Sveriges officiella biblioteksstatistik 2017

Sveriges officiella biblioteksstatistik 2017 är nu publicerad. Du når resultaten på flera sätt:

Antalet bibliotek inom urvalsramen har ökat sedan föregående mätning från 2 239 till 2 268 biblioteksserviceställen som ligger på unika gatuadresser. Det beror på att ytterligare skolbibliotek som har minst halvtidsbemanning har funnits och tillförts undersökningen. Andra bibliotekstyper har minskat i antal serviceställen sedan föregående mätning, till exempel finns det 12 färre folkbibliotek på unika gatuadresser.

Minskningen för med sig att antalet fysiska besök har gått ned med 3 procent jämfört med det totala antal fysiska besök som rapporterades föregående år. I reella tal utgör minskningen 2,3 miljoner fysiska besök.

Det samlade fysiska beståndet av medier på biblioteken har också minskat med 3 procent. Det finns totalt sett 3 miljoner färre fysiska medier på biblioteken jämfört med föregående mätning.

I genomsnitt görs 7,0 fysiska lån per invånare på de offentlig finansierade biblioteken, jämfört med 7,5 och 7,8 åren innan. 5,8 av dessa fysiska lån gjordes på ett folkbibliotek. Totalt sett är 30 procent av alla lånen i landet ett omlån av ett redan lånat fysiskt medium.

Skolbiblioteken rapporterar ett högre nyförvärv av fysiska medier än tidigare och det ledde till att antalet fysiska medier per elev ökat från 20 till 21. Totalt sett går 555 tusen elever i grundskolan och på gymnasiet på skolor som har tillgång till ett av de 896 enskilda skolbibliotek som har minst halvtidsbemanning. Det utgör 41 procent av eleverna samlat. Därtill kommer de elever som har tillgång till ett av de 433 integrerade folk- och skolbibliotek som finns i kommunerna, uppgifter om antalet elever som använder dessa är dock osäkra. Folkbiblioteken rapporterar att 125 tusen elever har tillgång till integrerade bibliotek, men det är en underskattning. Det kan dock konstateras att fortfarande bara drygt hälften av landets 1,4 miljoner elever har tillgång till ett skolbibliotek med ungefär halvtidsbemanning. 77 kommuner saknar helt enskilda skolbibliotek som uppfyller bemanningsgränsen för att ingå i undersökningen, vilket är en minskning med 11 kommuner. Ytterligare skolbibliotek har tillkommit i urvalsramen i 14 av de kommuner som fått statsbidrag för personalförstärkning i skolbibliotek. Skolbiblioteken rapporterade även detta år att nyförvärvskostnaden för fysiska medier i genomsnitt är 99 kronor per elev.

En fjärdedel, 23 procent, av det rapporterade antalet titlar på fysiska medier är på utländska språk och 1 procent är på något av de nationella minoritetsspråken. Universitets- och högskole­biblioteken har tillsammans fler titlar på utländska språk än på svenska.

Antalet rapporterade aktivitetstillfällen på biblioteken har ökat. Totalt sett rapporterar biblioteken 293 tusen aktivitetstillfällen 2017 vilket är en ökning med 2 procent. På högskole-, sjukhus- och specialbibliotek är hjälp med kvalificerad informationssökning dominerande medan folk- och skolbiblioteken främst anordnar läsfrämjande aktiviteter. Totalt sett var 60 procent av alla aktivitetstillfällen på de offentligt finansierade biblioteken främst riktade till barn och unga. I genomsnitt anordnar biblioteken 29 aktivitetstillfällen per 1 000 invånare. Det är vanligare att kommuner som har många årsverken särskilt avsatta för barn och unga lånar ut fler fysiska barnmedier och anordnar fler aktivitetstillfällen till målgruppen.

Biblioteken har en viktig roll för att höja användarnas IT-kompetens och anordnade fler sådana kurstillfällen under året jämfört med tidigare, totalt 14,4 tusen, vilket är en ökning med 30 procent på två år.

Totalt sett är det mer än 1 101 biblioteksanställda som arbetar med organiserad undervisning i hur man söker, värderar eller refererar till information och använder biblioteket och dess tjänster på de offentligt finansierade biblioteken i landet. Under året deltog 249 937 personer i sådan undervisning.

