrlån In- och utlån från och till biblioteksorganisationen (för folkbibliotek: egna kommunen) räknas som fjärrlån. Integrerade skolbibliotek räknas som folkbibliotek. Uppgiften avser endast effektuerade lån. Omlån som begärts av låntagare räknas ej. Rapporterna om fjärrlån i Libris skapas natten till den 28:e i månaden efter den rapporterade månaden http://www.kb.se/libris/statistik/.
17a. Sökningar. Hur omfattande var användningen av den elektroniska delen av samlingen under kalenderåret?
Licensierade böcker, monografier, inklusive ljudbok och talbok Länk till indelningslista
Licensierad tidskrifter, seriella publikationer och periodika Länk till indelningslista
Licensierad tidningar Länk till indelningslista
Licensierade bibliografiska databaser Länk till indelningslista
Licensierade fakta- och nyhetsdatabaser, inklusive uppslagsverk och numeriska databaser Länk till indelningslista
Licensierade kartografiska- och bilddatabaser Länk till indelningslista
Licensierade databaser med film, TV och interaktiva kurser Länk till indelningslista
Licensierade databaser med musik Länk till indelningslista
Bibliotekets egen publikationsdatabas och egendigitaliserade samlingar Länk till indelningslista
Totalt antal sökningar i licensierade databaser
17b. Nedladdningar. Hur omfattande var användningen av den elektroniska delen av samlingen under kalenderåret?
Licensierade böcker, monografier, inklusive ljudbok och talbok Länk till föreslagen indelningslista
Licensierad tidskrifter, seriella publikationer och periodika Länk till föreslagen indelningslista
Licensierad tidningar Länk till föreslagen indelningslista
Licensierade bibliografiska databaser Länk till föreslagen indelningslista
Licensierade fakta- och nyhetsdatabaser, inklusive uppslagsverk och numeriska databaser Länk till föreslagen indelningslista
Licensierade kartografiska- och bilddatabaser Länk till föreslagen indelningslista
Licensierade databaser med film, TV och interaktiva kurser Länk till föreslagen indelningslista
Licensierade databaser med musik Länk till föreslagen indelningslista
Bibliotekets egen publikationsdatabas och egendigitaliserade samlingar Länk till föreslagen indelningslista
Totalt antal nedladdningar från licensierade databaser  Länk till föreslagen indelningslista
17c. Nedladdade sektioner. Hur omfattande var användningen av den elektroniska delen av samlingen under kalenderåret?
Licensierade böcker, monografier, inklusive ljudbok och talbok Länk till föreslagen indelningslista
Totalt antal nedladdade sektioner från licensierade böcker, monografier, inklusive ljudbok och talbok Länk till föreslagen indelningslista
18. Hur många besök hade biblioteket (biblioteken) under kalenderåret?
Antal fysiska besök på bibliotekets bemannade serviceställen Antal fysiska besök på bibliotekets bemannade serviceställen. Om ni inte har automatiserade besöksräknare kan ni räkna alla besök som ni har vid de 12 tillfällen per år som Besöksräkningsinstruktionen anger. Den internationella standarden anger att personalens passeringar bör borträknas om detta är rimligt/möjligt att göra.
Antal virtuella besök på externa webbsidan (startsidan, indexsidan) Antal besök på bibliotekets ingångssida på webben. Sådana sidor kalls också ofta för startsida, ingångssida eller indexssida. Om ni använder Google Analytics för att möta webbtrafiken kallas detta för ”pageviews”. Folkbibliotek mäter webbsidan som kommer upp när man trycker på ”Bibliotek” på kommunens webbplats.
Antal unika IP-nummer som besökt bibliotekets webbplats under kalenderåret Antal unika IP-nummer som besökt bibliotekets webbplats under kalenderåret. Här avses antalet unika besökare, inte antalet besök. Om ni använder Google Analytics för att mäta webbtrafiken kallas detta för ”uniques IP count” om ni gjort specialinställning. Om ni inte gjort specialinställning får ni upp ”users” som bygger på flera mätvärden. Här avses antal unika IP-nummer.
Antal sökningar i bibliotekets OPAC En sökning representerar i detta sammanhang en unik intellektuell fråga i en databas eller OPAC och registreras varje gång en sökfråga skickas till servern. En felstavad eller felaktigt formulerad fråga registreras även om den inte kan definieras som en unik fråga. I praktiken kan biblioteken dock inte särskilja dessa frågor från andra sökningar.För externa resurser som förvärvats t.ex. genom licensavtal, kan uppgift om antalet sökningar i regel erhållas från databasleverantören. För databaser som innehåller flera mindre databaser bör information erhållas för varje databas som ingår. För OPAC fås uppgifter om antalet sökningar från systemets statistikmodul. Användningen av databaser som finns på fysiska enheter som CD-ROM och disketter för utlån, eller tillgänglig på en användarstation, räknas inte med. I den mån databaserna lånas ut, exempelvis som läsesalslån, hänförs användningen till rubriken utlån.
Antal sökningar i bibliotekets Discoverysystem Om biblioteket använder s.k. Discoverysystem istället för OPAC anges antalet besök i Discoverysystemet istället. En sökning representerar i detta sammanhang en unik intellektuell fråga och registreras varje gång en sökfråga skickas till servern. En felstavad eller felaktigt formulerad fråga registreras även om den inte kan definieras som en unik fråga. I praktiken kan biblioteken dock inte särskilja dessa frågor från andra sökningar. Frågan är inte tvingande
19. Hur många aktiva låntagare hade biblioteket (biblioteken) under kalenderåret?
Antal aktiva låntagare som är kvinnor, näst sista siffran i personnumret är jämn siffra En aktiv låntagare är registrerad användare som lånat minst ett lån under kalenderåret. Räkna antalet kvinnor som är aktiva låntagare. Uppgiften kan fås genom att kontrollera att näst sista siffran i personnumret är en jämn siffra.
Antal aktiva låntagare som är män, näst sista siffran i personnumret är ojämn siffra En aktiv låntagare är registrerad användare som lånat minst ett lån under kalenderåret. Räkna antalet män som är aktiva låntagare. Uppgiften kan fås genom att kontrollera att näst sista siffran i personnumret är en udda siffra.
Antal aktiva låntagare som är institutionslåntagare eller personer som saknar uppgift om personnummer En aktiv låntagare är registrerad användare som lånat minst ett lån under kalenderåret. I det här fältet räknar du antal aktiva låntagare som gör insitutionslån (organisationer) och/eller aktiva låntagare som saknar uppgift om personnummer.
Totalt antal aktiva låntagare (minst en transaktion under kalenderåret) Totalt antal aktiva låntagare under kalenderåret, män, kvinnor och insitutioner. En aktiv låntagare är registrerad användare som lånat minst ett lån under kalenderåret.
varav ovan antal aktiva låntagare som är under 18 årAntal aktiva låntagare som är under 18 år Varav de totala antalet aktiva låntagare som redovisats ovan som är 0-17 år. En aktiv låntagare är registrerad användare som lånat minst ett lån under kalenderåret.
20. Vilka resurser hade biblioteket (biblioteken) tillgång till 31 december?
Totalt antal publika datorer totalt sett i bibliotekslokalerna Hit räknas alla datorer (terminaler) som är tillgängliga för bibliotekets besökare och som används för exempelvis sökningar i databaser och i bibliotekskataloger (bibliotekets egna och andras, lokala och i nätverk). Även s.k. tunna klienter ingår. Datorer i datorrum etc. räknas med om de ingår i bibliotekets service. Uttag eller trådlöst nätverk för besökares medhavda datorer redovisas inte här.
Antal publika datorer som endast är avsedda för sökning i bibliotekssystemkatalogen
Antal läsplattor, e-bokläsare eller tablets till utlåning Antal mobila tekniska enheter som biblioteket har för bruk på plats eller utlån till användarna för att kunna ta del av e-medier. Även kontroller till datorkonsoler kan räknas in. Endast fungerande, för användarna tillgängliga enheter 31 december räknas.
Antal elever med tillgång till ”en-till-en lösning”, dator genom skolans/bibliotekets försorg Frågan behöver bara besvaras av skolbibliotek. Övriga kan uppge ”Värde okänt” eller 0 om de känns relevant. Med en-till-enlösning avses att eleverna får tillgång till en personlig bärbar dator/tablet/platta för att använda i skolarbetet. Datorn kan också användas för informationssökning på internet och i bibliotekets databaser. Datorer utan internetuppkopplingsmöjligheter räknas inte.
Antal sociala medier (unika adresser) som biblioteket tillhandahåller information på Antal sociala medier som biblioteket använder för att kanalisera information till sina användare. Om biblioteket använder flera i adresser i ett och samma socialt medie för att rikta informationen till olika målgrupper räknas dessa som flera. Exempel på sociala medier är Twitter och Facebook samt bloggverktyg och möjlighet till inlägg/frågor direkt visas på bibliotekets webbsida.
Antal Wifi, trådlösa nät för internet som är möjliga att tillgå Antal olika för användarna öppna wifinät som kan användas i biblioteket. Med eller utan lösenord som finns tillgängliga i biblioteket. Det kan även vara andra organisationer eller företags öppna nät som man kan nå. Skriv 0 om biblioteket inte har något Wifi-nät.
Antal sittplatser totalt, inklusive studieplatser Totalt antal sittplatser inklusive sittplatser vid skriv- och läsyta. Även ”sittpuffar” och stolar för barn räknas. Räkna inte sådana fasta ytor som kan användas som sittplats men som inte konstruerats för ändamålet, t.ex. fönstermygar och trappor.
Antal studieplatser Totalt antal sittplatser vid skriv- och läsyta. Även stol med påhängande skrivplatta räknas här. Sittplatser i grupprum med bord räknas. Skrivplatser i föreläsningssalar räknas inte om de inte alltid är öppna för användarna.
Antal kvadratmeter som är öppna för användarna Antal kvadratmeter biblioteksyta som är öppna för användarna, inklusive mötesrum, utställningsområden etc. Trapphus borträknas.
Antal kvadratmeter som inte är öppna för användarna Antal kvadratmeter biblioteksyta som inte är öppna för användarna, t.ex. magasin och personalens lokaler.
21. Hur mycket hade biblioteket (biblioteken) öppet under kalenderåret?
Biblioteket med längst öppetthållande antal dagar per år Antal öppettimmar på det biblioteksservicesställe som ingår i enkäten och som har högst antal öppettimmar
Biblioteket med längst öppetthållande antal öppetdagar med med reducerad service
Biblioteket med längst öppetthållande antal timmar per vecka Om öppettiderna varierar över året (t.ex. sommartider) ska den period med längst öppetthållande räknas.
Biblioteket med längst öppetthållande med reducerad service antal timmar per vecka Om öppettiderna varierar över året (t.ex. sommartider) ska den period med längst öppetthållande räknas.
Biblioteket med längst öppetthållande meröppet timmar per vecka Om öppettiderna varierar över året (t.ex. sommartider) ska den period med längst öppetthållande räknas. Meröppet innebär att biblioteket är tillgängligt för besökare även under vissa obemannade öppettider.
Biblioteket med längst öppetthållande helg och kvällsöppet Om öppettiderna varierar över året (t.ex. sommartider) ska den period med längst öppetthållande räknas.
Summan av de andra bemannade servicesställen har antal dagar öppet per år
Summan av de andra bemannade servicesställen har antal öppetdagar med reducerad service eller för särskilda målgrupper
Summan av de andra bemannade servicesställen har öppet per vecka, antal timmar Om öppettiderna varierar över året (t.ex. sommartider) ska den period med längst öppetthållande räknas.
Summan av de andra bemannade servicesställen har antal öppettimmar per vecka med reducerad service eller för särskilda målgrupper Om öppettiderna varierar över året (t.ex. sommartider) ska den period med längst öppetthållande räknas.
Summan av de andra bemannade servicesställen har antal timmar per vecka meröppet Om öppettiderna varierar över året (t.ex. sommartider) ska den period med längst öppetthållande räknas. Meröppet innebär att biblioteken är tillgängligt för besökare även under vissa obemannade öppettider.