Fler folkbiblioteksorganisationer rapporterar att de har meröppna bibliotek än vid föregående mätning. Det förekommer nu i totalt sett 87 kommuner, jämfört med 82 i föregående mätning. I 32 kommuner rapporterar inget folkbibliotek att de har öppettid efter klockan 18 eller lördag/söndag.

Kostnaderna för biblioteksverksamheterna uppgår 2017 samlat till 7,8 miljarder kronor, varav 4,3 miljarder är driftskostnader för folkbiblioteksverk­samheterna och 2,3 miljarder för universitets- och högskolebiblioteken. Kostnaderna för inköp av e-medier är totalt sett högre än kostnaden för nyförvärv av fysiska medier, 685 respektive 497 miljoner kronor. Kostnaderna för e-medier är den driftskostnadstyp som ökat mest, totalt 5 procent.

Samtidigt publiceras också skriften Nyckeltal 2.0 som ger exempel på hur de olika nyckeltalsberäkningarna i statistiken kan användas.

Publicerat i Expertgrupp, Folkbibliotek, Forskningsbibliotek, Okategoriserade, Sjukhusbibliotek, Skolbibliotek, UppdragPlaner | Lämna en kommentar

Den här veckan stänger vi läns- och rikstabellerna…

… inför årets skriftliga rapport, men det går fortfarande att lämna uppgifter i webbenkäterna som samlar in Sveriges officiella biblioteksstatistik. Skillnaden är att de läns- och rikssammanställningar som presenteras i den skriftliga rapporten inte kommer att innehålla årets uppgifter om de bibliotek som ännu inte svarat. I de kommuner och län där det förekommer bortfall av svarande bibliotek kommer framför allt kommunernas och länens nyckeltalsberäkningar bli lidande om det inte finns svar från alla.

Vi får ofta frågan om varför vi inte kan lägga till uppgifter i sista stund. Det beror på att vi då skulle behöva göra om alla diagrammen och tabellerna i rapporten varje gång vi gör ett tillägg. Slutlig biblioteksstatistik för 2017 publiceras 23 maj.

Publicerat i Expertgrupp, Folkbibliotek, Forskningsbibliotek, Okategoriserade, Sjukhusbibliotek, Skolbibliotek, UppdragPlaner | Lämna en kommentar

Ännu är det inte för sent

Just nu pågår fortfarande insamlingen av Sveriges officiella biblioteksstatistik. Vi saknar fortfarande svar från ca 60 biblioteksorganisationer, men det är ännu inte försent att skicka in svaret. Efter påsk kommer vi att kompensera det bortfall som uppstått av svar som saknas och räkna fram årets rikstal. Det är alltid spännande att se förändringarna jämfört med föregående år!

I de kommuner där inte alla bibliotek svarar blir kommunnyckeltalen lidande där det saknas värden. Bortfall av svarande bibliotek påverkar också länstalen och rikstalen.

Många biblioteksorganisationer har uppdaterat sina anti-SPAM funktioner i e-postsystemen och vi har därför haft problem med att nå ut med årets enkät. Om du arbetar på en biblioteksorganisation som ännu inte nåtts av årets enkät, skicka ett mail till biblioteksstatistik@kb.se så kommer vi förbi SPAM-filtret när vi svarar.

Redan nu finns resultaten i över 850 enkäter preliminärpublicerade i Biblioteksstatistikdatabasen http://bibstat.kb.se/reports. Vissa biblioteksorganisationer samredovisar flera bibliotek i en enskild enkät så tillsammans representerar svaren närmare 2000 enskilda offentligt finansierade bibliotek.

Ett stort tack till alla som svarat på årets enkät!

Publicerat i Expertgrupp, Folkbibliotek, Forskningsbibliotek, Okategoriserade, Sjukhusbibliotek, Skolbibliotek, UppdragPlaner | Lämna en kommentar

Biblioteksstatistiken preliminärpubliceras just nu

10 januari skickade vi ut en förfrågan till landets offentligt finansierade bibliotek om 2017 års verksamhetsuppgifter. Redan nu har vi fått in 110 svar!

Vartefter vi hunnit kontrollera att de lämnade uppgifterna inte är orimliga så preliminärpublicerar vi resultaten på webben via http://bibstat.kb.se/reports . Biblioteken har då också möjlighet att gå in och titta på sin utveckling över tid och nyckeltal för 2017.

Så, nu kan du titta på färsk biblioteksstatistik för de bibliotek som redan hunnit svara!

Publicerat i Expertgrupp, Folkbibliotek, Forskningsbibliotek, Okategoriserade, Sjukhusbibliotek, Skolbibliotek, UppdragPlaner | Lämna en kommentar

Insamling av biblioteksstatistiken startar vecka 2

Nytt år, nya verksamhetssiffror från de offentligt finansierade biblioteken i Sverige! Under vecka 2 skickar KB ut webbenkäter till biblioteken runt om i landet för att samla in Sveriges officiella biblioteksstatistik. Enkäten besvaras senast under februari månad.

Vart efter KB erhåller svaren kontrolleras de och preliminärpubliceras inom några dagar på http://bibstat.kb.se/reports. Slutlig statistik över de offentligt finansierade biblioteken presenteras i en rapport 23 maj 2018.

Det finns en film som visar hur man fyller i enkäten och fler fakta om undersökningen på http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/allt-om-biblioteksstatistiken/.

Publicerat i Expertgrupp, Folkbibliotek, Forskningsbibliotek, Okategoriserade, Sjukhusbibliotek, Skolbibliotek, UppdragPlaner | Lämna en kommentar

Hur stora är skolbiblioteken?

Frågan om hur stort ett skolbibliotek ska vara ställs ofta. Naturligtvis beror det på vilka funktioner som skolbiblioteket ska ha och det finns därför inget entydigt svar. Men det går att se hur stora skolbiblioteken verkligen är i Sveriges officiella biblioteksstatistik, det är de skolbibliotek som hade minst halvtidsbemanning avsatt för skolbiblioteksverksamhet på grundskolor och gymnasier runt om i landet 2016. Uppgiften om skolbibliotekens yta som är öppna för eleverna besvarades av ungefär hälften av de 850 enskilda skolbiblioteken. Det finns därför endast uppgift om skolbibliotekens storlek för ungefär en femtedel av landets elever. De siffrorna visar att det gick i medeltal 690 elever på de skolorna och skolbiblioteken var i genomsnitt 190 kvm stora. Det motsvarar 0,3 kvm per elev. Men, skolbiblioteksytan som är öppen för eleverna varierar kraftigt från 12 kvm till 1098. I praktiken innebär det att det finns elever som har 3,5 kvm skolbibliotek och de som har 0,02 kvm.

Publicerat i Expertgrupp, Folkbibliotek, Skolbibliotek, UppdragPlaner | Lämna en kommentar

Språklig mångfald på biblioteken

Personer som har behov av medier på utländska språk (inklusive skolspråken och engelska) möter ett varierande stort utbud på folkbiblioteken beroende på i vilket län de befinner sig. Även om det i ett län rapporteras en hög andel titlar på utländska medier kan det ändå innebära att det totalt sett finns få titlar att tillgå eftersom det totala beståndet per invånare i länet är litet på folkbiblioteken.

Län som har tillgång till många olika bibliotekstyper d.v.s. universitetsbibliotek, specialbibliotek, sjukhusbibliotek och en mängd skolbibliotek har vanligen färre medier per invånare på sina folkbibliotek eftersom folkbiblioteken i de länen inte behöver kompensera för bristen av andra bibliotekstyper. Län som har stora universitets- eller högskolebibliotek har naturligtvis vanligen en högre andel utländska titlar.

Läs mer i rapporten Migration och språklig mångfald – biblioteken roll i det flerspråkiga samhället

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Nu börjar vi leta skolbibliotek, igen

I dagarna kommer vi att börja kontakta Sveriges kommuner och fråga om det finns fler enskilda skolbibliotek med halvtidsbemanning i kommunen än de som vi hittills har med i Sveriges officiella statistik. Det finns en förhoppning om att bemanningen ökat i och med att huvudmännen kan söka statsbidrag för ökad bemanning. De skolbibliotek som vi har hittat finns på fliken skolbibliotek i den här filen.