Summan av de andra bemannade servicesställen har antal öppettimmar efter kl. 18 eller på lö–sö Om öppettiderna varierar över året (t.ex. sommartider) ska den period med längst öppetthållande räknas.
22. Här ställer vi en rad frågor om referensfrågor, biblioteksundervisning och indexeringar. Uppgifterna behöver inte besvaras av de bibliotek som inte haft tillgång till stickprovsinstruktioner.
Antal referensfrågor enligt stickprov totalt sett Länk till blankett för referensfrågor 2015Referensfråga är en informationskontakt mellan en användare och bibliotekets personal. Kontakten involverar personalens kunskap och användning av en eller flera informationskällor (t.ex. tryckta källor, databaser, bibliotekskataloger). Instruktioner eller rekommendationer om hur man använder informationskällor räknas också hit. Referensfrågan kan ställas personligen, exempelvis över disk eller i samband med sökverkstäder (dock inte frågor som ställs vid undervisningstillfällen). Referensfrågor kan också ställas via telefon, reguljär post, fax, e-post eller andra digitala media. Det är viktigt att man inte räknar med hänvisningsfrågor eller administrativa frågor som lokalisering, öppettider eller hur man använder bibliotekets utrustning (t.ex. kopieringsmaskiner och datorer). Frågor som gäller lokalisering av material som redan blivit bibliografiskt belagt, räknas inte heller som en referensfråga. Frågor som kommer på elektronisk väg, exempelvis med e-post, via bibliotekets webbplats, IRC eller ICQ, räknas in i det totala antalet referensfrågor, men redovisas även separat. För att få fram det totala antalet referensfrågor under ett år används stickprov enligt anvisningar. Under två separata normalveckor räknas antalet referensfrågor, varefter siffrorna extrapoleras för att gälla 12 månader. De veckor som undersöks väljs ut av det enskilda biblioteket med hänsyn till den lokala situationen. Undersökningsveckorna bör inte förläggas i anslutning till t.ex. större helger, terminsstart eller till andra tidpunkter då yttre omständigheter kan påverka resultatet i väsentlig omfattning.
Antal referensfrågor inkomna på elektronisk väg Referensfråga är en informationskontakt mellan en användare och bibliotekets personal. Kontakten involverar personalens kunskap och användning av en eller flera informationskällor (t.ex. tryckta källor, databaser, bibliotekskataloger). Instruktioner eller rekommendationer om hur man använder informationskällor räknas också hit. Referensfrågan kan ställas personligen, exempelvis över disk eller i samband med sökverkstäder (dock inte frågor som ställs vid undervisningstillfällen). Referensfrågor kan också ställas via telefon, reguljär post, fax, e-post eller andra digitala media. Det är viktigt att man inte räknar med hänvisningsfrågor eller administrativa frågor som lokalisering, öppettider eller hur man använder bibliotekets utrustning (t.ex. kopieringsmaskiner och datorer). Frågor som gäller lokalisering av material som redan blivit bibliografiskt belagt, räknas inte heller som en referensfråga. Frågor som kommer på elektronisk väg, exempelvis med e-post, via bibliotekets webbplats, IRC eller ICQ, räknas in i det totala antalet referensfrågor, men redovisas även separat. För att få fram det totala antalet referensfrågor under ett år används stickprov enligt anvisningar. Under två separata normalveckor räknas antalet referensfrågor, varefter siffrorna extrapoleras för att gälla 12 månader. De veckor som undersöks väljs ut av det enskilda biblioteket med hänsyn till den lokala situationen. Undersökningsveckorna bör inte förläggas i anslutning till t.ex. större helger, terminsstart eller till andra tidpunkter då yttre omständigheter kan påverka resultatet i väsentlig omfattning.
Antal biblioteksanställda som arbetade med organiserad undervisning under kalenderåret Undervisning i hur man söker, värderar och refererar till information och/eller använder biblioteket och dess tjänster. Rundvandringar som främst syftar till att lära användarna hitta i bibliotekets lokaler, räknas inte. Antalet lektionstimmar ska räknas, inte antalet lärartimmar. Siffran ska alltså inte dubbleras om två lärare undervisar vid ett undervisningstillfälle. I denna statistik avser en timme 60 minuter.
Antal timmar organiserad undervisning av biblioteksanställda Undervisning i hur man söker, värderar och refererar till information och/eller använder biblioteket och dess tjänster. Rundvandringar som främst syftar till att lära användarna hitta i bibliotekets lokaler, räknas inte. Antalet lektionstimmar ska räknas, inte antalet lärartimmar. Siffran ska alltså inte dubbleras om två lärare undervisar vid ett undervisningstillfälle. I denna statistik avser en timme 60 minuter.
Antal deltagare vid organiserad undervisning av biblioteksanställda Antalet deltagare räknas vid varje undervisningstillfälle oavsett hur många timmar undervisningen pågår. Deltagare är inte liktydigt med personer, eftersom en och samma person kan delta i flera undervisningstillfällen.
Antal digitala pedagogiska resurser för biblioteks- och söktjänster Digitala pedagogiska resurser är utbildningspaket tillgängliga från bibliotekets webbplats i hur man söker, värderar och refererar till information och/eller hur man använder biblioteket och dess tjänster. De pedagogiska resurserna ska vara skapade eller beställda av biblioteket. Studieguider som skapats i samarbete med exempelvis institutioner inom ramorganisationen, inkluderas. Enklare information av typen listor på vilka databaser eller andra elektroniska resurser som finns tillgängliga via biblioteket, räknas däremot inte. Länkar till pedagogiska resurser som är fritt tillgängliga på Internet räknas inte. En digital pedagogisk resurs är vanligtvis en del av bibliotekets webbplats och kan innehålla flera filer, html-sidor och grafiska element. Redovisningen sker i antal utbildningspaket (titlar) oavsett storleken på innehållet. Om en digital pedagogisk resurs översätts från ett språk till ett annat och båda versionerna görs tillgängliga räknas var och en av versionerna som en egen enhet.
Antal indexeringar för databaser och bibliografiska tjänster under kalenderåret som utförts av biblioteksanställda Antal poster som indexerats av biblioteket i databaser och andra informationstjänster: Antal poster som indexerats av biblioteket i databaser och andra informationstjänster. Indexeringar i lärosätets publiceringsdatabaser ska räknas med. Inkluderar även antal länkar till unika Internetkällor som biblioteket under året inkorporerat i databaser, söktjänster, länksamlingar och ämnesportaler. Även projektverksamhet ingår. Det är det egna bibliotekets arbetsinsats som ska redovisats oavsett om det är det egna biblioteket som står som värd för informationstjänsten eller inte. Bidragsposter till Libris eller annan beståndskatalog ingår inte. Här ingår inte poster i Diva som gjorts av studenter om inte bibliotekets personal lagt ned betydande tid på att rätta eventuella felinläggningar.
23a. Totalt antal. Hur många publika aktiviteter anordnades av de bibliotek som avses i ert svar under kalenderåret? Skriv 0 i de fält som inte är aktuella för ert bibliotek.
Aktiviteter i samarbete med BVC Totalt antal publika aktiviteter i denna kategori. Publika aktiviteter där bibliotekets personal i samarbete med barnavårdscentraler ger information eller läsfrämjande insatser
Berättar- eller sagostund Totalt antal publika aktiviteter i denna kategori. Publik aktivitet där högläsning för användarna ingår i aktiviteten
Bild-, tecknings-, målnings-, pyssel-, hantverks-, experimentverkstad/-kurs Totalt antal publika aktiviteter i denna kategori. Publika aktiviteter där skapandet av bild- eller hantverk är framträdande, till exempel pysselstund.
Bok- eller läsecirkel – sluten sammankomst med litterär anknytning Totalt antal publika aktiviteter i denna kategori. Publik aktivitet där diskussion kring särskilda böcker är framträdande i aktiviteten där deltagarna är föranmälda för att kunna delta.
Bok-, läs- eller korsordskafé – öppen sammankomst med litterär anknytning Totalt antal publika aktiviteter i denna kategori. Publik aktivitet där diskussion kring särskilda böcker är framträdande i aktiviteten där deltagarna inte är föranmälda för att kunna delta.
Biblioteksinformation/-visning för användare/grupper/elever/studerande Totalt antal publika aktiviteter i denna kategori. Publik aktivitet där bibliotekspersonalen visar hur biblioteket är upplagt och fungerar för enskilda användare eller grupper av användare
Bokvagnsronder Totalt antal publika aktiviteter i denna kategori. Aktivitet där bibliotekets personal uppsöker patienter, sjukhuspersonal eller studenter och har medier med sig på en bokvagn. En bokvagnsrond pågår från att bokvagnen utgår från biblioteket till att den återkommer.
 ”Boka en bibliotekarie” Totalt antal publika aktiviteter i denna kategori. Publik aktivitet där handledning i informationssökning är framträdande och bibliotekets personal hjälper eller visar enskild användare eller mindre grupp av användare.
Sökningar på uppdrag  Totalt antal aktiviteter i denna kategori. Aktivitet där bibliotekets personal får i uppgift av en eller flera användare att söka fram medier eller referenser inom ett särskilt område/områden som användaren behöver information om.
Boksamtal – bokprat Totalt antal publika aktiviteter i denna kategori. Publik aktivitet där bibliotekets personal medverkar till att det förs planerade samtal om litteratur där bibliotekets användarna kan medverka.
Data-/Internetkurs – handledning, seniorsurf – öppen eller sluten visning Totalt antal publika aktiviteter i denna kategori. Publik aktivitet där bibliotekets personal har medverkat till att biblioteket anordnat undervisning, utbildning, diskussion om något som har med datorer, programvaror eller internet att göra.
Filmvisning – filmprat Totalt antal publika aktiviteter i denna kategori. Publik aktivitet där visning av film eller diskussion kring film är framträdande i aktiviteten.
Föreläsning, föredrag, debatt eller föreningsarrangemang Totalt antal publika aktiviteter i denna kategori. Publik aktivitet där det förekommer en föreläsning, föredrag, offentlig debatt eller där en förening anordnat ett möte där allmänheten kan delta och bibliotekets personal medverkat till att detta kommit till stånd.
Författarbesök Totalt antal publika aktiviteter i denna kategori. Publik aktivitet där en författare deltar eller föreläser eller läser sina egna eller andras verk.
Musik -underhållning, -arrangemang, -kafé Totalt antal publika aktiviteter i denna kategori. Publik aktivitet där musik är det framstående inslaget.
Skrivarkurser/ -läger, litteraturläger Totalt antal publika aktiviteter i denna kategori. Publik aktivitet där deltagarna huvudsakligen ägnar sig åt eget skrivande och skapande.
Sångstund, rytmik, rim & ramsor Totalt antal publika aktiviteter i denna kategori. Publik aktivitet där deltagarna huvudsakligen ägnar sig åt sång, rytmik, rim och ramsor.
Teater- eller trolleriföreställning Totalt antal publika aktiviteter i denna kategori. Publik aktivitet där scenkonst är det framträdande inslaget.
Utställning Totalt antal publika aktiviteter i denna kategori. Publik aktivitet där bibliotekets personal varit med och producerat en utställning av något slag där det finns samlat text, bilder och/eller föremål som har ett gemensamt tema.
Övriga publika aktiviteter som inte kan föras till någon av ovanstående kategorier Totalt antal publika aktiviteter i denna kategori. Publika aktiviteter som omöjligt kan tillföras några av de andra publika aktivitetskategorierna. Exempel på en övrig aktivitet brukar vara advokatjour.
Publik aktivitet, totalt antal Det totala antalet publika aktiviteter som bibliotekets personal varit med och anordnat under kalenderåret. Antal aktivitetstillfällen, inte antalet unika publika aktiviteter.
23b. Hur många publika aktiviteter riktade sig primärt till barn och ungdom? Skriv 0 i de fält som inte är aktuella för ert bibliotek.