Tullängsgymnasiets bibliotek, foto Åsa Norlund

Publicerat i Folkbibliotek, Okategoriserade, Skolbibliotek | 2 kommentarer

Norge–Sverige, 0–1

Norge och Sverige har ungefär lika stor andel integrerade folk- och skolbibliotek, men i övrigt skiljer sig länderna åt avseende folkbiblioteksverksamheten.

Norge har en förhållandevis liten befolkning på en stor yta. I Sverige finns ett folkbibliotek per 395  km² och i Norge ett per 570  km².

Ändå finns det 0,13 folkbibliotek per 1000 invånare i Norge och 0,11 i Sverige.

Andel aktiva användare är 17 % av befolkningen i Norge och 26 % i Sverige. De norrmän som besöker biblioteket gör det i alla fall förhållandevis ofta och därför görs 4,6 fysiska besök per invånare i Norge och 6,5 i Sverige.

Norska folkbibliotek köper i genomsnitt in 201 fysiska medier per 1000 invånare och år och svenska folkbibliotek köper 238 stycken.

Av allt detta följer att det görs drygt 6,1 fysiska lån per invånare per år i Sverige och 4,3 i Norge trots att Norges fysiska bestånd är 3,8 per invånare och svenska folkbibliotek har 3,6. 87 % av det norska fysiska beståndet är böcker.

Inte heller e-böckerna är populärare i Norge än i Sverige. Antal e-boksnedladdningar per invånare är 0,19 i Sverige jämfört med 0,11 i Norge.

En förklaring till skillnaderna i användning kan kanske vara att Norge inte satsar så mycket på bibliotekspersonal. På de norska folkbiblioteken görs 0,34 årsverken per 1000 invånare, i Sverige 0,49. Sverige har i genomsnitt 4,3 betalda årsverken per servicesställe och Norge 2,6.

Se vidare inlägget om Finska folkbibliotek.

Publicerat i Expertgrupp, Folkbibliotek, Forskningsbibliotek, Okategoriserade, Sjukhusbibliotek, Skolbibliotek, UppdragPlaner | Lämna en kommentar

Finland–Sverige, 1–0

Andel aktiva folkbiblioteksanvändare är 36 % av befolkningen i Finland och 26 % i Sverige.

Förutsättningarna för folkbibliotek i Finland (allmänna bibliotek) och Sverige ser lite olika ut. Finska folkbibliotek finansieras inte bara av kommunerna, staten skjuter också till pengar för att jämna ut skillnaderna mellan kommunerna. Men det är kommunerna som bestämmer vad de vill göra med de statliga pengarna. Det finns en särskild folkbiblioteklag och kvalitetsrekommendationer. Till exempel kan följande läsas i lagen:

”13§ Den som använder ett allmänt bibliotek ska uppträda korrekt i biblioteket. På störande av verksamheten vid ett bibliotek och äventyrande av säkerheten tillämpas ordningslagen. Biblioteksanvändaren ska hantera det allmänna bibliotekets material och övriga egendom på ett varsamt sätt.”

Finland satsar mer på sina folkbibliotek än vad Sverige gör på sina och det ger resultat. I Sverige görs drygt 6 fysiska lån per invånare per år, i Finland 16.

Finland har i förhållande till invånarantalet stor yta så det är glesare mellan folkbiblioteken sett per kvadratkilometer, men per invånare så har de fler servicesställen än i Sverige, 0,14 mot 0,11 per 1000 invånare. Finland satsar ungefär 554 kronor per invånare och Sverige 420 på sin folkbiblioteksverksamhet.

Finländarna köper fysiska medier per invånare för ungefär 64 kronor och svenskarna 38. Finlands fysiska bestånd är 6,5 per invånare och svenska folkbibliotek har 3,6.

I Sverige görs det i genomsnitt 4,3 betalda årsverken per servicesställe och i Finland 5,4. Dessutom tillkommer det personer som är ”oavlönade” som gör årsverken på de finska biblioteken, totalt är 11 procent sådana personer av alla årsveken som görs. Man kan få jobba på bibliotek istället för att göra värnplikt.

Svenska folkbibliotek leder dock på ett område. Antal e-boksnedladdningar per invånare, 0,19 jämfört med 0,07.

Publicerat i Expertgrupp, Folkbibliotek, Forskningsbibliotek, Okategoriserade, Sjukhusbibliotek, Skolbibliotek, UppdragPlaner | 1 kommentar