Aktiviteter i samarbete med BVC Varav antal publika aktiviteter som är särskilt avsatta för barn och unga, dvs. en aktivitet som uppenbarligen inte har vuxna som främsta målgrupp. Publika aktiviteter där bibliotekets personal i samarbete med barnavårdscentraler ger information eller läsfrämjande insatser
Berättar- eller sagostund Varav antal publika aktiviteter som är särskilt avsatta för barn och unga, dvs. en aktivitet som uppenbarligen inte har vuxna som främsta målgrupp. Publik aktivitet där högläsning för användarna ingår i aktiviteten
Bild-, tecknings-, målnings-, pyssel-, hantverks-, experimentverkstad/-kurs Varav antal publika aktiviteter som är särskilt avsatta för barn och unga, dvs. en aktivitet som uppenbarligen inte har vuxna som främsta målgrupp. Publika aktiviteter där skapandet av bild- eller hantverk är framträdande, till exempel pysselstund.
Bok- eller läsecirkel – sluten sammankomst med litterär anknytning Varav antal publika aktiviteter som är särskilt avsatta för barn och unga, dvs. en aktivitet som uppenbarligen inte har vuxna som främsta målgrupp. Publik aktivitet där diskussion kring särskilda böcker är framträdande i aktiviteten där deltagarna är föranmälda för att kunna delta.
Bok-, läs- eller korsordskafé – öppen sammankomst med litterär anknytning Varav antal publika aktiviteter som är särskilt avsatta för barn och unga, dvs. en aktivitet som uppenbarligen inte har vuxna som främsta målgrupp. Publik aktivitet där diskussion kring särskilda böcker är framträdande i aktiviteten där deltagarna inte är föranmälda för att kunna delta.
Biblioteksinformation/-visning för grupper/elever/studerande Varav antal publika aktiviteter som är särskilt avsatta för barn och unga, dvs. en aktivitet som uppenbarligen inte har vuxna som främsta målgrupp. Publik aktivitet där bibliotekspersonalen visar hur biblioteket är upplagt och fungerar för enskilda användare eller grupper av användare
Bokvagnsronder Varav antal publika aktiviteter som är särskilt avsatta för barn och unga, dvs. en aktivitet som uppenbarligen inte har vuxna som främsta målgrupp. Aktivitet där bibliotekets personal uppsöker patienter, sjukhuspersonal eller studenter och har medier med sig på en bokvagn. En bokvagnsrond pågår från att bokvagnen utgår från biblioteket till att den återkommer.
Sökningar på uppdrag eller ”Boka en bibliotekarie” Varav antal publika aktiviteter som är särskilt avsatta för barn och unga, dvs. en aktivitet som uppenbarligen inte har vuxna som främsta målgrupp. Publik aktivitet där handledning i informationssökning är framträdande och bibliotekets personal hjälper eller visar enskild användare eller mindre grupp av användare.
Sökningar på uppdrag
Boksamtal – bokprat Varav antal publika aktiviteter som är särskilt avsatta för barn och unga, dvs. en aktivitet som uppenbarligen inte har vuxna som främsta målgrupp. Publik aktivitet där bibliotekets personal medverkar till att det förs planerade samtal om litteratur där bibliotekets användarna kan medverka.
Data-/Internetkurs – handledning, seniorsurf – öppen eller sluten visning Varav antal publika aktiviteter som är särskilt avsatta för barn och unga, dvs. en aktivitet som uppenbarligen inte har vuxna som främsta målgrupp. Publik aktivitet där bibliotekets personal har medverkat till att biblioteket anordnat undervisning, utbildning, diskussion om något som har med datorer, programvaror eller internet att göra.
Filmvisning – filmprat Varav antal publika aktiviteter som är särskilt avsatta för barn och unga, dvs. en aktivitet som uppenbarligen inte har vuxna som främsta målgrupp. Publik aktivitet där visning av film eller diskussion kring film är framträdande i aktiviteten.
Föreläsning, föredrag, debatt eller föreningsarrangemang Varav antal publika aktiviteter som är särskilt avsatta för barn och unga, dvs. en aktivitet som uppenbarligen inte har vuxna som främsta målgrupp. Publik aktivitet där det förekommer en föreläsning, föredrag, offentlig debatt eller där en förening anordnat ett möte där allmänheten kan delta och bibliotekets personal medverkat till att detta kommit till stånd.
Författarbesök Varav antal publika aktiviteter som är särskilt avsatta för barn och unga, dvs. en aktivitet som uppenbarligen inte har vuxna som främsta målgrupp. Publik aktivitet där en författare deltar eller föreläser eller läser sina egna eller andras verk.
Musik -underhållning, -arrangemang, -kafé Varav antal publika aktiviteter som är särskilt avsatta för barn och unga, dvs. en aktivitet som uppenbarligen inte har vuxna som främsta målgrupp. Publik aktivitet där musik är det framstående inslaget.
Skrivarkurser/ -läger, litteraturläger Varav antal publika aktiviteter som är särskilt avsatta för barn och unga, dvs. en aktivitet som uppenbarligen inte har vuxna som främsta målgrupp. Publik aktivitet där deltagarna huvudsakligen ägnar sig åt eget skrivande och skapande.
Sångstund, rytmik, rim & ramsor Varav antal publika aktiviteter som är särskilt avsatta för barn och unga, dvs. en aktivitet som uppenbarligen inte har vuxna som främsta målgrupp. Publik aktivitet där deltagarna huvudsakligen ägnar sig åt sång, rytmik, rim och ramsor.
Teater- eller trolleriföreställning Varav antal publika aktiviteter som är särskilt avsatta för barn och unga, dvs. en aktivitet som uppenbarligen inte har vuxna som främsta målgrupp. Publik aktivitet där scenkonst är det framträdande inslaget.
Utställning Varav antal publika aktiviteter som är särskilt avsatta för barn och unga, dvs. en aktivitet som uppenbarligen inte har vuxna som främsta målgrupp. Publik aktivitet där bibliotekets personal varit med och producerat en utställning av något slag där det finns samlat text, bilder och/eller föremål som har ett gemensamt tema.
Övriga publika aktiviteter som inte kan föras till någon av ovanstående kategorier Varav antal publika aktiviteter som är särskilt avsatta för barn och unga, dvs. en aktivitet som uppenbarligen inte har vuxna som främsta målgrupp. Publika aktiviteter som omöjligt kan tillföras några av de andra publika aktivitetskategorierna. Exempel på en övrig aktivitet brukar vara advokatjour.

 

 

 

 

 

28 kommentarer till Ny biblioteksstatistik

  1. Pingback: Ny samlad nationell biblioteksstatistik | Biblioteksstatistik

  2. Cecilia Ranemo skriver:

    Vi har fått både ris och ros från Daniel Andersson på Stockholm Stadsbibliotek:
    • Det vore intressant att kunna följa de fria e-medierna som finns i bibliotekssystemet, men de borde särredovisas i enkäten.
    • Det vore intressant att kunna följa API-nedladdningar av Daisytalböcker.
    • Kunna spåra vilka begränsningar det finns för att kunna låna e-medier, t.ex. maximalt 5 e-lån på en vecka eller ev poängsystem. Detta skiljer avsevärt idag och påverkar tillgången till e-medierna.
    • Bra med särredovisning av omlånen av fysiska medier

  3. Cecilia Ranemo skriver:

    Inkommen synpunkt: Här en problemvariabel: bestånd – nyförvärv barn 0-13 år. Har alltid varit en problemfråga av två skäl, även när det var 0-14 år. För det första för att det inte går att få ut någon statistik för just den gruppen, så vitt jag vet, och varken bibliotek jag pratat med eller Axiell verkar tro att det går. Och det går förstås tillbaka på hur biblioteken är organiserade. För det andra just för att den här gränsdragningen inte motsvarar verkligheten på biblioteken. Men ju mer det närmar sig 0-12, desto bättre! För då stämmer det med hur man klassificerar (Hcf, Hcg). Å andra sidan får man då en lucka, eller en lite störande konstighet, eftersom ungdomsböckerna (uHc, uHce) blir hängande fritt och oräknat mellan barn- och vuxenböcker.

  4. Pingback: Stort intresse för skolbibliotekskartläggningen | Biblioteksstatistik

  5. Cecillia Ranemo skriver:

    Inkommen synpunkt via mail: För skolor har gällt att endast böcker fysiskt placerade i biblioteket ska räknas med. Detta blir ett klumpigt mått eftersom böckerna kan vara olika placerade på olika skolor. Jag anser att all skönlitteratur/ gruppuppsättningar som lånas ut via bibliotekssystemet ska räknas in. Bara rena läroböcker ska tas bort. På de flesta skolor samutnyttjas böckerna. Om t.ex. en elev frågar efter en bok som är utlånad i biblioteket hämtar jag ett exemplar från institutionens bokförråd. Tvärtom om institutionsböckerna är slut. På en del skolor står klassuppsättningarna i biblioteket. Det blir bara en fråga om olika rum.
    Kommunstatistiken blir missvisande beroende på om kommunen har integrerade bibliotek eller inte. Stockholm hamnar lågt i antal lån/invånare beroende på att våra skolbibliotek inte kommer med. De yngre eleverna lånar ofta ett stort antal böcker. Anser därför att skol- och folkbibliotek ska räknas ihop när man redovisar lån/invånare för att man ska kunna jämföra mellan kommuner.

  6. Cecillia Ranemo skriver:

    Inkommen synpunkt via mail: Här en problemvariabel: bestånd – nyförvärv barn 0-13 år. Har alltid varit en problemfråga av två skäl, även när det var 0-14 år. För det första för att det inte går att få ut någon statistik för just den gruppen, så vitt jag vet, och varken bibliotek jag pratat med eller Axiell verkar tro att det går. Och det går förstås tillbaka på hur biblioteken är organiserade. För det andra just för att den här gränsdragningen inte motsvarar verkligheten på biblioteken. Men ju mer det närmar sig 0-12, desto bättre! För då stämmer det med hur man klassificerar (Hcf, Hcg). Å andra sidan får man då en lucka, eller en lite störande konstighet, eftersom ungdomsböckerna (uHc, uHce) blir hängande fritt och oräknat mellan barn- och vuxenböcker.

    Bäst vore förstås om folkbiblioteken fick redovisa böckerna man har på barn- och ungdomsavdelningen, eftersom det går att göra statistiskt och det är så man har biblioteket organiserat. Men det går förstås inte eftersom man då inte anpassar sig till vare sig ISO:n (man borde fråga ”verkligheten” innan man gör standarder) eller kategorier i vanlig statistik (typ SCB).

  7. Cecillia Ranemo skriver:

    Inkommen synpunkt via mail:
    Jag förutsätter att dessa uppgifter lämnas till våra bibliotekssystemsleverantörer så att vi kan plocka dem ur våra bibliotekssystem.
    Punkt 11 Det finns ju flera olika sätt att organisera hemsändning än dessa två – kanske det är just antal personer med hemsändning administrerad av biblioteksorganisationen som är det ni behöver veta.
    Bestånd och nyförvärv av Ljudböcker och talböcker Daisy – Jag tycker det är mindre bra att sätta dessa tillsammans. Talböcker vänder sig ju till personer med läsnedsättning och bränns ned utan kostnad medan ljudböckerna köps in.
    Jag undrar varför avdelning A anses vara referens – jag tror många folkbibliotek lånar ut sina böcker på signum A.
    Tillgängliga medier – vilka sorters media avses – för att kunna jämföra behöver de preciseras.

  8. Tore Torngren skriver:

    Hej!

    KB har nyligen skickat ut ett förslag till ny samlad biblioteksstatistik, och bett om synpunkter. Tidigare i år beslutade KB att förändra statistikenkäten från och med insamlingen av uppgifter som avser verksamhetsåret 2014. Alla offentligt finansierade bibliotek (folk-, forsknings-, skol- och sjukhusbibliotek) ska i början av 2015 besvara en samlad enkät med gemensamma definitioner. Statistiken ska om möjligt följa internationell standard. Detta är gott och väl. Utan att gå väldigt djupt in i detaljerna i KB:s förslag vill jag peka på ett par eventuella komplikationer.

    • Det utskickade förslaget innehåller inte definitioner av termer och begrepp. I en samlad enkät behöver det finnas en samsyn kring definitioner över bibliotekstypsgränserna, något som kan vara arbetsamt att komma fram till.
    • Statistik över bestånd och användning av fysiska medier bör tydligt skiljas från statistik över bestånd och användning av elektroniska medier.
    • Flertalet av de uppgifter om bestånd och användning av fysiska och elektroniska medier som samlas in till den nationella statistiken bör utan större ansträngning kunna hämtas från de bibliotekssystem som används.
    • En omfattande omläggning av den nationella enkäten kommer troligen att medföra förändringar av statistikhanteringen på många bibliotek. Det vore kanske klokt att ge alla bibliotek gott om tid att fundera över konsekvenserna och lägga om sina rutiner, t.ex. genom att låta biblioteken testa enkäten under 2015 och införa den skarpt först från 2016. Det skulle då också finnas gott om tid att kommentera de enskilda frågorna i den föreslagna enkäten.

    Vänliga hälsningar

    Tore Torngren
    1:e bibliotekarie
    Verksamhetsansvarig Samordning och kvalitet
    Lunds universitetsbibliotek
    Box 134, 221 00 Lund
    Tel: 046-222 9373
    Mobil: 070-366 9373
    Fax: 046-222 3682
    E-post: tore.torngren@ub.lu.se

    • Cecillia Ranemo skriver:

      Hej Tore!
      Naturligtvis kommer alla efterfrågade fält att ha definitioner och instruktioner, jag jobbar med dessa just nu. Det är tänkt att man lätt ska kunna läsa dessa i samband med att man har enkäten framme på skärmen.
      Ja, vi har tänkt att det i framtiden (inte nästa år) ska vara möjligt för de Librisregistrerade biblioteken att uppgifter hämtas automatiskt. Vi tittar också på hur man skulle kunna lägga in konsortiestatistiken direkt (men det blir heller inte nästa år). Tack för att du tog dig tid!

  9. Tore Torngren skriver:

    Tack Cecilia!
    Det hade varit värdefullt att se förslagen till definitioner och instruktioner innan enkäten används i skarpt läge.
    Du har svarat på två av punkterna ovan, hur tänker du om de andra två? Att skilja på fysiska och elektroniska medier och att använda 2015 som ett år då enkäten testas?

  10. Cecillia Ranemo skriver:

    Kommentar som kom via mail:
    Vi tycker att det tydligare ska framgå om man räknar med skolbibliotekens lån i statistiken för folkbibliotek. Som det är nu så följer inte alla bibliotek de rekommendationer som gäller. Här i Dalarna så räknar vissa bibliotek med alla lån från skolbiblioteken (även fristående skolbibliotek). Det ger missvisande statistik, framför allt när det gäller statistik för barnbokslån.
    Siffran för biblioteksbesök blir också vilseledande när bibliotek räknar med besök som gäller för hela lokalen (ex. kulturhus, medborgarhus, skolor etc.) och inte enbart biblioteksbesök. Besöksräknaren borde sitta vid entrén för själva biblioteket, eller så skulle besöksstatistiken presenteras på två nivåer, en för fristående bibliotek och en för bibliotek som är integrerade med andra verksamheter.

    • Cecillia Ranemo skriver:

      Jag håller helt med. Det blir ju helt fel om man redovisar enskilda skolbiblioteks utlåning i den nuvarande folkbiblioteksstatistiken. Det bör man inte göra. Poängen med det nya statistikupplägget är att sådana dubbelräkningar inte ska uppstå. För kommunen kan, om den vill, redovisa all sin biblioteksverksamhet i en och samma enkät. Alternativt redovisa uppdelat på bibliotekstyper eller enskilda bibliotek. Besöksräknaren bör självklart sitta vid entrén till själva biblioteket och har man flera entréer så behöver man flera räknare. Stort tack för att du tagit dig tid och titta på förslaget! Jag återkommer.

  11. Lars Iselid skriver:

    Håller med Tore:”Det hade varit värdefullt att se förslagen till definitioner och instruktioner innan enkäten används i skarpt läge.” T.ex. vill jag gärna veta om benämningen Licenserade böcker, monografier, inkl. ljud- och talbok alltså ska utesluta exempelvis egna digitaliserade böcker (ex. EoD). Ska dessa in under Bibl. egen publikationsdatabas och egendigitliserade samlingar? Hur svarar man då på frågan: hur många e-böcker har UB? Är det fortfarande så att våra egendigitaliserade böcker inte får kallas e-böcker i statistiken?

    Frågan: Hur många tryckta böcker eller seriella publikationer i beståndet har SAB signum H eller Dewey 800-899? blir också konstig. Vill man vet hur mycket skönlitteratur vårt bibl. har kan man inte gå efter signum. Möjligtvis efter klassifikation. Vi har en massa skönlitteratur placerade på andra signum.

    • Cecillia Ranemo skriver:

      Hej! Utmärkt med synpunkter. Defintionen du frågar efter är ännu inte klar. Däremot kan jag förklara frågan som tar upp H och 800. Den är en rest av frågor som folk- och skolbiblioteken alltid besvarat. Om den inte är relevant för er eftersom ni inte har någon sk skönlitteratur så markerar du det i enkäten. Jag håller just nu på med defintionerna, men det tar tid, eftersom ISO-standarden är engelsk och det måste jämkas mellan de tidigare definitionerna som funnits. T.ex. så vill ISO att man räknar med skatter i ekonomin, det har vi tidigare inte gjort, hur gör vi nu, hur påverkar det, etc. Kom gärna med synpunkt på var du tycker att egendigitaliserade bore finnas. Kanske ska vi ha en egen fråga om hur mycket egnedigitaliserat som gjorts/finns?

  12. Cecillia Ranemo skriver:

    Hej!
    Jag har fått en del synpunkter via mail och jag vill bara berätta för alla att
    1. Ja, enkäten ska visa tidigare års lämnade värde där så är möjligt.
    2. Ja, man ska kuna klicka vid frågan och läsa defintionen direkt på webben
    3. Alla frågor är inte tvingande eftersom vissa passar bara vissa bibliotekstyper
    4. Vi har inte satt ett filter i början av enkäten för olika frågor/olika bibliotekstyper för vi vill göra möjligt för alla typer av bibliotek att lämna deltajerade uppgifter så att de kan få automatiska detaljerade rapporter med resultaten
    5. Ja, det kommer att kännas lite löjligt att fråga specialbibliotek om de ordnat trolleriföreställningar under året 🙂 , men alla kommer att ha siffran 0 till sådana situationer…

  13. Pingback: Kom och diskutera biblioteksstatistik 16 eller 23 oktober | Biblioteksstatistik

  14. Lars Iselid skriver:

    Jag anser att egendigitaliserade böcker ska räknas som e-böcker och som en del av bibliotekets digitala samlingar. Alltså ska alla licenserade e-böcker och egendigitaliserade e-böcker slås ihop. Om en journalist frågar hur många e-böcker finns på svenska bibliotek så måste det egendigitaliserade räknas med. Värst är om biblioteken räknar på olika sätt. Frågan är dock om avhandling ska räknas som bok? Ja, det tycker jag. Böcker som vi har som PDA tycker jag inte ska räknas förrän en sådan bok går till inköp. Dvs. man kan inte räkna alla e-böcker som finns i bibliotekskatalogen om där finns ”oköpta” PDA-poster.

    Vad gäller skönlitteratur tycker jag biblioteken själva kan räkna sitt bestånd av detta utan att man preciserar att man ska kolla signum. Som jag sa måste man i så fall åtminstone gå på klassifikation, men ibland finns skönlitterära böcker som varken fått deweykod eller SAB utan saknar klassning eller har annan klassning. Som frågan är ställd nu är den enbart utformad för folkbibliotek.

    • Cecilia Ranemo skriver:

      Ja, då gör vi så ang. e-böcker. Det är logiskt. Jag ska titta om det på något sätt krockar med ISO så att vi måste göra något tillägg. PDA räknades redan förra året bara om de var köpta enligt defintionerna.
      Skönlitteraturen, speciellt för barnlitteraturen behöver benas ut, det är jag medveten om. Frågan hade ursprungligen flera fält och vi kanske måste gå tillbaka till det igen.

  15. Lars Iselid skriver:

    Nu har jag inte kollat om ni har med detta redan, men det är bra om det finns en tydlig kommentar, t.ex. att ”e-böcker som ingår i PDA, dvs. där e-boksposter utan tillgång till fulltexten kan ligga i katalogen, ska bara räknas när fulltexten har köpts in.”

  16. Pingback: Ny version av en samlad biblioteksstatistik | Biblioteksstatistik

  17. Cecillia Ranemo skriver:

    Under mötet som hölls 16 september http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/2014/10/02/kom-och-diskutera-biblioteksstatistik-16-eller-23-oktober/
    stannade diskussionen särskilt upp på följande frågor i http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/files/2014/10/Webbenkät20141014.pdf :

    Fråga 6. Här är det lätt att göra fel, tydlighet önskas.
    Fråga 12. Ett tredje alternativ?
    Det går inte att följa fördelningen heltid/deltid kontra män/kvinnor.
    Gränsen för personalfrågorna 31/3?
    Fråga 13/14. Önskan att kunna rapportera interndebitering.
    Tryckta + audiovisuella medier – här behövs tydliga instruktioner hur uppdelningen skall göras. Med räkneexempel, ”Om du inte vet – räkna så här…”. Kanske kan en beräkningsmodell utifrån titelbestånd konstureras.
    Tidskrifter, tryckt + digital – oftast en klumpsumma. Hur tänka här, dessutom slänger många den tryckta versionen.
    Fråga 17. Eventuellt ta bort den ena totalen, eller den automatiska summeringen. Om jag har både tryckt och digitalt av samma titel, hur gör jag utan att rapportera dubbelt under bestånd?
    Fråga 18. Databaser med både text och film. Blandformer, hur dela upp. Folkvett! Eller övervägande innehållet som styr.
    Fråga 22. Vid frågan om forskningsbiblioteken kan få ut den här informationen dök detta alternativ upp: Antal timmar som någon varit inloggad.
    Fråga 23. Här kan inte alla forskningsbibliotek dela upp aktiva användare på män/kvinnor.
    Fråga 24. I vilket alternativ räknas ståbord in – studieplats.

    Mötet som hålls 23 oktober med diskussioner kommer att filmas och vi lägger sedan ut filmen på webben.

  18. Pingback: Är 20 timmar en rimlig nedre gräns? | Biblioteksstatistik

  19. Pingback: 3 timmar film om förslaget till ny biblioteksstatistik | Biblioteksstatistik

  20. Pingback: Förslag till variabelförklaringar i den nya statistiken | Biblioteksstatistik

  21. Pingback: ”Titta, enkäten fyller i sig själv!” | Biblioteksstatistik

  22. Pingback: Vanliga frågor och svar om statistiken | Biblioteksstatistik

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *